Är trettondagen 2015 röd dag?

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är trettondagen (6 januari) en helgdag (dock inte trettondagsafton). Från början var 6 januari den dag då Jesus födelse firades eller egentligen hans ”härlighets uppenbarelse genom dopet”, men västkyrkan flyttade senare firandet av Jesus födelsedag till 25 december.

Fullskärmsinfångning 2014-12-031

Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då västkyrkan firar de tre vise männens ankomst till Betlehem och det nyfödda Jesusbarnet. Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Att trettondagen eller trettondedag jul fått ordningsnumret 13 beror på att juldagen räknats som förstedag jul (ett begrepp som aldrig slagit igenom i Sverige). Däremot talar man på andra språk om ”Julens tolv dagar” och då blir 6 januari just den trettonde dagen eller trettondagen och är alltså röd dag.

Skriver av Mattias Axelsson (2o15-01-05)

Källa: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Är trettondagen 2014 en röd dag?

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag och har varit så i Sverige sedan vi blev kristna i början av medeltiden.

Helgdagar är dagar som skiljer sig från vardagar i den bemärkelsen att man ofta är ledig och att de vardagliga rutinerna bryts. I alla samhällen har någon form av vilodag och återkommande helgdagar funnits. Vilka de har varit och när de har infallit har såklart varierat.

När kristendomens kom till  Norden under 1100-talet så medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Några av dagarna gick lätt att implementera – ex. julen vid vintersolståndet och Johannes döparens dag vid sommarsolståndet. Andra var svårare – ex. apostladagarna och helgondagarna.

Trettondagen som helgdag

Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Fullskärmsinfångning 2013-12-30 175531

Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och allahelgons dag.

Trettondedag jul eller trettondagen (6 januari) är således en röd dag och därmed en ledig dag för de allra flesta.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-04)

Källor: 

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år

Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

 

Vad är epifania?

Kort svar: Epifania är ett äldre namn på den helgdag som kallas trettondagen. 

Epifania är ett grekiskt ord som betyder ”uppenbarelse” och ordet används för att benämna en fest som hålls den 6 januari, både inom den västliga och den östliga kyrkan även om det sker på olika sätt och av olika anledningar.

Epifania är en av de allra äldsta kristna högtiderna som vi känner till. Så här skriver Marin P:n Nilsson (1936)

Vi känna dock en fest, på vilken Kristi födelse firades, som är äldre än den kristna julen, epifaniafesten, festen för Guds uppenbarelse för människorna, som det grekiska ordet betyder, en högtid, vilken ännu med bleknad glans står kvar i vår kyrkokalender som de heliga konungarnas dag. (s. 118)

Epifania är alltså äldre än julfirandet. Eftersom de tidigaste kristna inte alls la någon vikt vid födelsedagar (som ansågs vara hedniskt firande) var det istället andra delar av Jesus liv som kom att högtidlighållas. Förutom den självklara påsken och de högtider som är knutna dit finns firandet av hur Gud blir blir människa genom Jesus belagt i äldre skrifter (åtminstone så tidigt som mitten av 100-talet).

När kristna firade epifania under de första århundradena var det en rad olika skeenden ur Jesus som fanns med – hans födelse, de tre vise männens besök, dopet i floden Jordan och miraklet vid bröllopet i Kaanan. Enligt de flesta kyrkohistoriker är det främst dopet som är i centrum för epifaniafirandet.

I Östkyrkan, både hos de ortodoxa och hos de orientaliska kristna, är firandet av vår Herres Jesu Kristi dop i Jordan av ännu större vikt liturgiskt än firandet av hans födelse i Betlehem.

Inom den ortodoxa kyrkan är det främst Jesus dop i floden Jordan som ger ramarna för epifaniafirandet den 6 januari (som är den 19 januari eftersom man använder den julianska kalendern). Så här skriver grekisk-ortodoxa kyrkan i USA:

About the beginning of our Lord’s thirtieth year, John the Forerunner, who was some six months older than Our Saviour according to the flesh, and had lived in the wilderness since his childhood, received a command from God and came into the parts of the Jordan, preaching the baptism of repentance unto the remission of sins.

För många ortodoxa kristna är epifaniafirandet en av de viktigaste högtiderna på året.

I Östkyrkan påbörjas jul också med firandet av Jesu Kristi födelse, som man skulle vänta sig, men firandet når sin kulmen i firandet av Jesu dop, som kallas just ”epifania” eller ”theofania”, och vilket betyder ”uppenbarelse”.

