Varför heter februari månad ”februari”?

Kort svar: Februari har fått sitt namn efter en reningsfest – Februa – som hölls i mitten av månaden i det tidiga Romarriket.

Till skillnad från veckodagarna – vilka till det mesta fått namn av nordiska gudar – har årets månader i den svenska kalendern fått behålla sina ursprungliga romerska namn. De romerska namnen kom till Sverige i och med införandet av kristendomen runt 1100-talet – även om äldre namn på månaderna kunder leva kvar i folkspråk och kalendrar långt in på 1800-talet.

wpid-wp-1391283549316.jpeg

Ett år den tid som det tar för jorden att passera ett helt varv runt solen. Ett dygn är den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. På ett år går det 365 dygn, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder. Detta innebär att det vid något tillfälle (cirka vart fjärde år) behöver läggas till ett dygn för att det astronomiska och det kalendariska året ska komma i fas. Och sedan den julianska kalenderns införande 45 fvt har det varit till februari som skottdagen lagts till.

Vad betyder februari?

Romarriket hade tidigt ett år bestående av tio månader på sammanlagt 304 dagar. Året började med Martius (alltså nuvarande mars) och den tionde och därmed sista månaden var december. Att tiden mellan sista december och första mars inte hade några namn förklaras så här av Lars Olof Lodén:

Enligt en fantasifull förklaring skulle den tid som förflöt mellan slutet av December och början av Martius vara att betrakta som ”död” och alltså inte behöva innehålla några namngivna månader.

Så småningom tillkom två månader – Ianuarius och Februarius – men året började fortfarande med Martius.

30 feb

Namnet Februarius kommer av en reningsfest med namnet Februa (efter latinets februum som betyder rening) som hölls i mitten av månaden. Februa inkorporerades senare med lupercalierna men namnet på månades levde kvar och togs in i svenskan i och med kristendomen.

Den moderna svenska formen [av februari] är, liksom vid januari, juni, juli, augusti, egentligen genitiv singularis av det latinska ordet (med sammandragning av ii)

En alternativ benämning på februari är ”göjemånad” vilket var en benämning på februari som fanns i flera kalendrar in på 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-02-01)

Källor: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

SAOB – uppslagsord ”februari

SAOB – uppslagsord ”göjemånad

Varför heter det ”julklapp”?

Kort svar: Ordet ”julklapp” kommer av en äldre sed att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in gåvan genom fönstret.

Numer handlar vi svenska julklappar varje år för cirka 19 miljarder kronor. Genomsnittssvensken handlar julklappa för drygt 3000 kronor. Men varför heter det ”julklapp”?

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

IMG_20141220_153855

Enligt en äldre tradition skulle man kasta in gåvan i fönstret. Så här står det i Saob:

Benämningen beror på att den /../ uppkomna seden att utdela julklappar /../ anknutits till det gamla folkliga bruket att under julen efter klappning på dörren (l. fönstret) kasta in halmfigurer o. skämtgåvor i ”stugan”

Man knackade (klappade) alltså på fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”. Julklapparna kom senare att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-12)

Källa: Saob uppslagsord ”julklapp

Varför heter det lussekatt?

Kort svar: ”Lusse” i lussekatt är en alternativ benämning på ”lucia” och ”katt” kommer av att bakverken tidigare kallades djävulskatter eftersom de i Tyskland serverades av djävulen och katten har sedan lång tid tillbaka förknippades med just djävulen.

Firandet av lucia i Sverige den 13 december har en bakgrund som inte är helt glasklar. Rötterna som löper bakåt genom seklerna har gett upphov till en del osämja mellan folklivsforskare i hur man ska förklara traditionen.

Å ena sidan finns det dem (bl.a. C.W. von Sydow och Jan-Öyvind Swahn) som förklarar lucian med att hon fått sitt utseende från den tyska Kinken-Jes (en en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret). Å andra sidan finns dem (bl.a. Hilding Celander och Nils-Arvid Bringeus) som menar att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.

Om man följer den första skolan (att lucian har med Kinken-Jes att göra) blir lussekatternas namn logisk. Swahn skriver:

[Lussekatterna] hade sin motsvarighet redan i de kakor som Sankt Nikolaus delade ut till snälla och flitiga barn, och när hans roll övertogs av Kinken Jes fortsatte denne med bullarna. Av någon anledning fick de i plattysk tradition namne ”duiveskatter”, d.v.s. ”djävulskatter”.

Att helgonet Sankt Nikolaus inte vara kvar utan ersattes av ”Kindchen Jesus” eller ”Kinken Jes” berodde såklart på reformationen och dess avståndstagande från helgondyrkan. Djävulsfiguren som Sankt Nikolaus haft med sig levde vidare dock vidare och kom ibland i form av en katt – en djävulskatt. Och därav – förmodligen – namnet på brödet.

Lussekatt

Det tidigaste belägget av ”dövelskatt” i skrift är från slutet av 1800-talet. I Nordisk familjebok från 1910 står det:

I sydvästra Sverige bakas till Lucia ett särskildt kultbröd kalladt ”dövelskatt”

Det moderna luciafirandet börjar växa fram i Sverige under slutet av 1800-talet och det är också då så saffran börjar användas som julkrydda (även om det i t.ex. Göteborg har bakats lussekatter utan saffran). Att dövelskatten bytte namn till lussekatt beror på att ”lusse” eller ”lussi” är ett alternativt prefix istället för ”lucia” – t.ex. ”lussebrud”, ”lussemäss” och ”lussevaka”.

Enligt flera källor skulle förledet ”lusse-” syfta på Lucifer (alltså Djävulen). Men då ordet ”lussekatt” först börjar användas i slutet på 1800-talet och är härlett på samma sätt som t.ex. ”lussebrud” är det föga troligt att det syftar på Lucifer. Dock har Lucia och Lucifer en gemensam rot i det latinska ordet ”lux” som betyder ”ljus”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Saob – uppslagsord ”dövelskatt” och ”lussekatt”

Varför heter det ”glögg”?

