När är fettisdagen 2017?

Kort svar: Fettisdagen (även kallad semmeldagen) 2017 infaller tisdagen den 28 februari.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.


Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen) – påskdagen 2017 är söndag 16 april. Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2016 är det 28 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Annonser

När började vi äta semla med vispgrädde?

Kort svar: Att använda vispgrädde som en del av semlan slog igenom under första hälften av 1900-talet – först som en ingrediens som du blandar med mandelmassa och senare som garnering på toppen.

Semlan har genom historien haft många olika namn – bl.a. fastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetvägg och tisdagsbulle. Äldre namn minner om att semlan kopplas till fettisdagen, som är tisdagen precis före fastan.


Foto: http://www.fotoakuten.se

Sättet som semlan tillverkats (alltså vilka ingredienser som använts) och hur de ätits har förändrats över tid. Den tidgaste kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som – vid fastlagen – åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt.

Vispgrädde som ingrediens kom vid sekelskiftet 1900. De första recepten med vispgrädde beskrev tillagningen så här:

hårt skummad grädde /../ blandas med inkråm och mandelmassa

Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet. Runt mitten av 1900-talet blev vispgrädde vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. Så här skrev Handbok för bagare från 1953:

I semlorna kan också läggas en bit mandelmassa och sedan vispad grädde ovanpå. Mandelmassan kan ev. ha något med vaniljkräm, så att den blir spritsbar.

Från 1950 och framåt är den helt dominerande varianten att vispgrädde vispas och spritsas ovanpå mandelmassan och att locket på bullen läggs ovanpå grädden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-07)

Källa: Texten är i huvudsak tagen från min egen b-uppsats i historia – Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955.

När är fettisdagen 2015?

Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) 2015 infaller tisdagen den 17 februari.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen) – påskdagen 2015 är söndag 5 april. Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2015 är det 17 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-01-28)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför ser semlor ut som de gör?

Kort svar: Den moderna semlan har nästan inget gemensamt med de äldsta kända fastlagsbröden. Under århundradena har de äldsta fastlagsbröden successivt förändrats (t.ex. introducerades mandelmassan på 1800-talet och vispgrädden i början av 1900-talet) för att bli den moderna semla vi idag äter kring fettisdagen.

Den tidgast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som – vid fastlagen – åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt.

Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:

Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.

Att semmelbullen blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var det kornmjölet som var dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Mandelmassa – ny ingrediens på 1800-talet

Under 1800-talet tillkom mandelmassan. Mia Öhrn menar i boken Semlor att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa.

När man åt semlor på 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var det främst som en del i en typ av mjölksoppa. Flera recept på semlor från början av 1900-talet kategoriseras inte semlorna som bakverk utan som ”Soppor och gröt av mjölk, gryn eller mjöl”. Så här skriver t.ex.

Vispgrädde under locket – nyhet på 1900-talet

Vispgrädden har använts till semla sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Men då var grädden en del av fyllningen tillsammans med mandelmassan. Under 1930- och 1940-talet skedde en förändring av sättet att äta semlan. Från att ha ätits varm som en efterrätt börjar men under mitten av 1900-talet istället att äta semlan kall till kaffet. Vispgrädden flyttar då upp och blir en del av garneringen och dessutom introduceras florsockret.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Från 1950-talet och framåt är kokböckernas semmelrecept entydiga – semlan ska vara en slät vetebulle som öppnas, fylls med mandelmassa och garneras med vispad grädde och florsocker på locket.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-02-09)

Källa: Texten är i huvudsak tagen från min egen b-uppsats i historia – Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955. Läs referenslistan i uppsatsen för fullständig information

När är fettisdagen 2011?

Kort svar: Fettisdagen (också kallad semmeldagen) 2011 infaller den 8 mars (f ö samma dag som internationella kvinnodagen, men de har ingenting gemensamt).

Fettisdagen är den sista dagen i den tre dagar långa fastlagen. Fastlag ska inte förväxlas med fastan – de är egentligen varandras totala motsatser. Fastlagen är tre dagar av fest innan den fyrtio dagar långa påskfastan börjar.

Påskfastan börjar på askonsdagen och löper sedan fyrtio dagar (exklusive sex söndagar) fram till påskhelgen. Fettisdagen är alltså tisdagen före askonsdagen.

Eftersom påsken är en rörlig högtid (påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars) blir också fettisdagen rörlig. Årets påsk (2011) är ovanligt sen – påskdagen är inte förrän 24 april – så blir också fettisdagen sen.

Fettisdagen infaller 46 dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar) före påskdagen och årets fettisdag är sålunda 8 mars. Och det är egentligen först då man får börja äta semlor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Varför är fettisdagen alltid på en tisdag?

Kort svar: Att fettisdagen (eller semmeldagen) alltid är på en tisdag beror på att fastan alltid börjar på en onsdag (askonsdagen) eftersom fastan ska vara fyrtio (plus sex) dagar och avslutas med påskdagen (en söndag).

Att fettisdagen är på en tisdag hör man ju på namnet. Dagen är i stora delar av Sverige (möjligen den södra delarna undantagna) förknippade med semmelätning. Men hur kommer det sig att semmeldagen – som den också kallas – alltid infaller på en tisdag?

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen. Fastlagen är den period om tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Eftersom påskfastans början på askonsdagen styrs av påskens datum styrs även fettisdagens datum av när påsken infaller från ett år till ett annat.

Men även om påskens datum varierar från år till år är påskdagen alltid en söndag. Påskfastan varar i fyrtio dagar (plus sex söndagar – då man inte fastade). Alltså är askonsdagen alltid fyrtiosex dagar före påsk. Eftersom fettisdagen alltid är dagen före askonsdagen infaller den alltid fyrtiosju dagar före påsk. Då påskdagen alltid är en söndag måste fastlagens sista dag – fettisdagen – alltid vara på en tisdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2010-02-13)

När är semmeldagen 2010?

Kort svar: Semmeldagen (eller fettisdagen som den också kallas) infaller sista dagen före fastan – i år är det tisdagen 16 februari.

Semmeldagen är ett mindre vanligt namn på fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen på den tre dagar långa fastlagen. Fastlagen är en period av frosseri och fest som infaller precis före en fasta.

Fastan inför påsk är fyrtio dagar (plus sex söndagar) och börjar med askonsdagen. Således är fettisdagen fyrtiosju dagar före påskdagen och eftersom påsken är en rörlig högtid och infaller på olika datum från år till år är semmeldagens datum olika från år till år.

Påskdagen 2010 infaller söndagen den fjärde april och fyrtiosju dagar dessförinnan – 16 februari – infaller semmeldagen.

Läs även andra bloggare om , , , , , , , ,

–> Missa inte Högtider på Facebook <—