Inom den västerländska kyrkan (katolska och de olika protestantiska, dock inte den anglikanska) har epifaniadagen inte alls den betydelse det tidigare haft. I Sverige heter 6 januari sedan längre trettondagen och Hellige tre kongers dag på norska/danska.

magi

Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då västkyrkan firar de tre vise männens ankomst till Betlehem och det nyfödda jesusbarnet. Tanken med detta är att man firar att Jesus uppenbarades för den icke-judiska delen av världen genom de tre vise männens besök. Namnet epifania lever dock kvar på flera språk (ex. spanska, franska och engelska) även i länder där den ursprungliga anledningen (dopet) har fått stå tillbaka för de tre vise männen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-05)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

P:n Nilsson, Martin (1936) Årets folkliga fester

Catholic encyclopedia – Epiphany (läst 2013-01-05)

Är trettondagsafton 2015 en röd dag?

Kort svar: Trettondagsafton (5 januari) är inte automatiskt en röd dag. Men vissa arbetsplatser stänger tidigare ändå. 

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är trettondagen (6 januari) en helgdag, men inte trettondagsafton (5 januari). Folk som arbetar är alltså inte per automatik lediga på trettondagsafton. Dock är det inte ovanligt att arbetsplatser stänger tidigare på trettondagsafton.

Fullskärmsinfångning 2014-12-031

Vad gäller ledighet på trettondagsafton finns det alltså inga generella regler. Om  du är ledig, slutar tidigare eller jobbar heldag på trettondagsafton regleras i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision: 

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-20, uppdaterad 2014-11-25)

Varför firar vi trettondagsafton?

Kort svar: Trettondagsafton – 5 januari – är dagen före trettondagen. Sedan lång tid tillbaka firas inom västerländsk kristenhet de österländska stjärntydarnas ankomst till Jesus denna dag. Trettondagsafton har dock hamnar lite i skymundan för jul- och nyårsfirande. 

Om vi börjar med själva trettondagen så infaller den (vilket namnet avslöjar) på den trettonde dagen i juletid. Juldagen räknas som förstedag jul och annandagen firar vi ju fortfarande. Tredjedag och fjärdedag jul togs dock bort i och med kalenderreformen under Gustav III 1772.  Trettondagen är alltså alltid 6 januari. Dagen före en helgdag kallas afton således är trettondagsafton den 5 januari.

Trettondagen är i någon mening äldre än själva julfirandet då dess föregångare – epifania – firades i de österländska kyrkorna redan under de första århundradena efter Kristi födelse. Så här skriver Marin P:n Nilsson (1936)

Vi känna dock en fest, på vilken Kristi födelse firades, som är äldre än den kristna julen, epifaniafesten, festen för Guds uppenbarelse för människorna, som det grekiska ordet betyder, en högtid, vilken ännu med bleknad glans står kvar i vår kyrkokalender som de heliga konungarnas dag. (s. 118)

Epifania är alltså en av de allra äldsta kristna högtiderna och den firas fortfarande – främst inom olika ortodoxa kyrkor. När den katolska kyrkan  valde att lägga firandet av Jesus födelse till den 25 december bytte också trettondagen karaktär inom den västliga kristenheten. Man valde att förlägga firandet av de österländska stjärntydarnas (populärt kallade ”de tre vise männen”) ankomst till den nyfödde Jesus. På norska och danska heter dagen följaktligen Helligtrekongersdag.

magi

Trettondagen är i Sverige och i många andra kristna länder en helgdag och därmed är de flesta svenskar lediga. Dock är trettondagsafton (liksom julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton för övrigt) inte en röd dag, men det i vissa kollektivavtal finns ändå reglerat en viss ledighet. De fyra  nämnda aftnarna firas i betydligt större utsträckning än trettondagsafton som lite hamnar i skymundan vad gäller traditionsenligt firande.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-01-02)

Källor:
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
P:n Nilsson, Martin (1936) Årets folkliga fester 

Vilken dag är trettondagen?

Kort svar: Trettondagen är alltid 6 januari.

Egentligen är trettondagen eller trettondedag jul ett ganska tråkigt namn på 6 januari. På norska heter dagen Helligtrekongersdag liksom på danska. I många länder har dagen namn efter sitt grekiska ursprung – epifania.

Från början var 6 januari den dag då Jesus födelse firades eller egentligen hans ”härlighets uppenbarelse genom dopet”, men västkyrkan flyttade senare firandet av Jesus födelsedag till 25 december.

Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då västkyrkan firar de tre vise männens ankomst till Betlehem och det nyfödda jesusbarnet.

Fullskärmsinfångning 2013-12-30 175531

Att trettondagen eller trettondedag jul fått ordningsnumret 13 beror på att juldagen räknats som förstedag jul (ett begrepp som aldrig slagit igenom i Sverige). Däremot talar man på andra språk om ”Julens tolv dagar” och då blir 6 januari just den trettonde dagen eller trettondagen.

Svaret på frågan ”När är trettondagen?” blir alltså 6 januari oavsett vilket år det är.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-12-28)

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Varför firar vi trettondagen?

