Varför firar vi halloween 31 oktober?

Kort svar: Halloween firas 31 oktober för att markera övergången från sommar- till vinterhalvåret. Halloween betyder ungefär ”Allhelgonaafton” och dagen efter (1 november) är Allhelgonadagen.

I alla tider och i alla kulturer har det funnits ett behov av att dela in och markera året på olika sätt. Olika märkesdagar finns i samband med årets ljusaste och mörkaste dagar, vid övergångar mellan olika årstider och i andra typer av brytpunkter.

Halloweenpumpa

Firandet av halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade kvällen den 31 oktober till dödsguden Samhains ära. Så här skriver Encyclopedia Britannica:

Under Samhain-festivalen trodde man att de dödas själar återvände till sina hem, och de som hade dött under året ansågs resa till ”the otherworld”

Festen till Samhains ära var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar, holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det går alltså inte att dra en rak linje från det irländska firandet till dagen halloweentradition. Så här skriver Herlitz:

De flesta som behandlat Halloween har förenklat påstått att det var irländarna som kom till USA /../ som hade med sig firandet. Det är förmodligen en förenkling av den komplexa bilden av sammanblandningen av alla kolonisatörers förhållningssätt till en fest för de döda.

Datumet är dock detsamma. Att det är just 31 oktober beror alltså ursprungligen på att det firades som sommarhalvårets sista dag.

När kristna kyrkan, efter känt mönster från ex. julfirandet, på 700-talet ville komma åt det ”hedniska” firandet runt oktober/november flyttade de dagen då helgonen firas valde till 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Dagen kallades Allhelgonadagen i Sverige (och har firats sedan 1100-talet).

Halloween betyder översatt ungefär ”Alla heligas afton” eller Allhelgonaafton alltså blir det rimligt att fira (ex. genom att gå ”bus eller godis” eller karva pumpor) halloween just 31 oktober eftersom det är Allhelgonaafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-23)

Källor: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Encyclopedia Britannica, uppslagsord: ”Halloween

 

Annonser

Vilken dag ska man gå ”bus eller godis”?

Kort svar: Eftersom halloween är en i Sverige sent införd högtid så finns det ingen självklar dag att gå och fråga om ”bus eller godis”. Många menar att 31 oktober är rätt dag att gå, andra säger fredagen före alla helgons dag.

En tradition som är intimt förknippad med halloweenfirandet är att gå runt och knacka på dörrar och fråga efter ”bus eller godis”. Förfarandet är inte helt olikt det som förekommer i många svenska städer kring påsk (antingen på skärtorsdagen eller på påskafton) när barn klär sig som påskkärringar och går runt och tigger godis.

normal_segaraattor

Källa: www.fotoakuten.se

Att barn eller ungdomar klär ut sig och går runt i grannskapet förekommer också vid andra tidpunkter i olika kulturer. Dock är traditionen kring halloween är intimt förknippat med USA, även första gången som uttrycket ”trick or treat” finns belagt i text är det i en kanadensisk text från 1927.

Så här skriver Lisa Morton:

By the 1930s, the phrase in connection with Halloween and costumed children seemed to be working its way down through the northern USA, as states like Oregon reported that “young goblins and ghosts, employing modern shakedown methods, successfully worked the “trick or treat” system.”

Efter andra världskriget etablerade sig halloweentraditionen med att klä ut sig den 31 oktober och att gå ”trick or treating” i USA.

Halloweenpumpa

Till Sverige kom halloweenfirandet via köpmän i slutet av 1990-talet. Redan år 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Problemet när vi ska bestämma vilken dag ”trick or treating” eller ”bus eller godis” ska ske är detsamma som när vi ska enas om vilken dag halloween ska firas. Halloween betyder alla helgons afton (alltså kvällen före 1 november). Problemet när halloween skall överföras i en svensk kontext är att vi i Sverige inte längre firar allhelgonadagen den 1 november, utan alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Kvällen före alla helgons dag kan alltså vara vilket datum som helst mellan 30 oktober och 5 november.

Dock menar många att den ”riktiga” halloween (då barn kan gå ”bus eller godis”) alltid är 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-17)

Källor: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Morton, Lisa (2012) Trick or Treat: A History of Halloween Reaktion Books:London

När är halloween i Sverige 2014?

Reklam: Missa inte podcasten Det ska gudarna veta – en podcast om religion och livsåskådning

Kort svar: Halloween betyder ”alla helgons afton” och firas dagen före allhelgonadagen – alltså den 31 oktober.

Halloween betyder, översatt till svenska, alla helgons afton (alltså kvällen före alla helgons dag). Alla helgons dag har historiskt (och i de allra flesta länder är det så fortfarande) firats den 1 november. I Sverige är det sedan 1953 lördagen i allhelgonaveckan som är den röda dagen och kallas alla helgons dag, 1 november har namnet allhelgonadagen men är inte röd dag.

Således kan man argumentera att ”svensk halloween” bör firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) fredagen före alla helgons dag, eftersom det är alla helgons dag och inte allhelgonadagen som är röd dag i Sverige.

Halloween är en tradition som har sina rötter på Irland och som via nordamerikansk påverkan fick sitt nuvarande innehåll. Till Sverige kom halloween från USA på 1990-talet. I USA firas halloween alltid den 31 oktober och det finns många som menar att vi i Sverige bör följa det mönstret och alltid fira halloween 31 oktober. Därför uppstår det inte sällan diskussioner om vilket datum ”svensk halloween” egentligen infaller.

