Vilken är den första vinterdagen?

Kort svar: Meteorologiskt är den första vinterdagen då det varaktigt är noll grader eller lägre. Enligt äldre folktro finns olika dagar som räknas som första vinterdagen, bl.a. Calixtus (14 oktober), Allhelgonadagen (1 november) och Klemens (23 november).

Traditionellt brukar vi räkna med fyra årstider i Sverige – vår, sommar, höst och vinter. Sverige som land och de högtider vi firar är i stor utsträckning präglat av övergångarna mellan dessa årstider.

Men eftersom Sverige är ett så avlångt land kommer årstiderna vid olika tidpunkter till olika delar av landet. SMHI använder den meteorologiska definitionen (varaktigt är 0 grader eller lägre) och då brukar vintern ha kommit till Kiruna den 10 oktober, men till Malmö först den 7 januari.

Vinterlandskap

När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Calixtus (14 oktober)

Ett alternativ till att dela in året i fyra årstider är att dela in det i två halvår (ett sommar- och ett vinterhalvår). Sommarhalvåret löpte då från 14 april (Tibutriusdagen) till 13 oktober. Den 14 oktober var Calixtusdagen och då började vinterhalvåret.

Calixtusdagen fick sitt namn efter en påve på 200-talet. Ända fram till år 1901 var Calixtus med i alamanackan.

Simon och Judas (28 oktober)

En av flera apostladagar är Simon och Judas (28 oktober). Simon (ofta kallade Seloten eller Kananaios för att skilja honom från Simon Petrus) och Judas Taddeus (i svenska översättningen kallad Taddaios) är två av de lärjungar som räknas upp i Bibeln.

Eftersom Simon och Judas infaller i slutet av oktober har dagen på många ställen kommit att betraktas som en dag för att markera höstens övergång till vintern. Enligt ett ordstäv är det

när Simon och Judas vandrar till oss, så kommer de med vintern

Allhelgonadagen (1 november)

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldsta kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Så här skriver Svensson om 1 november:

Från Hälsingland och långt ner i södra Sverige har Allhelgonadagen gällt som första vinterdagen. Till den dagen skulle allt utearbete obönhörligen ha upphört för året.

Klemens (23 november)

Klemens (23 november) har också fått sitt namn i almanackan från en påve. Och om dagen skriver Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-21)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Kan allhelgonadagen och alla helgons dag vara på samma dag i almanackan?

Kort svar: Ja, eftersom allhelgonadagen alltid infaller 1 november och alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november kan dessa två dagar vissa år (ex. 2014) infalla på samma datum.

Vissa år (t.ex. 2014) går det på 1 november i almanackan att läsa båda allhelgonadagen (med svart text) och alla helgons dag (med röd text). Att ha med båda kan tyckas som tårta på tårta men det finns en fullt naturlig förklaring. Anledningen är att en rörlig dag (alla helgons dag) i år råkar sammanfalla med en fast (allhelgonnadagen).

När påve Gregorius III på 700-talet flyttade dagen då helgonen firas valde han 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Även i Sverige vet vi att allhelgonadagen firats länge. De äldsta beläggen är från Vallentunakalendariet 1198 där allhelgonadagen räknas till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Allhelgonadagen överlevde reformationen och avskaffades inte som helgdag i Sverige förrän 1772 under ”den stora helgdöden”. Dock levde den kvar som viktig dag bland bondebefolkningen för att spå kommande väder. I Bondepraktikan 1875 står:

Will du weta hurudan winteren wara må, så skall du Allahelgon Dag i skogen gå,

År 1924 väcktes de första förslaget om att återinför allhelgonadagen som helgdag, med det var i och med kalenderreformen 1953 som det skedde. En av poängerna med kalenderreformen var att hitta en bättre balans mellan våren (med många helgdagar) och hösten (med få helgdagar). Därför valde man att låta allhelgonadagen ligga kvar som tidigare 1 november, men att låta alla helgons dag bli en ny röd dag. Alla helgons dag är den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Således är allhelgonadagen alltid 1 november och ingen helgdag i sig. Däremot är alla helgons dag en helgdag och dagen infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Vissa år kan alla helgons dag och allhelgonadagen infalla på samma dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-10-24)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Läs även andra bloggare om 

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts sedan 700-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772. År 1953 blev Alla helgons dag istället en helgdag och infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Allhelgonadagen

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren, 13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius III (700-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

allahelgon1.gif

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas där till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag, men den fortsatte naturligtvis att firas ändå.

Alla helgons dag

I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag

Eftersom allhelgonadagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november. Alla själars dag försvann ur den svenska almanackan någon gång under 1500-talet,

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evengeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet alla själars dag som underrubrik.

Halloween

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag.

Halloweenpumpa

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-30, uppdaterad 2014-10-18)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.