Vad kallas söndagen efter midsommardagen?

Kort svar: Söndagen efter midsommardagen kallas av Svenska kyrkan sedan 2002 ”den helige Johannes döparens dag”.

Midsommardagen infaller som bekant alltid på en lördag i Sverige. Detta sedan riksdagen 1952 beslutade att flytta ett antal helgdagar – däribland midsommardagen (från 24 juni till lördagen som infaller mellan 20 och 26 juni). Den 24 juni är alltså den ”egentliga midsommardagen” och kallades efter 1953 för ”Johannes döparens dag” medan 24 juni fick namnet ”Den helige Johannes döparens dag” eller midsommardagen.

Fullskärmsinfångning 2013-06-22 184242

Söndagen efter midsommardagen har inte kallats något speciellt förrän kyrkomötet 2002. Midsommardagen har (även efter flytten till lördag) traditionellt firats till minne av Johannes döparen och hans födelse sex månader före Jesus. Kyrkostyrelsen skrev inför kyrkomötet:

Samtidigt har ”midsommarmotivet” med lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom intagit en stor och ofta dominerande plats denna dag, därtill med bred folklig förankring. Midsommardagen har därmed kommit att innehålla en spänning som kan vara svår att hantera tematiskt och homiletiskt.

Det fanns alltså en konflikt mellan att fira midsommardagen både till minne av Johannes döparen och som hyllning till skapelsen. Flera remissinstanser menade att midsommardagen (lördagen) skulle vigas skapelsetemat och att dagen efter midsommardagen (söndagen) skulle firas till minne av Johannes döparen. Kyrkostyrelsen igen:

I vårt förslag ägnas därför midsommardagen helt åt skapelsen, medan Johannes döparens födelse blir tema på den nya ”söndagen efter midsommardagen eller den helige Johannes döparens dag”. Den av trefaldighetssöndagarna som annars skulle ha infallit dagen efter midsommardagen bortfaller alltså alltid till förmån för den nya söndagen.

Sedan kyrkomötet 2002 kallas alltså söndagen efter midsommardagen för ”den helige Johannes döparens dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-06-20)

Annonser

Vilka är räppadagarna?

Kort svar: Räppadagarna är fyra dagar (ofta jungfru Marie bebådelsedag, midsommardagen, mickelsmäss och juldagen) som användes i Götaland för att dela in året i fyra delar (räppor) om cirka tre månader.

Att dela in tiden i olika enheter har människor gjort så långt tillbaka i tiden som vi har källmaterial. Det finns något djupt mänskligt i att vilja strukturera den kaotiska tillvaro som ett liv innebär. För detta ändamål har vi uppfunnit sekel, år, månader, dagar, timmar och så vidare. Dessa enheter har genom århundraden gett en känsla av sammanhang och kontinuitet.

I Norden är de fyra årstiderna tydliga och ännu tydligare var de när majoriteten av människorna jobbade inom jordbruket. Ett år följde en rytm som var tydligt kopplad till årsbruket och de olika saker som behövdes göras. Det skulle sås på våren, det skulle skördas på sommaren, det skulle slaktas på hösten och så vidare.

Slåtter

Som en hjälp för att ha koll på dagarna delade man i delar av Götaland in året i fyra ”räppor” eller ”trettingar”. Varje räppa omfattade cirka tretton veckor och räknades baklänges från respektive räppadag. Oftast var det  jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni), mickelsmäss (29 september) och juldagen (25 december) som var räppadagar. Vårräppan räknades alltså baklänges från midsommardagen till och med jungfru Marie bebådelsedag. Trettonde vårräppan blev således första veckan efter bebådelsedagen. Så här förklarar Institutet för språk och folkminne:

Året delades tidigare in i fyra kvartal som kallades för räppar eller trettingar, det var trettonveckorsperioder som utgick från de fyra räppadagarna. Det kvartal som sträckte sig fram till midsommardagen kallades för vårfrudagsräppen och inleddes på vårfrudagen

Räpporna och räkningen var starkt knutna till olika sysslor i jordbruket som skörd och slåtter och liknande. När Sverige 1753 bytte från den julianska till den gregorianska kalendern flyttades alla märkesdagar elva dagar bakåt vilket ställdes till det för bönderna. Den smidiga lösningen var att man behöll de gamla dagarna fast på nya datum – t.ex. så var 5 juli länge kallad för ”gamla midsommardagen” och 5 april blev ”gamla Marie bebådelsedag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken dag är Johannes döparens dag?

Kort svar: Johannes döparens dag infaller den 24 juni (ett halvår före Jesus födelsedag). Dock har vi i Sverige valt att lägga ”den helige Johannes döparens dag” på söndagen efter midsommardagen och 24 juni kallas för Johannes döparens dag.

När kristendomen infördes som statsreligion i det romerska imperiet var en strategi att byta ut redan existerande högtider mot kristna diton. Att Jesus födelse (julen) firas just 25 december beror på att man i Romarriket redan firade en fest detta datum – den obesegrade solens födelse. Sålunda bytte man helt enkelt anledning men fortsatte fira fest på detta datum.

Att solguden firades 25 december hänger i sin tur samman med datumet för vintersolståndet (den tidpunkt då  ”solen vänder” och ljuset börjar komma tillbaka). Motsvarande tidpunkt ett halvår senare är sommarsolståndet (när solen står som högst i förhållande till himmelsekvatorn). Att människor firat dessa tidpunkter sedan forntid kan vi vara ganska säkra på och därför var det naturligt att den kristna kyrkan i sina försök att monopolisera tron tog redan existerande datum och la in nya anledningar till firande.

Då vintersolståndet tagits i anspråk för firandet för Jesus födelse var kyrkan tvungen att ha anledning att fira även tiden för sommarsolståndet.

Den heliga Johannes döparens dag och sommarsolståndet

Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:

Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.

Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni. Och som Johannes döparens dag firas 24 juni i de flesta av Europas länder, i t.ex. Danmark och Norge kallas midsommarafton för Sankthans aften. Däremot har det svenska midsommarfirandet egentligen aldrig påverkats i någon större utsträckning av kyrkan, åtminstone inte i närheten så mycket som julen.

Johannes döparens dag i Sverige

Sedan 1953 firas midsommardagen inte längre den 24 juni i Sverige. Ett riksdagsbeslut 1952 flyttade den svenska midsommardagen till den lördags om infaller mellan 20 och 26 juni. Midsommardagen (alltid på en lördag och alltid röd dag) kallades fortsättningsvis för ”Den helige Johannes döparens dag eller Midsommardagen” medan 24 juni fick namnet ”Johannes döparens dag”.

Fullskärmsinfångning 2013-06-22 184242

År 2002 beslutade Svenska kyrkans kyrkomöte att ”den helige Johannes döparens dag” istället skulle infalla på söndagen efter midsommardagen – alltså en flytt från lördagen till söndagen. Således har vi idag två ”Johannes döparens dag” (en på söndagen efter midsommardagen och en den 24 juni).

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-06-22)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Varför är Johannes döparens dag 24 juni?

Kort svar: Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.

För en del är ”den riktiga midsommardagen” fortfarande 24 juni (trots att midsommardagen infaller mellan 20 och 26 juni). Anledningen är att 24 juni – fram t o m 1952 – var midsommardag oavsett vilken veckodag den inföll på. Att det blev just 24 juni som blev midsommardag är att kyrkan försökte göra dagen till sin genom att placera Johannes döparens födelse då.

Johannes döparen döper Jesus

Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:

Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.

Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni.

Om nu Johannes döparen skulle ha fötts exakt sex månader före Jesus borde inte firandet av hans födelsedag vara 25 juni (och inte 24 juni)? Att det inte blev det datumet har med den romerska kalendern att göra. Då datumet för en högtidsdag skulle placeras räknade romarna baklänges från den förste i följande månad. Juldagen infaller då sju dagar före 1 januari (precis som Jungfru Marie bebådelsedag infaller sju dagar före 1 april). Dock har månaden juni bara 30 dagar och räknar man sju dagar från 1 juli hamnar man på 24 juni och därför är Johannes döparens dag (eller ”den riktiga midsommardagen”) just 24 juni.

I svenska kyrkan kallas söndagen efter midsommardagen för ”Den helige Johannes döparens dag” och 24 juni för ”Johannes döparens dag”

Skrivet av Mattias Axelsson (2009-06-13)

Källa: Calendar, chronology, and worship av Roger T. Beckwith

Läs även andra bloggare om , , , ,