När är fettisdagen 2016?

Kort svar: Fettisdagen 2016 infaller redan tisdagen den 9 februari.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.


Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen) – påskdagen 2016 är söndag 27 mars. Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2016 är det 9 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-01-17)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

När är fettisdagen 2015?

Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) 2015 infaller tisdagen den 17 februari.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen) – påskdagen 2015 är söndag 5 april. Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2015 är det 17 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-01-28)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

När är fettisdagen 2014?

Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) 2014 infaller tisdagen den 4 mars.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen). Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2014 råkar det vara 4 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-01-28)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

När är fettisdagen 2013?

Kort svar: 12 februari är fettisdagen (eller semmeldagen) 2013.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen). Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2013 råker det vara 12 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-14)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför är fettisdagen alltid på en tisdag?

Kort svar: Att fettisdagen (eller semmeldagen) alltid är på en tisdag beror på att fastan alltid börjar på en onsdag (askonsdagen) eftersom fastan ska vara fyrtio (plus sex) dagar och avslutas med påskdagen (en söndag).

Att fettisdagen är på en tisdag hör man ju på namnet. Dagen är i stora delar av Sverige (möjligen den södra delarna undantagna) förknippade med semmelätning. Men hur kommer det sig att semmeldagen – som den också kallas – alltid infaller på en tisdag?

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen. Fastlagen är den period om tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Eftersom påskfastans början på askonsdagen styrs av påskens datum styrs även fettisdagens datum av när påsken infaller från ett år till ett annat.

Men även om påskens datum varierar från år till år är påskdagen alltid en söndag. Påskfastan varar i fyrtio dagar (plus sex söndagar – då man inte fastade). Alltså är askonsdagen alltid fyrtiosex dagar före påsk. Eftersom fettisdagen alltid är dagen före askonsdagen infaller den alltid fyrtiosju dagar före påsk. Då påskdagen alltid är en söndag måste fastlagens sista dag – fettisdagen – alltid vara på en tisdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2010-02-13)

Varför är det mandelmassa i semlor?

Kort svar: Mandelmassan som en del av semlan är känd sedan 1800-talet. Troligtvis kom de via schweiziska bagare till Sverige.

Semlan som vi äter nuförtiden – runda bullar fyllda med mandelmassa, toppade med grädde och beströdda med florsocker – har nästan inget gemensamt med de första fastlagsbröden.

Fastlagsbröd som de åts i Tyskland på 1400-talet kallades Heisswecken och var kil- eller korsformade bröd som åts varma och/eller med varm mjölk (alt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt. Den runda formen och sötman var en konsekvens av sjunkande priser på socker och mjöl under 1700-talet.

Från fastlagen hos Fredrika Bremer 1867 finns följande beskrivning:

att vi hvar tisdag till andra rätten vid middagen få hvar sin stor semla, fylld med mandelmassa och som ätes med varm mjölk, socker och kanel.

Men när och hur kom mandelmassan in i semlan? Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:

Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2010-02-08)

Källa: Semlor av Mia Öhrn

Läs även andra bloggare om , , , ,

Vad är hetvägg?

Kort svar: I dag betyder hetvägg oftast att äta en semla med varm mjölk och kryddor. Från början var hetvägg en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.

Hetvägg är ett av alla namn på det som de flesta idag kallar semla. Men varifrån kommer ordet hetvägg? Som så många av de svenska traditionerna är det från Tyskland.

2013-11-06 15.21.35

Från medeltiden finns en rad belägg för att det i Tyskland, Danmark och Skåne åts något som på tyska kallades Heisswecken. Översätts till svenska blir det ”varma kilar”.

Wecken?

”Wecken” syftar på den form som bröden hade. De var alltså kors- eller kilformat (inte runda som nu) och formen skvallrar om att bröden hade en religiös betydelse under medeltiden. Så här skriver Harrison och Ulvros:

Korsformade bröd, eller bröd med kors som mönster, var vanliga och kan knytas samman med att bröd rent allmänt förknippades med fruktbarhet och det gudomliga.

Heiss?

Vad gäller förledet – ”heiss” – är det något mer oklart vad som åsyftas. En teori är att Heisswecken påminner  om bröd som bakats utan jäst eller surdeg och därför snabbt blir oätliga om de inte äts varma. Heis i Heiswecken skulle alltså syfta på att man åt bröden varma. Bringeus menar dock att det inte är en förklaring som övertygar då skillnaderna mellan Heisswecken och bröd utan jäst eller surdeg är stora.

Vi vet att man åtminstone sedan 1600-talet har ätit bröden med varm mjölk eller smält, varmt smör.  Således kan heiss istället syfta på att man åt bröden med varm mjölk.

Bringeus skriver:

Att fastlagsbröden ätits varma redan under medletiden antyder belägg för ordet ”Heisswecken” i en köksbok från ett hospital i Hamburg 1457. Den varma mjölken eller smöret har naturligtvis också bidragit till att göra bröden lättätna.

Hetvägg?

Till svenska språket översattes Heisswecken till hetvägg och finns belagt första gången 1689. Varför det blev just hetvägg (Wecken kan betyda både kil och vägg) är oklart.

När vi i dagligt tal använder hetvägg i svenskan är det främst att äta semla i en tallrik med varm mjölk kryddat med ex kanel som åsyftas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2009-02-19)

Läs även andra bloggare om , , , , , , , ,

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Harrison, Dick  och Eva Helen Ulvros (2003) Historiebok för kakälskare Historiska Media

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur