Vad betyder ordet ”jul”?

Kort svar: Ingen vet med exakthet vad ordet jul betyder. I sin ursprungliga användning användes jul som en benämning på en längre tidsperiod kring vintersolståndet.

Liksom med t.ex. ordet påsk eller ordet Halloween brukar det kring ordet ”jul” väckas frågan vad den ursprungliga betydelsen egentligen är.

Till skillnad från t.ex. engelskan Christmas eller franskans Noël eller tyskans Weihnachten så har det svenska ordet jul inget som helst samband med det kristna bidraget till julfirandet – Jesus födelse. Istället är ordet jul ett mycket gammalt ord som kan härledas tusentals år tillbaka i Skandinavien.

Julskinka

Östgoterna hade på 300-talet ordet fruma jiuleis som ord för månaden november.  I Bedas krönika från 700-talet omnämns en högtid i december och januari som kallas geola. Ett liknande ord – ýlir – finns i isländskan och betecknar månaderna kring vintersolståndet.

Ursprungligen var alltså jul egentligen en betydligt längre period än de veckor vi idag räknar som julen. Det kan t.o.m. ha varit flera fester eller festdagar i samband med vintersolståndet eller något tidigare.

Första gången som ordet förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Den ursprungliga betydelsen av ordet jul är dock omöjlig att fastställa. Ebbe Schön skriver i Folktrons år:

Man har kommit med så vitt skilda förslag som ”snöstormarnas tid”, ”glädjefest”, ”festernas fest”, ”magi”, ”trolldom” med mer. Inget av detta torde på språkhistorisk grund kunna godtas.

Britt-Marie Näsström skriver:

Lika svårt är det att tolka ordet jul, som av vissa antas komma av hjul, som skall illustrerar att året vänder mot ljusare dagar som ett hjul. En annan och enligt min mening bättre tolkning är att det helt enkelt betyder fest.

Ett argument som talar för Näsströms förslag är att vi lånat ut ordet jul till finskan. Dels som joula (för jul) men också förmodligen till ordet juhla som betyder fest. Det fornnordiska ordet jul har alltså i finskan dels fått ge namn på högtiden jul och dels till ordet fest.

Det tråkiga svaret på frågan om ordet juls betydelse är tyvärr att vi inte vet med säkerhet vad ordet betyder. De enda två saker vi vet är att:

ordet är förkristet och det har länge, om än inte alltid, varit kopplat till en midvinterfest.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 21/12 2008)

Källor: Näström, Britt-Marie (2002) Blot – Tro och offer i det förkristna Norden Nordstedts:Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Vad betyder ordet Halloween?

Kort svar: Halloween betyder ”Alla heligas afton” eller Allhelgonaafton.

Halloween infaller som bekant 31 oktober. Traditionen att fira Halloween kom från USA till Sverige i mitten av 1990-talet. Men vad betyder ordet Halloween?

Halloween är en sammandragning av de tre engelska orden ”All Hallows’ even”.

Således betyder Halloween – Alla heligas kväll. Och Halloween firas ju 31 oktober – kvällen före Allhelgonadagen eller på engelska All Saints eller All Hallows. Ett svensk översättning av Halloween skulle då kunna vara Allhelgonaafton.

Läs även andra bloggare om , , , ,

Vad betyder ordet ”påsk”?

Kort svar: Påsk kommer från hebreiskans pasach (eller pesach) som betyder ”gå förbi” eller ”skona”. Det som åsyftas är att G-d gick förbi och skonade israeliternas barn för uttåget ur Egypten.

Till skillnad från ordet ”jul” (vars ursprung är höljt i dunkel) vet vi med tämligen stor säkerhet varifrån ordet påsk kommer.

Påsk kommer från det arameiska ordet paska, som i sin tur har sitt ursprung i hebreiskans pasach. Pasach betyder ”gå förbi” eller ”skona” – jämför med svenskans passera.

Den som gick förbi och skonade var G-d.

Herren skall gå fram genom landet och hemsöka egypterna. Men när han ser blodet på tvärbjälken och de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte låta Förgöraren gå in i era hus för att döda er. (Exodus 12:23)

Bakgrunden är att israeliterna hade blivit slavar i Egypten. Moses hade blivit utvald av G-d att leda israeliterna ur fångenskapen, men farao var helt emot den idén. För att övertyga farao lät G-d tio svåra plågor hemsöka Egypten – den sista var att alla förstfödda (både människor och djur) skulle dö.

För att israeliternas barn skulle skonas bestämde G-d att de skulle slakta ett lamm och måla blod på ”båda dörrposterna och tvärbjälken”. På så sätt kunde G-d veta vilka dörrar han skulle gå förbi.

Från arameiskan spred sig ordet till latinets (vilket var kristenhetens officiella språk) pascha. Till Sverige kom ordet via kristna missionärer.

Man kan sedan följa den latinska termens spridning via missionens väg upp över Europa till nuvarande Frankrike, via Köln och nordtyskland ända upp till Skandinavien. På fornsvenska, liksom i isländskan, hette det paskar. Tvåstavigheten har behållits i danskan och norskan där det heter påske. Gemensamt är dock övergången från lång a till å. I svenskan kom dock det ursprungliga påska att omvandlas till det enstaviga påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 19/6 2009)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Om ordet påsk” Ordbruket. 2003.

Läs även andra bloggare om .

Vad betyder ordet ”advent”?

Kort svar: Advent betyder ankomst.

Advent kommer av det latinska uttrycket ”adventus Domini” som betyder ”Herrens ankomst”. Och det är förstås Jesus ankomst på juldagen som man väntar på. Dock har inte advent något med ordet ”vänta” att göra. Just ljudlikheten gjorde dock att vissa folkliga föreställningar om att orden ”advent” och ”väntan” har med varandra att göra funnits.

Advent är den period som inleder kyrkoåret och börjar med första söndagen i advent (söndagen efter domsöndagen). Beroende på vilken dag julafton infaller så kan adventstiden vara olika lång (första advent kan infall från 27 nov till 3 dec), vilket också innebär att advent inte är samma sak som perioden 1 december till 24 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-11-29)

Källa: Stora Julboken av Jan-Öyvind Swahn

Vad betyder ordet pingst?

Kort svar: Ordet pingst kommer från det grekiska ordet pentekoste (Πεντηκοστή) som betyder ”femtionde” och det syftar på att pingsten firas femtio dagar efter påsk.

Tillsammans med julen och påsken är pingsten kristendomens viktigaste högtid. Inom kristendomen firas pingst för att den helige Anden kom till lärjungarna (enligt Apostlagärningarna 2)

Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

Ordet pingst är en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde”. Från början syftade ordet på hela femtiodagarsperioden mellan påsk och pingst, men idag är det helgen sju veckor (50 dagar) efter påskhelgen som åsyftas.

Liksom de allra flesta högtider som firas av kristna finns föregångare inom andra religioner. Tidpunkten för pingstens firande sammanfaller nämligen med den judiska veckohögtiden, kallad shavuot. Shavout var från början en skördehögtid som firades i övergången mellan vår och sommar. men har senare kommit att firas som den dagen då judarna fick Toran av G-d vid berget Sinai.

Källor: Tradition och liv av Martin Modéus

Andra bloggar om: , , , ,