När började man sälja semlor förr i tiden?

Kort svarDet traditionella svaret är att semlor ska ätas på fettisdagen, men redan i mitten av 1900-talet förekom det att man sålde och åt semlor eller fettisdagsbullar tidigare än så.

Semlan – en vetebulle fylld med mandelmassa toppad med vispgrädde och florsocker – är ett bakverk som förändrat sin form påtagligt genom århundradena. De tidigaste exemplen på fastlagsbröd – från medeltiden – är kors- eller kilformade bröd som åts varma och liknar inte alls de bakverk vi äter idag.

En annan sak som förändrats är när man äter dessa fastlagsbröd eller fettisdagsbullar. Som namnet antyder är bullar knutna till fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet, men det hindrar inte att de äts mycket tidigare än så.

När ska man äta semlor?

Traditionellt har semlor kopplats till dagarna i fastlagen och särskilt fettisdagen (dagen precis före fastan). Under mitten av 1900-talet gick semlan från att ha varit en bulle som ”serverades som efterrätt till en middag av bönor och fläsk som serverades på tisdagarna” (Öhrn, 2006) till att bli en gräddbakelse som åts eller köptes på konditorierna.

Bringéus skriver till exempel:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Just övergången från efterrätt som bakades hemma till bakelse som köptes på konditorierna har tydligt påverkat när semlorna börjar konsumeras.

För något år sedan cirkulerade på sociala medier en notis från 1952 då bagare från Malmö ska ha fått böter för att han sålt semlor (eller fastlagsbullar som de kallas i artikeln) för tidigt.

Bakgrunden är att staten sedan kriget reglerat priser och innehåll på t.ex. bröd. Dessa regleringar fanns kvar flera år efter att kriget tog slut.

I januari 1951 kan man läsa om ”Nya normalpriser” för bl.a. semlor. För 1951  gäller att semlor som säljs från 19 januari kostar 28 öre om det är semlor med ”3 hg fett och med mandelmassa i hel bit”


SvD 19/1 1951

För året därefter gällde att försäljningen kunde börja 28 januari.


SvD 28/1 1952

Men att pris och försäljning av semlor regleras betyder alltså inte att semlor bara såldes på fettisdagen. Den 12 januari 1956 rapporterar DN att försäljningen av semlor redan ”tjuvstartat” i Helsingborg.


DN 12/1 1956.

Två år senare (1958) skriver DN igen om hur man i Skåne börjat sälja semlor redan i januari. Men redan före 1950-talet hade man börjat sälja semlor innan fettisdagen.

År 1935 var påsken väldigt sen (påskdagen inföll så sent som 21 april) vilket innebär att fettisdagen inte inföll förrän tisdag 5 mars. På Idag-sidan i SvD stod det den 27 februari 1935 – alltså en vecka före fettisdagen:

Det är så långt till påsken i år, att man börjar ta ut fastlagen i förskott. Det vill säga fettisdagsbullarna. Det är inte fettisdag förrän i nästa vecka, men redan igår började semlorna rada upp sig i bullbordens fönster, sprickfärdiga av vispgrädde och mandelmassa. Det är bestämt första gången man tjuvstartar med fastan.

Men utifrån det jag hittat i olika tidningsarkiv är det framförallt på 1950-talet som semlor börjar säljas tidigare och tidigare.

År 1957 skrev Bengt Göran Gauffin:

Men de yngre har inte samma fasta förankring för sina traditioner. /../ För vad är det egentligen för roligt med fastan om fastlagsrisen pryder hemmen månader i förväg? Vart tar tjusningen med den första fettisdagen vägen om man får äta sig mätt på semlor redan på lördagen innan och sedan på spridda veckodagar fastan igenom?


Ur Svd 1957-02-02

År 1965 skrev en författare att ”varför ta ut den lilla bullen så långt i förskott, i år tror jag man började försäljningen redan strax efter trettone”. Semlorna började alltså säljas i butik redan vid trettondagen (6 januari).


Ur Svd 1965-03-09

I en jobbannons från 1979 kan man läsa att Skogaholms bageri söker extra personal fr.o.m. vecka 2 för tillverkning av just semlor.

Den 13 januari 1982 konstateras i DN att semlor gör sin premiär redan i januari.


DN 13/1 1982

Och i januari 1984 är det återigen en stort uppslagen artikel om att försäljningen av semlor tjuvstartar ”som vanligt.


DN 10/1 1984.

Den tydliga trenden är att det alltsedan åtminstone 1950-talet har klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan på 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari.

Även Mia Öhrn skriver liknande.

Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-01-29)

Källor: 

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Annonser

Hur länge har vi firat ”fössta tossdan i mass”?

Kort svar: ”Fössta tossdan i mass” (första torsdagen i mars) skapades via ett facebook-konto 2010 och växte sedan de kommande åren.