Kort svar: Ordet glögg kommer av ordet ”glödga” som betyder ungefär upphetta tills det glöder. Glögg är alltså en värmd dryck, ofta vin.

Att dricka kryddat vin är känt sedan åtminstone antiken. Men tillsatte kryddor för att dölja dålig smak och för att kryddorna ansågs ge bättre hälsa.

I Sverige är benämningen glödgat vin (i betydelsen uppvärmt vin) känt sedan början av 1600-talet.

Iagh beder eder, mina wäner båda,
I wilia fölia migh hem till min
På en kanna glödgat wyn.

Att dricka varmt vin var – naturligt nog – främst förknippat med de kallare månaderna och sedan slutet av 1800-talet är glöggen tydligt förknippat med just julhelgen och de högtidsdagar som kommer närmast före jul i december månad.

1024px-Glögg_kastrull

Just ordet glögg kommer alltså av verbet ”glödga” som betyder ”upphetta (ngt) till glödning, bringa (ngt) att glöda

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-12-25)

Källa: Svenska Akademins ordbok

Varför heter långfredagen ”Good friday” på engelska?

Kort svar: Att långfredagen på engelska heter Good friday finns det ingen enhetlig förklaring till. En del menar att det kommer av en äldre betydelse av ordet good (holy) andra menar att det är God’s friday som åsyftas.

Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog.

jesus-paa-korset

På engelska heter långfredagen ”Good friday” – ordagrant den den goda fredagen. En sådan direktöversättning sätter fingret på det märkliga med engelskans ord för långfredagen. Hur kan det vara en ”god fredag” när det handlar om Jesus lidande och död?

Enligt Catholic Encyclopedia är betydelsen av ordet Good friday oklar:

The origin of the term Good is not clear. Some say it is from ”God’s Friday” (Gottes Freitag); others maintain that it is from the German Gute Freitag, and not specially English.

Online Etymology Dictionary skriver å sin sida:

Good Friday late 13c., from good in M.E. sense of ”holy,”

Det finns helt enkelt ingen konsensus kring ursprunget till ordet Good friday. En del menar  alltså att ordet hänger samman med God och andra att ordet good förr betydde helig.

Ett argument emot den första förklaring skulle vara att  Online Etymology Dictionary om ordet God skriver:

Not related to good.

Gypsy Scholar har försökt reda ut bakgrunden till ordet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Varför heter det långfredagen?

Kort svar: Långfredagen har fått sitt namn eftersom den enligt kristen tradition var den dag Jesus korsfästes. Fredagen var således en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset.

Fredagen före påskdagen kallas långfredagen i Sverige (Good Friday på engelska, Karfreitag på tyska, Vendredi Saint på franska och Viernes Santo på spanska). Enligt kristen tradition var det på fredagen som Jesus hängdes upp på korset. Samtliga evangelier berättar  att Jesus korsfästes dagen före sabbaten.

Då det redan hade blivit kväll – det var förberedelsedag, alltså dagen före sabbaten (Mark 15:42)

Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja. (Luk 23:54)

Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten (Joh 19:31)

Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus (Matt 27:62)

Att det skulle ha varit på en fredag som Jesus korsfästes stämmer dock inte överens med två andra uppgifter från Bibeln. Nämligen 1) att Jesus låg skulle vara död i ”tre dagar och tre nätter” samt 2) att Jesus grav var tom ”i gryningen den första veckodagen”.

jesus-paa-korset

Skall Jesus varit död i tre dagar och tre nätter samt ha uppstått på en söndag är det svårt att få ihop det med att han korsfästes på en fredag. Olika teorier finns för att förklara denna motsägelse.

Ordet långfredag finns belagt i svenskan sedan åtminstone 1500-talet, ibland som långefredag eller långafredag. Att dagen kommit att kallas långfredag förklaras av Sven Bealter så här:

Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; eme­ dan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fas­tan, hölts då längre, än på andra dagar.

I många länder är långfredagen inget särskilt stor dag. Det har den dock varit i Sverige. Nils-Arvid Bringéus skriver:

Det kan mot bakgrund av det sentida långfredagsfirandet förefalla egendomligt att dagen i äldre tider knappast skilde sig från övriga vardagar,

Det var först i slutet av 1600-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:

I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.

Först 1969 togs förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen bort.

Källor: Påsken i tro och tradition av Inge Löfström och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Läs även andra bloggare om , , , , ,

Varför heter det semla?

Kort svar: Semla kommer av latinets simila (det fina mjölet). Att semla slagit ut andra benämningar på bakverket beror troligtvis på att konditorierna på så vis kan sälja semlan under en längre period än bara fastlagen eller fettisdagen.

Att ordet semla kommer av latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” är känt av många. Men hur kommer det sig att semla har blivit det totalt dominerande ordet, till skillnad från hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller tisdagsbulle?

Foto: http://www.fotoakuten.se

En förklaring som Nils-Arvid Bringéus anför är att det hänger samman med konditoriernas ökade roll i tillverkningen av semlor. Undersökningar pekar tydligt på att under förra seklet första hälft sjönk andelen svenskar som bakade sina egna semlor drastiskt, samtidigt som konsumtionen av konditoribakade semlor ökade.

Eftersom den fanns en stor efterfrågan på semlor ville konditorierna så klart sälja mer och genom att istället för fettisdags- eller fastlagsbulle använda ordet semla frikopplades bakverket från själva fastlagen eller fettisdagen. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringeus:

Utan tvekan är det genom begeriernas och konditoriernas marknadsföring som betetckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.