Halloweenpumpa

I år (2014) är det dock inga problem. Alla helgons dag och allhelgonadagen infaller nämligen på samma datum i år (1 november), alltså bör halloween även i Sverige firas den 31 oktober 2014.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-06)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Har vi firat halloween i Sverige före 1990?

Kort svar: Något större halloweenfirande förekom inte i Sverige före 1990-talet. Men inslag i äldre allhelgonafirande (särskilt i norra Sverige) har drag av nutida halloweenfirande – ungdomsfylla, utklädning och ljuslyktor av rotfrukter.

Enligt de flesta infördes Halloween i Sverige i början av 1990-talet av leksaksföretaget Buttericks och Hard Rock Cafe. Visserligen har spridda grupper firat Halloween tidigare än så, men i de breda folklagren slog det igenom först i slutet av förra seklet.

Dock, och det här är viktigt som argument mot alla de som anser att vi inte bör fira Halloween i Sverige eftersom det dels är en utländsk import och dels bryter mot vårt stilla allhelgonafirande, går det att finna flera belägg för att firandet kring skiftet oktober-november inte alltid varit så stilla som vi tror.

Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige och kallades för häljamäss i folkmun med lite olika stavning (ex. helgamäss). Firandet av av häljamäss kunde gå nog så vilt till vilket följande citat från en man född i 1854 i Vilhelmina.

allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/

Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/

Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/

Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.

En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv.

Förutom detta häljamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts sedan 700-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772. År 1953 blev Alla helgons dag istället en helgdag och infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Allhelgonadagen

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren, 13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius III (700-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

allahelgon1.gif

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas där till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag, men den fortsatte naturligtvis att firas ändå.

Alla helgons dag

I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag

Eftersom allhelgonadagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november. Alla själars dag försvann ur den svenska almanackan någon gång under 1500-talet,

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evengeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet alla själars dag som underrubrik.

Halloween

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag.

Halloweenpumpa

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-30, uppdaterad 2014-10-18)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Varifrån kommer egentligen halloween?

Kort svar: Halloween kommer från den keltiska festen Samhain. Irländare tog med sig seden till USA på 1800-talet. Där blandades den med andra traditioner och blev halloween såsom vi känner den. Halloween kom till Sverige i större skala i mitten av 1990-talet.

web_tmp.jpgHalloween är en sammanskriving av All Hallow’s eve (alla helgons afton på svenska) och firas 31 oktober, alltså kvällen före allhelgonadagen.

Firandet av halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade kvällen den 31 oktober till dödsguden Samhains ära.

Festen till Samhains ära var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Precis som man i östra Sverige eldade under valborgsnatten så skulle man på Irland tända hushållseldar, men då var det med eld som druider hade tänt. Elden renade luften.

Senare kom traditionen att tända Jack O’lanterns – alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i. Jack, som gett namnet åt rovorna, var en smed som lurade djävulen vid tre tillfällen och sedan dess irrar omkring på jorden med en rova som enda ljus.

Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det typiskt irländska fanns kvar med blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.

pumpa.jpg

I USA har halloween sedan slutet av 1800-talet genomgått en rad förändringar, såsom alltid sker med högtider varhelst de firas i världen. Från att ha varit en fest för överklassen i början av 1900-talet blev det under 1920-talet snarare en fest för barnen. Rotary och Lions tog över firandet och halloween blev en fest för alla klasser. I och med spridningen blev det också stökigare kring firandet, vilket bekymrade många föräldrar och kyrkor. Under firandet i Queens i New York krossades över tusen fönsterrutor 1939. Under 50-talet återupptogs ”trick or treat” (”bus eller godis” på svenska), vilket legat nere under en längre tid.

Idag är halloween en av USA:s viktigaste högtider och de flesta svenskar hade garanterat hört talas om den redan innan den kom till Sverige i mitten av 90-talet. Redan år 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Svenska kyrkan och Svensk handel försökte då tidigarelägga firandet en vecka för att inte blanda samman det vildare halloweenfirandet med mer stillsamma allhelgonafirandet. Och det råder fortfarande förvirring om vilken dag som halloween skall firas i Sverige.

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz.

Bilderna i denna post är hämtade från Unga Fakta.

Vilken dag bör vi fira halloween i Sverige?

Podcasten SO-rummet: I fokus berättar kortfattat om bakgrunden till alla helgons dag och halloween. Lyssna!

Kort svar: I USA firas halloween alltid 31 oktober, men eftersom alla helgons dag i Sverige alltid är på en lördag (oavsett datum) finns det de som firas ”svensk halloween” på fredagen före alla helgons dag.

Halloween infaller enligt traditionen den 31 oktober eftersom halloween är en sammandragning av All Hallow’s eve (Alla helgons afton). Allhelgonadagen har, sedan tidig medeltid, firats i den katolska kyrkan 1 november och således blir aftonen den sista oktober.

Problemet när halloween skall överföras i en svensk kontext (vilket det börjades med runt 1990) är att vi i Sverige inte längre firar allhelgonadagen den 1 november, utan alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Under vissa år kan allhelgonadagen och alla helgons dag infalla samma dag (de år då alla helgons dag infaller 1 november).

pumpa.jpg

Den ”riktiga” (då barn går och frågar om ”bus eller godis”) halloween är således alltid 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-26, uppdaterad 2013-10-07)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Bilden i denna post är hämtade från Unga Fakta.