Hur länge har backhoppningen från Garmisch Partenkirchen sänts på teve på nyår?

unKort svar: Sändningarna från backhoppningen i  Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen började i svensk teve 1959 och har (med avbrott mellan 2006 och 2012) sänts varje nyårsdag sedan dess.

Svenskt nyårsdagsfirande förknippas (tillsammmans med ätanadet av pizza) med  diverse teveprogram bl.a nyårskonserten från Wien, filemn Ivanhoe och backhoppning från Garmisch Partenkirchen.

Olympic_ski_jump

Första gången en backhoppningstävling hölls i Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen var redan 1921. Men första gången som svensk teve sände direkt var 1959 och det var den första direktsända idrottstävlingen i Sverige.

Därefter sände SVT nyårsbackhoppningen varje år fram till och med 2005 då de gjorde ett uppehåll p.g.a. dyra produktionskostnader. År 2012 återupptogs sändningarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-02-02)

Källor: Ingen backhoppning i SVT på nyårsdagen” Journalsten.se 2005-11.30

Nyårs-tv har udda traditioner” expressen.se 2014-12-29

Hur blev nyårsdagen ”stora pizzadagen”?

Kort svar: Att nyårsdagen kallas ”stora pizzadagen” beror troligen på en smart marknadsföringskampanj från företaget Onlinepizza med början 2008.

Tillsammans med diverse teveprogram (nyårskonserten från Wien, backhoppning från Garmisch Partenkirchen och Ivanhoe) torde förtäring av pizza numer vara det som starkast förknippas med nyårsdagen. Tidningarna fylls varje nyårsdag av artiklar om hur svenskarna äter mängder av pizza dagen efter nyårsfirandet.

Fullskärmsinfångning 2016-01-01 182300

Bild: Skärmdump från Google med sökorden ”pizza, tradition, nyårsdagen”

Men hur länge har den här traditionen funnits? Det mesta tyder på att hela idén med att äta pizza på nyårsdagen (eller åtminstone att uppmärksamma det) började runt 2008.

Det första belägget på nätet att kalla pizzaätandet på nyårsdagen för en tradition är från Sydsvenskan den 5 januari 2008:

Det har blivit tradition att äta pizza dagen efter nyårsafton. Så var det inte för tio år sedan, men det har blivit så därför att alla andra restauranger är stängda, säger krögaren Hamed Hemmat, som räknar med en 25-procentig ökning av omsättningen under nyårsdagen.

Första gången som någon av de rikstäckande tidningarna skriver om nyårsdagen som som ”pizzadag” är Metro 29 december 2008:

Nyårsdagen är årets stora pizzadag. Vi äter dubbelt så många pizzor som en vanlig söndag, som annars toppar veckostatistiken.

En ny rapport från Onlinepizza.se visar hur våra pizzavanor ser ut. I juletider väljer vi bort pizzan. Men när nyårsdagen kommer är suget alltså som störst.

Det finns sedan ett tydligt mönster. När de stora tidningarna och även bloggare de kommande åren (efter 2008) skriver om nyårsdagen som pizzadagen så är det nästan alltid Onlinepizza som används som en referens.

Redan i en intervju 15 januari 2008 (alltså ungefär samtidigt som den första artikeln i Sydsvenskan) säger grundarna av Onlinepizza att nyårsdagen är en av de dagar då de säljer bäst:

Entreprenörerna har nyss avverkat en av årets största pizzahelger, mellandagarna med nyårsdagen som höjdpunkt.

Det intressanta är att det nämns i förbigående och inte alls är det viktigaste i artikeln. Ett knappt år senare (december 2008) lanserades dock Pizzarapporten för första gången. Då nämner Onlinepizza att ”nyårsdagen är pizzaätarnas högtidsdag. Då fördubblas pizzakonsumtionen.”

Pizza_with_tomatoes

Dock är det bara Metro (i den ovan refererade artikeln), av de stora tidningarna, som 2008 spinner vidare på att just nyårsdagen är en pizzadag. DN skriver om rapporten men nämner inget om nyårsdagen

Året därefter (2009) skickade Onlinepizza återigen ut en Pizzarapport där de bl.a. skriver:

Årets största pizzadag är Nyårsdagen, då äter vi tre gånger så mycket pizza som en genomsnittlig dag.

Nu (alltså årsskiftet 2009/2010) är det två tidningar (Smålandsposten och GT) som uppmärksammar rapporten och gör vinkeln att nyårsdagen är pizzadag.

Det stora genomslaget för rapporten och för idén att pizza är typisk mat att äta på nyårsdagen sker året därefter (2011). Då skriver Jnytt, Aftonbladet, NWT, Expressen och LT om nyårsdagen som pizzadag (och alla har kopplingen mellan nyårsdagen och pizza i rubriken) och samtliga hänvisar till Onlinepizzas rapport.