Kort svar: Från början firades 6 januari som Jesus dopdag och födelsedag. När kyrkan flyttade födelsefirandet till 25 december blev trettondagen (eller Heilage tre kongar som dagen heter på norska) den dag då man firar att de österländska stjärntydarna kom till Jesus.

Namnet trettondagen kommer självklart av det faktum att 6 januari infaller på den trettonde dagen i juletid – och då räknar man alltså juldagen (25 december) som förstedag jul.

Dock kan man säga att firandet av trettondagjul är äldre än själva julfirandet, om än inte som julens trettonde dag. I fornkyrkan firades nämligen 6 januari (dagens trettondag) till minne av Jesus uppenbarelse eller som det heter på grekiska – epifania.  Så här skriver Marin P:n Nilsson (1936)

Vi känna dock en fest, på vilken Kristi födelse firades, som är äldre än den kristna julen, epifaniafesten, festen för Guds uppenbarelse för människorna, som det grekiska ordet betyder, en högtid, vilken ännu med bleknad glans står kvar i vår kyrkokalender som de heliga konungarnas dag. (s. 118)

Epifania är alltså en av de allra äldsta kristna högtiderna och den firas fortfarande – främst inom olika ortodoxa kyrkor. Epifanias ursprung går förmodligen att spåra till förkristna egyptiska seder i samband med 6 januari. Nilsson igen:

En kortfattad underättelse meddelar, att egypterna just den 6 januari brukade ösa vatten ur Nilen, och ställa undan det. (s. 119)

När kristendomen blev statsreligion i Romarriket på  300-talet valde man istället att fira 25 december som Jesus födelsedag. Denna högtid konkurrerade ut epifaniafirandet i den västliga kristenheten. Dock firas epifania (eller teofania som det oftare kallas) fortfarande inom den ortodoxa kyrkan, som i de flesta fall följer den  julianska kalendern varför de flesta ortodoxa epifaniafirandet infaller 19 januari enligt den gregorianska kalendern.

I katolska och protestantiska kyrkor firas trettondag jul istället som den dag då de tre vise männen (som vi egentligen inte alls vet hur många eller vilka de var) kom med guld, rökelse och myrra till det nyfödda jesusbarnet. Så här skriver Martin Modéus

Eftersom de tre vise männen var de första icke-judar som tillbad Jesus så har man länge tänkt på trettondagen som dagen då Jesus börjar bli känd utanför det judiska folket. /…/ Trettondedag jul är därför den dag då Svenska kyrkans mission samlar in sin stora missionkollekt.

I folklig tradition var trettonhelgen en helg då man spelade upp ett julspel som handlade om hur de tre vise männen kom till Jesus och hur Herodes jagade Josef och Maria till Egypten. Spelen uppfördes främst av pojkar vid latinskolorna och var ett sätt att tigga pengar antingen till dem själva eller till fester som hölls under trettonhelgen.

De första beläggen för den här typen av spel är från 1751 då Linnélärjungen P.J. Bergius skrev:

Tre vise män voro tre bonddrängar, vilka gingo omkring i julhelgen, men besynnerligen trettondedagsafton, klädda i vita skjorto. Dessa hade tvenne andra drängar i följe med sig. en av dessa skulel agera Josef och vara utklädd med en luden fårskinspäls, samt med en stor puckel på ryggen tillika en stav i handen. Den andra bar en lykta av papper som var gjord som en stjräna. Alla tiggde penningar.

Seden att driva runt och tigga pengar genom att spela upp scener ur Bibelns berättelser sågs förmodligen inte med blida ögon av kyrkan och det är, som Bringéus skriver:

betecknande att de äldsta uppgifterna om stjärngossarna möter i rättegångshandlingar och förbud.

Sedan reformationen hade det kristna budskapet i svenska kyrkor nästan uteslutande varit förkunnat i ord. Därför fanns ett stort behov hos allmänheten att få budskapet förmedlat genom drama, något som prästerskapet då ogillade eftersom man ansåg att spelen drev med det kristna budskapet.

Under pietismens framväxt bekämpades stjärngossarna och julspelen hårt och det gick sägner om hur farligt det var att delta i spelen. Det dröjde dock till sekelskiftet 1900 innan spelen i princip hade utrotats. Istället införlivades några av de delar som fanns i julspelen i det moderna luciatåget som växte fram runt 1900-talets början. Så här skriver Bringéus:

En sådan utveckling har underlättats av att stjärnsymboliken också knutits till advent och jul, kanske också av behovet att få manliga motsvarigheter till luciatärnorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad (2012-01-06)

Källor: Folktrons år av Ebbe Schön, Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus samt Traditioner och liv av Martin Modéu.