Olika typer av mat kan på olika sätt förknippas med speciella dagar – vissa är gamla traditioner (som semla på fettisdagen) medan andra är betydligt yngre (som kanelbullens dag eller stora pizzadagen).

En dag som börjat uppmärksammas under de senaste åren är den första torsdagen i mars eller ”fössta tossdan i mass” som den mer populärt kallas. ”Fössta tossdan i mass” beskrivs så här på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Det är alltså framförallt det småländska sättet att uttala ”rs” som gjort att just första torsdagen i mars passat bra. Men hur och när startade allt detta?

Facebook-sidan ”Fössta Tossdan i Mass” är troligen ursprunget till hela idén. Det första inlägget från sidan är daterat till februari 2010 och det är det tidigaste belägget jag (och andra som undersökt saken) hittat. Det intressanta är att detta första inlägget har 0 interaktioner – det är alltså ingen som uppmärksammat det.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n.jpg
Bild från Facebook-sidan

Enligt en intervju med småländska Barometern var det Jonas Svenningson – smålänning som flyttat till Stockholm som skapat sidan.

Det är ju rent trams på många sätt, men det är samtidigt roligt för många hajar till och fattar direkt vad det handlar om.

Om man ska följa utvecklingen under åren som följer efter sidans skapande 2010 kan man titta på hur många likes inläggen respektive år får och där kan man se en tydlig trend.

2010 – 6 likes
2011 – 56 likes
2012 – 276 likes
2013 – 681 likes
2014 – 1472 likes
2015 – 1960 likes
2016 – 2178 likes

Efter 2016 verkar Facebook-sidan minskat sin aktivitet, men då har begreppen ”fössta tossdan i mass” och ”massipantårta” redan vara etablerade.

Om vi istället tittar på ungefär hur många texter på nätet som skrivits i mars varje år ger det följande resultat:

2011 – 0 artiklar
2012 – 6 artiklar
2013 – 6 artiklar
2014 – 10 artiklar
2015 – 34 artiklar
2016 – 81 artiklar
2017 – 142 artiklar

Det första nyhetsinslaget om ”fössta tossdan i mass” är publicerat i mars 2012 på Sveriges Radio Jönköping:

Vi hyllar våren och vi hyllar Småland, dialekten och folket.
Idag är dagen. Det är fössta tossdan i mass.
Smålänningar utöver detta land- förenen eder och ställ till med fest!

Huvudsakligen är det småländska lokaltidningar som skriver texter om ”fössta tossdan i mass” även om undantag (som t.ex. DN) finns.

När SVT Småland 2016 uppmärksammade dagen genom att fråga några smålänningar om dagen blev rubriken ””Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” och man konstaterar i texten att ”fössta tossdan i mass” mest verkar vara ett fenomen som uppmärksammas i sociala medier.

Under 2017 och 2018 har traditionen fått ytterligare spridning, men är fortfarande främst ett fenomen för smålänningar (i Småland och i exil). Kopplingen till ett bakverk – i detta fall ”massipantåta” gör att traditionen troligen kommer att fortleva ett bra tag till.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-01-04)

Källor: Facebook-sidan ”Fössta tossdan i mass”

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” SVT Småland 2016 (2016-03-03)

Därför firar vi Fössta tossdan i mass” ETC Jönköping (2017-02-24)

Varför firar vi halloween 31 oktober?

Kort svar: Halloween firas 31 oktober för att markera övergången från sommar- till vinterhalvåret. Halloween betyder ungefär ”Allhelgonaafton” och dagen efter (1 november) är Allhelgonadagen.

I alla tider och i alla kulturer har det funnits ett behov av att dela in och markera året på olika sätt. Olika märkesdagar finns i samband med årets ljusaste och mörkaste dagar, vid övergångar mellan olika årstider och i andra typer av brytpunkter.

Halloweenpumpa

Firandet av halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade kvällen den 31 oktober till dödsguden Samhains ära. Så här skriver Encyclopedia Britannica:

Under Samhain-festivalen trodde man att de dödas själar återvände till sina hem, och de som hade dött under året ansågs resa till ”the otherworld”

Festen till Samhains ära var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Irland kristnades på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. Irländska emigranter tog med sig sederna när de flyttade till USA på 1840-talet. Och i USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner. Till exempel firade mexikanska invandrare De dödas dag (Dios de los muertos) samma dag och engelsmän firade Guy Fawkes day några dagar senare. Dessutom hade spanjorer, tyskar, holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det går alltså inte att dra en rak linje från det irländska firandet till dagen halloweentradition. Så här skriver Herlitz:

De flesta som behandlat Halloween har förenklat påstått att det var irländarna som kom till USA /../ som hade med sig firandet. Det är förmodligen en förenkling av den komplexa bilden av sammanblandningen av alla kolonisatörers förhållningssätt till en fest för de döda.

Datumet är dock detsamma. Att det är just 31 oktober beror alltså ursprungligen på att det firades som sommarhalvårets sista dag.

När kristna kyrkan, efter känt mönster från ex. julfirandet, på 700-talet ville komma åt det ”hedniska” firandet runt oktober/november flyttade de dagen då helgonen firas valde till 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Dagen kallades Allhelgonadagen i Sverige (och har firats sedan 1100-talet).

Halloween betyder översatt ungefär ”Alla heligas afton” eller Allhelgonaafton alltså blir det rimligt att fira (ex. genom att gå ”bus eller godis” eller karva pumpor) halloween just 31 oktober eftersom det är Allhelgonaafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-23)

Källor: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Encyclopedia Britannica, uppslagsord: ”Halloween

 

När började vi med kräftskiva i Sverige?

Kort svar: Kräftskivor i augusti började hållas i Sverige kring sekelskiftet 1900. Första belägget för ordet ”kräftskiva” är från 1913.

Kräftor har funnits och ätits i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden, även om det då bara var något som inmundigades i de högre stånden. Kräftans genombrott i de bred folklagren lät vänta på sig till slutet av 1800-talet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:

Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.

Risken för utfiskning gjorde att myndigheterna i slutet började reglera fisket av kräftor och därmed började traditionen med kräftpremiär i augusti växa fram.

Kräftor

Runt sekelskiftet 1900 fanns det en tradition med kräftkalas eller kräftsupé under hösten. I tidningen Kalmar kunde man 11 september 1909 läsa:

Kräftan kan äfven begagnas till kräftkalas ute i det fria på vackra höstkvällar med mycket månsken, kulörta lyktor, unga damer och flirt.

Det var alltså under första hälften av 1900-talet som traditionen med kräftkalas i augusti växte fram. Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:

Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.

Fullskärmsinfångning 2017-08-26 110401.jpg
Dagens Nyheter 1913-08-07

Belägget från 1913 sticker ut då det inte finns några andra belägg från 1910-talet överhuvudtaget. Det är första 1924 och de därefter följande åren som användandet av ordet ”kräftskiva” exploderar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Som exempel kan nämnas nedanstående annons i Svensk Dagbladet den 10 augusti 1928.

Fullskärmsinfångning 2017-08-26 111100.jpg
Annons i SvD 1928-08-10

Eller följande helsidesannons i Dagens Nyheter den 1 augusti 1927 där det uppe till vänster står

Det är helt enkelt omöjligt att klara en kräftskiva utan grammofon

helbild-dagens-nyheter-mandag-1-augusti-1927-sida-9_1950.jpeg
Dagens Nyheter 1927-08-01

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-05, uppdaterad 2017-08-26)

Källor: Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . .  Hansson & Lundvall Förlag

Saob uppslagsord: ”kräftskiva”

När började vi med påskgodis i Sverige?

Kort svar: Påskgodis som tradition har förekommit i Sverige sedan mellankrigstiden (1930-talet)

Svenskar äter mest lösgodis av alla folk i världen och runt påsk äter vi alldeles extra mycket – närmare ett kilo per person under påskhelgen. Lösgodiset började växa fram som koncept under mellankrigstiden. Så här skriver godisföretaget Aroma på sin hemsida:

I slutet av trettiotalet blev smågodiset all populärare. Kolorna var fortfarande storsäljare, men så småningom blev även geléprodukterna något för var mans mun.

Några årtionden innan industrin kring smågodiset började blomstra så hade påskharen introducerats i Sverige. Den kom från Tyskland i början av 1900-talet och dess roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg.

Påskgodis

Traditionen att fylla påskägg med smågodis och gömma dem i trädgården är en tradition som förmodligen letar sig tillbaka till mellankrigstiden (ungefär samtidigt som smågodiset). Måltidsforskaren Rickard Tellström:

Att äta godis till påsk kan vi datera till mellankrigstiden, och seden att gömma och hitta ägg med godis kan ha uppstått ungefär samtidig

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-18)

Källor: Vår historia” aroma.se (läst 2014-04-18)

Det svenska påskbordet” svd.se (2014-04-18)

Varför dricker vi champagne på nyår?

Kort svar: Champagne är en lyxig dryck som länge förknippats med överklassens festande. Seden att skåla i champagne vid tolvslaget växte på allvar fram under 1900-talet.

Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den 31 december en relativt nya företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället.  Göran Hägg skriver i boken Nyår i Sverige (s. 16): ”Firandet av det fullbordade kalenderåret är precis som födelsedagsfirande något som på allvar tar fart med urbanisering och ökad social kontroll”. Seden att vaka in det nya året var, för att citera Swahn (s. 96), ”tämligen okänd bland bönderna”. Bland adeln tog man dock intryck av de mer kontinentala vanorna och de hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen sedan åtminstone 1700-talet.

931771_96821251

Det är alltså först under 1900-talet i samband med industrialisering och urbanisering som nyårsfirande som vi känner det idag börjar ta form. Troligtvis har Skansen och deras nyårsfirande – som började 1893 – samt att radion blev allmän egendom betytt mycket för att sprida nyårsfirandet bland de breda folklagren. I radion kunde man från 1924 höra klockringning från olika kyrkor i landet. De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – nyårslöften, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även att skåla i champagne vid tolvslaget – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.

Men champagnen då?

Champagne är en dryck med en lång historia. Det vin som framställdes i regionen Champagne på 800-talet har dock får likheter med dagens. Det var först i slutet på 1600-talet som champagne slog igenom som dryck inom den franska överklassen.

Champagnen var dyr och därför förknippad med lyx och dracks främst av den europeiska överklassen:

Efter den franska revolutionen, blev det [champagne] en del av de sekulära ritualer som ersatte tidigare religiösa ritualer /…/ man kan döpa ett fartyg utan en präst, till exempel, genom att använda ”det heliga vattnet” champagne.

Under slutet av 1800-talet ökade konsumtionen av champagne:

Efterfrågan på mousserande champagne ökade dock stadigt. 1800-talets snabbt växande medelklass ville ta efter överklassens dryckesvanor och hade också råd att då och då fira med champagne.

Vid förra sekelskiftet finns det ingenting som talar för att det skålades i champagne utanför en begränsad krets av rikare storstadsbor. Även om nyårsfirandet började växa fram även hos de bredare folklagren under början av 1900-talet var det oftast ett lugnare firande i hemmet som gällde. Göran Hägg menar att ”jublandet och serpentinerna nådde arbetarförorterna först under efterkrigstiden” (s. 22).

Nils-Arvid Bringéus är inne på samma spår:

Seden att önska gott nytt år genom att skåla med varandra förekom på 1930-talet endast i 47% av uppgiftslämnarnas hem i Malmö men hade 1963 stigit till 80%. Numer [2006] torde skålseden vara allmän.

Nyårsfirandet, som det har vuxit fram under 1900-talet, kan ses som en kontrast till det äldre julfirandet. Där julfirandet främst sker i hemmet med familjen sker nyårsfirandet med vänner (oftare i offentliga miljöer t.ex. klubbar eller restauranger). Eftersom nyår inte, till skillnad från jul, har en flerhundraårig historia i Sverige har det varit lättare att knyta nya traditioner, t.ex. skålandet i champagne till det firandet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källor: 

Skål! En bubblande historia” Eva Lennman i Populär Historia 2001-03-19

Why Do We Celebrate with Champagne?” Remy Melina i Live Science 2010-12-28

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige Falun:Wahlström&Wistrand

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När började vi dricka julöl i Sverige?

Kort svar: Öl har druckits i samband med jul så länge som det har firats i Sverige. Julöl i modern mening började bryggas i 1898.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. påsköl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Att drick öl i samband med jul är faktiskt den äldsta jultraditionen som vi känner till. Det är t.o.m. så att ordet ”jul” har samband med öldrickande. Första gången som ordet jul förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Uttrycket ”dricka jul” visar att drickandet av öl var starkt förknippat med julfirandet långt innan kristendomen kom till Sverige. Men även efter kristendomens intåg fortsatte ölen att vara ett viktigt inslag (vilket Olav Trygvassons påbud ovan visar). Särskilt två dagar var förknippade med ölbryggande och öldrickandet – dels Annadagen (9 december) då julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det) och dels Tomasdagen (21 december) då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Julöl i mer modern betydelse kom till Sverige i och med industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet. Det första fabrikstillverkade julölet gjorde på Falcons bryggerier 1898 och ”originalreceptet ligger fortfarande till grund för dagens julölsproduktion i bryggeriet”.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Numer brygger så gott som alla bryggerier ett (eller flera) julöl. Så här skriver Sveriges bryggerier om julölets smak:

Av tradition har julölet alltid varit sött, särskilt i de västra delarna av Sverige. Under senare år har emellertid sötheten avtagit något och julölen fått en mer framträdande beska.

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget:

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. Idag ser den svenska ölmarknaden helt annorlunda ut; intresserade konsumenter kräver hög kvalitet och stort utbud, och branschen har anpassat sig därefter. År 2001 sålde Systembolaget ungefär 1,6 miljoner liter julöl, 2009 drygt 2,5 miljoner liter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-17)

Källor:

Julölet och dess historia” Sveriges bryggerier (läst 2013-12-17)

Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)