Kommande år blir det successivt fler och fler tidningar som gör en lättsam nyhet på nyårsdagen om hur mycket pizza svenskar äter på nyårsdagen. Norrbottens-kuriren skrev t.ex. 1 januari 2016:

Pizza på nyårsdagen är snart en lika väletablerad tradition som skinka på julafton och bubbel på nyårsafton.

Ingressen är dock hämtad från Pizzarapporten (Onlinepizza) för 2015:

Svenskarnas mattraditioner har på senare år gått bortom griljerad skinka på julbordet och champagne på nyårsafton till att nu även inkludera pizza på nyårsdagen; året mest populära pizzadag.

Etnologen Charlotte Hagström förklarar varför traditionen med pizza på nyårsdagen finns:

Traditioner måste tala till utövarna för att leva kvar, annars kommer de att dö ut. Det måste finnas tillräckligt många som tänker att det är skönt att äta pizza på nyårsdagen för att traditionen ska finnas kvar. Och det måste fylla någon slags funktion för de som utövar den. /../

Det är bra mat när man är bakfull, om man ska vara riktigt krass. Och så är det skönt att slippa laga maten själv. Många lägger ner mycket tid på sina nyårsmiddagar och är trötta dagen efter

Skriver av Mattias Axelsson (2016-01-01)

Källor: länkade artiklar i texten

Är nyårsdagen röd dag?

Kort svar: Ja, nyårsdagen är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Årsskiftet var innan 1900-talets början en högtid som firades sporadiskt i de breda folklagren. Den svenska överklassen firade nyår i större utsträckning än vad allmogen gjorde. De var påverkade av kontinentala vanor och man hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen. Och det var först på 1500-talet som 1 januari ens blev officiell nyårsdag i hela Sverige. Tidigare hade främst 25 december konkurrerat.

Fullskärmsinfångning 2014-12-031

Nyårsafton är inte en röd dag i almanackan, men är i allt praktiskt likställd med en helgdag. Däremot är nyårsdagen (1 januari) röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-30

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vilka har läst ”Nyårsklockan” (Ring klocka ring) på i teve från Skansen?

Kort svar: Fem (sex efter 2015) personer har läst ”Nyårsklockan” i teve från Skansens nyårsfirande – Georg Rydberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö och Loa Falkman. Malena  Ernman läser 2015.

Nyårsklockan eller ”Ring klocka ring” är en översättning/tolkning som gjorts ifrån en engelsk dikt. Poeten Alfred Tennyson (senare lord Tennyson) sammanställde i mitten av 1800-talet diktverket In Memoriam som är en omfångsrik (131 verser) sorgedikt över Tennysons avlidne vän Arthur Henry Hallam. Avsnitt nummer 106 är de versrader som fritt översatta är förknippade med svensk nyårsfirande:

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt.  Så här valde Fredin att tolka det första stycket:

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!

Dikten har lästs på Skansen sedan slutet av 1800-talet av bl.a. Anders de Wahl. 

fyrverkeri_raketer

Foto: http://www.fotoakuten.se

Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Sammanlagt fem personer (om vi räknar med Malena Ernman 2015) har läst dikten:

  • Georg Rydeberg 1977 – 1982
  • Jarl Kulle 1983 – 1996
  • Margaretha Krook 1997 – 2000
  • Jan Malmsjö 2001 – 2013
  • Loa Falkman 2014
  • Malena Ernman 2015

Källor: Det gamla året rings ut med ny recitatör” svt.se (2014-12-02)

Malena Ernman läser årets ”Nyårsklockan” dn.se (2015-11-11)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige W&W

När kom nyårslöften till Sverige?

Kort svar: Att avlägga nyårslöften vid tolvslaget om vad man ska göra under det kommande året är en tradition som kommit till Sverige från USA under andra hälften av 1900-talet.

Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den 31 december en relativt nya företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället.  Göran Hägg skriver i boken Nyår i Sverige (s. 16): ”Firandet av det fullbordade kalenderåret är precis som födelsedagsfirande något som på allvar tar fart med urbanisering och ökad social kontroll”.

dec-31-calendar

De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – skåla i champagne vid tolvslaget, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även nyårslöften – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.

Enligt folklivsforskaren Bengt af Klintberg kommer traditionen med nyårslöften ifrån USA där de är kända sedan mitten av 1700-talet. I likhet med en rad andra högtider som introducerats i Sverige under 1900-talet – t.ex. alla hjärtans dag, halloween och mors dag – var det i mitten av 1900-talet som ”nyårslöfte” började användas som begrepp i Sverige.

Det äldsta kända belägget för ordet ”nyårslöfte” är från en artikel i Aftonbladet i januari 1944:

Nyårslöften har förmodligen givits i normal mängd. Det ser man bland annat på det stora antalet nyårsförlovningar.

Dock hade själva idén att kring nyår utlova saker för det kommande året börjat spridas i diverse tidningar under mellankrigstiden:

Redan på 1920-talet och under hela 1930-talet skrev båda tidningarna om goda föresatser och beslut vid årsskiftet, men ordet ”nyårslöfte” hade ännu inte kommit i bruk.

En bit in på 2000-talet är begreppet ”nyårslöfte” väletablerat. Hur många svenskar som avger ett nyårslöfte finns det dock lite olika siffror på. Enligt en artikel i Metro är det ”en av åtta svenskar” som avger nyårslöfte, medan Svt hävdar att siffran är runt hälften.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-31)

Källor:

af Klintberg, Bengt ”Nyårslöften har inte hållits länge” Svd 2011-12-31 (läst 2013-12-31)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige Falun:Wahlström&Wistrand

 

Är nyårsafton en röd dag?

Kort svar: Nej, nyårsafton (31 december) är inte en röd dag. Nyårsdagen (1 januari) är däremot en röd dag.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

dec-31-calendar

Även om nyårsafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på vare sig midsommar-, nyårs- eller julafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas nyårsafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-30)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Varför dricker vi champagne på nyår?

Kort svar: Champagne är en lyxig dryck som länge förknippats med överklassens festande. Seden att skåla i champagne vid tolvslaget växte på allvar fram under 1900-talet.

Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den 31 december en relativt nya företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället.  Göran Hägg skriver i boken Nyår i Sverige (s. 16): ”Firandet av det fullbordade kalenderåret är precis som födelsedagsfirande något som på allvar tar fart med urbanisering och ökad social kontroll”. Seden att vaka in det nya året var, för att citera Swahn (s. 96), ”tämligen okänd bland bönderna”. Bland adeln tog man dock intryck av de mer kontinentala vanorna och de hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen sedan åtminstone 1700-talet.

931771_96821251

Det är alltså först under 1900-talet i samband med industrialisering och urbanisering som nyårsfirande som vi känner det idag börjar ta form. Troligtvis har Skansen och deras nyårsfirande – som började 1893 – samt att radion blev allmän egendom betytt mycket för att sprida nyårsfirandet bland de breda folklagren. I radion kunde man från 1924 höra klockringning från olika kyrkor i landet. De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – nyårslöften, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även att skåla i champagne vid tolvslaget – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.

Men champagnen då?

Champagne är en dryck med en lång historia. Det vin som framställdes i regionen Champagne på 800-talet har dock får likheter med dagens. Det var först i slutet på 1600-talet som champagne slog igenom som dryck inom den franska överklassen.

Champagnen var dyr och därför förknippad med lyx och dracks främst av den europeiska överklassen:

Efter den franska revolutionen, blev det [champagne] en del av de sekulära ritualer som ersatte tidigare religiösa ritualer /…/ man kan döpa ett fartyg utan en präst, till exempel, genom att använda ”det heliga vattnet” champagne.

Under slutet av 1800-talet ökade konsumtionen av champagne:

Efterfrågan på mousserande champagne ökade dock stadigt. 1800-talets snabbt växande medelklass ville ta efter överklassens dryckesvanor och hade också råd att då och då fira med champagne.

Vid förra sekelskiftet finns det ingenting som talar för att det skålades i champagne utanför en begränsad krets av rikare storstadsbor. Även om nyårsfirandet började växa fram även hos de bredare folklagren under början av 1900-talet var det oftast ett lugnare firande i hemmet som gällde. Göran Hägg menar att ”jublandet och serpentinerna nådde arbetarförorterna först under efterkrigstiden” (s. 22).

Nils-Arvid Bringéus är inne på samma spår:

Seden att önska gott nytt år genom att skåla med varandra förekom på 1930-talet endast i 47% av uppgiftslämnarnas hem i Malmö men hade 1963 stigit till 80%. Numer [2006] torde skålseden vara allmän.

Nyårsfirandet, som det har vuxit fram under 1900-talet, kan ses som en kontrast till det äldre julfirandet. Där julfirandet främst sker i hemmet med familjen sker nyårsfirandet med vänner (oftare i offentliga miljöer t.ex. klubbar eller restauranger). Eftersom nyår inte, till skillnad från jul, har en flerhundraårig historia i Sverige har det varit lättare att knyta nya traditioner, t.ex. skålandet i champagne till det firandet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källor: 

Skål! En bubblande historia” Eva Lennman i Populär Historia 2001-03-19

Why Do We Celebrate with Champagne?” Remy Melina i Live Science 2010-12-28

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige Falun:Wahlström&Wistrand

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker