När infaller muslimska högtider 2017?

Kort svar: De två stora högtiderna som alla världens muslimer firar – eid al-fitr och eid al-adha – infaller 2017 den 26 juni respektive den 2 september. 

Den muslimska kalendern – som bestämmer när de muslimska högtiderna infaller – bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att gå från nymåne till nymåne (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

By Zied Nsir - Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=28654874

Det finns en rad olika lokala fester och olika trosinriktningar inom islam har egna högtider som man firar. Men Jan Hjärpe skriver:

Det två stora muslimska högtider är  id al-adha, offerhögtiden, och id al-fitr, fastebrytandets fest. Dessa fester firas av de flesta muslimer i världen och även mer sekulariserade muslimer brukar delta.

När är eid al-fitr?

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”.

Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år [2015, min anmärkning] , startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Eid al-Fitr 2017 beräknas starta 26 juni, men detta kan som sagt ändras beroende på månen.

När är eid al-adha?

Eid al-adha är den andra av två muslimska högtider som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. År 2017 beräknas detta vara den 2 september.

6887392973_0520eb6fef_b

När är profetens födelsedag?

Den populäraste högtider efter de både eid-festerna är troligen profeten Muhammeds födelsedag (Mawlid eller Maulid). Så här skriver Hjärpe:

Firandet av Muhammeds födelsedag i en större och mer festlig omfattning tros ha sitt ursprung i Egypten under det ismailitisk-shiitiska fatimidiska kalifatet (969-1171) och att bruket under de följande århundraden kom att spridas i större delen av den muslimska världen.

År 2017 tros profetens födelsedag infall den 1 december.

När är Ashura?

Den mindre av de två stora inriktningarna – shia – firar också ashura. Ashura är en av de viktigaste högtiderna för shiamuslimer och det man högtidlighåller är minnet av imam Husayns martyrdöd vid Karbala år 680. Ashura infaller den tionde dagen i månaden muharam, men man inleder högtiden redan den förste i månaden. Varje kväll samlas man för särskilda böner och sorgesånger.

Ashura 2017 beräknas infall den 1 oktober.

P.S. Eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgången så startar firandet på kvällen innan nämnda datum D.S.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-10-20)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

När är Eid al-adha i Sverige 2016?

Kort svar: Eid al-adha infaller 2016  måndag 12 till tisdag 13 september. 

Eid al-adha är en av två muslimska högtider (den andra är eid al-fitr) som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Datumet för eid al-adha är olika (på samma sätt som för eid al-fitr) från år till år beroende på att den kristna kalendern utgår ifrån solen och den muslimska kalendern från månen. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex eid al-adha) infaller på olika datum.

Religious_calendar,_Camp_5,_Guantanamo

Det som komplicerar saken ytterligare är att i de flesta muslimska samhällen börjar en månad först när månen faktiskt är synlig vilket gör att det inte går att förutse med exakthet vilket datum en viss högtid infaller.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. Tidigare beräkningar trodde att nymånen skulle vara synlig 1 september och att eid al-adha skulle börja 11 september. Men som International Business Time skriver så var månen inte synlig i Saudiarabien förrän 2 september vilket innebär att eid al-adha infaller 2016 den 12-13 september.

I Indien och Pakistan använder man sig istället när månen syns lokalt, vilket innebär att eid al-adha i Indien och Pakistan är 13-14 september.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källor: Why is Eid al-Adha 2016 not on September 11?” aljazeera.com 2016-09-08

 

Hur länge håller ramadan på?

Kort svar: Månaden Ramadan – då en de fem pelarna (fastan) ska genomföras – är 29 eller 30 dagar. År 2016 slutar alltså Ramadan 5 juli. 

Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29 eller 30 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen den nionde månaden – ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

By Zied Nsir - Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=28654874

Ytterligare en sak som komplicerar bestämmandet av datum för ramadans slut och start är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner. Men det betyder att en månad är antingen 29 eller 30 dagar – så även Ramadan.

I Saudiarabien är det Högsta Domstolen som beslutar när ramadan börjar och de bygger sitt beslut på när nymånen är synlig över landet. I andra länder och andra traditioner är det snarare kalendariskt beräknad måne som bestämmer (på samma sätt som den kristna påskens datum bestämssom den kristna påskens datum bestäms)

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-06-16)

Källa:

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Vad är skillnaden mellan den kristna kalendern och den muslimska kalendern?

Kort svar: Skillnaden mellan den gregorianska (kristna) kalendern och den muslimska kalendern är att den kristna utgår från att ett år är samma som jordens bana runt solen och är 365 dagar, medan den muslimska utgår från att en månad är samma som månens bana runt jorden och därmed är en månad 29/30 dagar och ett år 354 dagar.

Vid så gott som all beräkning av tid har astronomiska iakttagelser använts – särskilt de två himlakropparna solen och månen som med regelbundenhet rör sig på himlavalvet. Den tid som jorden tar på sig att passera ett varv runt solen brukar räknas som ett år, medan den tid det tar för månen att röra sig runt jorden är en månad. Problemet är att dessa två röreslebanor inte synkar med varandra.

calendar-612420_960_720

Jorden rör sig runt jorden på drygt 365 dagar. Månen rör sig runt jorden på 29,5 dagar. Om man ska använda sig av månader med 29,5 dagar så kommer ett år med elva månader vara 324 dagar, ett år med tolv månader vara 354 dagar och ett år med tretton månader vara 383 dagar. Måne och sol ligger alltså inte i fas med varandra.

Den julianska och den gregorianska kalendern

En av många saker som Julius Caesar kommit att bli ihågkommen för är att han ligger bakom och har fått ge namn åt den kalender som användes i stora delar av Europa under nästan ett och ett halvt årtusende – den julianska kalendern.

Den julianska kalendern ersatte den äldre romerska och man började räkna ett år som jordens bana runt solen. Det var år 46 fvt som Julius Caesar införde han en ny kalender. Lars-Olof Lodén skriver:

Samma år utfärdade han ett edikt att årets längd i fortsättningen skulle fastställas till 365 dagar samt att vart fjärde år en skottdag skulle tilläggas. Härigenom erhöll man en 4-årsperiod på sammanlagt 1461 dygn, vilket mindre än en timme avviker från den totala längden av fyra tropiska år.

Även om den julianska kalendern var avsevärt mycket bättre än de tidigare romerska var den behäftad med ett fel som fick stor betydelse – noggrannheten i uppskattningen av hur långt året skulle vara. Det julianska året (med ett skottår vart fjärde år) var i snitt 365,25 dagar. Det astronomiska året är 365,2422 dagar. Detta gör en skillnad på 11 minuter och 14 sekunder per år, vilket kan tyckas lite. På 128 år växer dock felet till ett helt dygn.

Först under 1500-talets andra hälft kom den julianska kalendern att på allvar utmanas av den kalender som kommit att kallas den gregorianska, av sin upphovsman Gregorius XIII.

Det som skiljer den gregorianska kalendern från den julianska är reglerna för vilka år som är skottår. I den julianska var ju vart fjärde år skottår, utan undantag. Men i den gregorianska kalendern så 

hoppade [man] över skottdagarna varje jämnt hundratal år om hundratalssiffran inte är jämnt delbar med fyra

Åren 1700, 1800, 1900 och 2100 är alltså inte skottår, men år 1600 och år 2000 är skottår i den gregorianska.

De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.

calendarsreformlrg

Bilden visar en kalender från oktober 1582 – där man kan se att tio dagar saknas.

Eftersom det fanns en konflikt mellan bl.a. katoliker och protestanter i Europa dröjde det långt tid innan andra länder införde den gregorianska kalendern. I Storbritannien skedde det inte förrän 1752 och Sverige följde året därpå (1753). För svensk del ströks elva dagar i februari.

Den muslimska kalendern

Inom islam börjar tiden räknas från det år då Muhammed tvingades fly från Mecka till Median (en händelse som kallas hijra) – år 622 e.Kr.. Detta år räknas som det första och därefter skriver man AH (latinska anno hegirae = efter hijra). År 2016 e.Kr. är alltså år 1437 AH. Till skillnad från den kristna kalendern som räknar åren efter Kristi födelse (därav förkortningen e.Kr.).

GUANTANAMO BAY, Cuba – Capt. Rachel C. Bono, commanding officer of Naval Hospital Jacksonville, and members of her staff visited Joint Task Force Guantanamo's Camp Delta on Oct. 4, 2007. While there, Capt. Bono toured detainee medical care facilities and was briefed on the JTF Guantanamo mission. JTF Guantanamo conducts safe and humane care and custody of detained enemy combatants. The JTF conducts interrogation operations to collect strategic intelligence in support of the Global War on Terror and supports law enforcement and war crimes investigations. JTF Guantanamo is committed to the safety and security of American service members and civilians working inside its detention facilities. (JTF GTMO photo by Navy Mass Communication Specialist 1st Class Richard M. Wolff) UNCLASSIFIED. Cleared for public release. For additional information contact JTF-GTMO PAO 011-5399-3651; DSN 660-3651

Men förutom att den muslimska och den kristna kalendern har olika startår för respektive tideräkning är åren respektive månaderna olika långa. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

Även judiska och kristna traditioner var från början knutna till månen. Påskfirandet (både judisk pesach och kristen påsk) är ju tydligt knutet till fullmånen och det är därför som påsken infaller på olika datum varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källa:

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

När är Eid al-Fitr 2015 i Sverige?

Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr 2015 firas i tre dagar med början fredagen den 17 juli.

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern.

Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år, startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Anledningen är att en muslimsk månad (för många muslimer) börjar först när nymånen faktiskt är synlig för det mänskliga ögat. För andra muslimer kan det vara ”astronomiska beräkningar” som avgör datumet. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

Moské

De flesta muslimska grupper (som jag känner till) i Sverige har redan bestämt datumet för Eid al-Fitr 2015 till fredagen den 17 juli. I Göteborgs moské hålls den första eid-bönen på fredagsmorgonen den 17 juli. Även Islamguiden skriver att Eid al-Fitr 2015 kommer att infall detta datum (även om de skriver att datumet är ungefärligt). Islamiska förbundet skriver följande:

I enlighet med Europeiska Rådet för Fatwa och Forsknings uttalande gällande inledningen av fastemånaden Ramadan meddelar Islamiska Förbundet i Sverige att den första dagen av månaden Ramadan för Hijriåret 1436 infaller torsdagen 18 juni 2015 och avslutas 16 juli, vilket innebär att Eid Al Fitr infaller 17 juli.

En grupp som däremot skiljer ut sig i Sverige är Ahmadiyyaförsamlingen som kommer att börja fira Eid al-Fitr 2015 söndagen den 19 juli.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-07-15)

Källor: de länkade artiklarna i texten

 

När är Eid Al-Fitr 2012?

Kort svar: Eid Al-Fitr 2012 är 19 augusti men börjar firas på kvällen den 18 augusti eftersom det muslimska dygnet löper från solnedgång till solnedgång.

Om man vill ta reda på när en muslimsk högtid infaller är det viktigt att veta hur den kristna kalendern (som används i de flesta av världens länder) och den muslimska kalendern skiljer sig åt. Den kristna, gregorianska kalendern är en ren solkalender medan den muslimska är den månkalender.

Den gregorianska kalendern har använts sedan 1500-talet och utgår ifrån att ett år är lika med den tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen (drygt 365 dygn). Månaderna är sedan 30 eller 31 dygn (förutom februari) och har alltså inget med månens faser att göra.

Den muslimska kalendern däremot bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader – alltså 354 dagar.

Högtiden Eid Al-Fitr firas under de tre första dagarna av dagarna i den tionde månade – shawwal. Eftersom de muslimska månaderna inte är synkade med den greogorianska kalenderna (som ju är en solkalender) kommer datumet för Eid Al-Fitr hela tiden flytta sig i förhållande till denna.

Ytterligare en komplikation är att en muslimsk månad börjar först i och med den första soluppgången efter att den första nymånen siktats. Därför är det inte självklart exakt när Eid Al-Fitr börjar. Olika organisationer har dock tagit fram kriterier för detta t.ex. The Fiqh Council of North America och  European Council for Fatwa and Research. Så här skriver man om shawwal 2012 :

On Saturday, August 18 , sunset at Makkah is 6:49 p.m. and moonset is at 7:11 p.m. Moon is born 24 hours before sunset, while moonset is after sunset. Therefore, first day of Shawwal, i.e., Eid ul-Fitr is Sunday, August 19, insha’Allah.

Eid Al-Fitr 2012 påbörjas alltså söndagen den 19 augusti. Dock börjar man fira högtiden vid solnedgången dagen före – alltså på kvällen 18 augusti.

När är eid al-fitr 2011?

Kort svar: Eid al-fitr påbörjas (runt) den 30 augusti 2011 och håller på i tre dagar.

Den muslimska tideräkningen skiljer sig från den västerländskt kristna (som är den dominerande i dagens globaliserade värld). Anledningen är att den kristna (eller gregorianska) tideräkningen utgår från solåret (c.a. 365 dagar på ett år) medan de muslimska tideräkningen utgår från månmånaderna (29,5 dygn). En kalender kan inte både ta hänsyn till ett jorden tar c.a 365 dygn att snurra ett varv runt jorden och att månen tar 29,5 dygn att ta sig ett varv runt jorden.

Eftersom den gregorianska kalendern följer solen och den muslimska diton följer månen så infaller de muslimska högtiderna inte på samma datum från år till år enligt den gregorianska kalendern (däremot är det såklart alltid samma datum enligt den muslimska kalendern).

Den muslimska kalendern består av tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den nionde av dessa tolv månader är Ramadan och då infaller också den för troende muslimer obligatoriska fastan. När månaden Ramadan är slut följer månaden shawwal – och det är under de tre första dagarna av shawwal som högtiden eid al-Fitr firas.

Eftersom månaden börjar i och med den första soluppgången efter att den första nymånen siktats är det inte självklart exakt när eid al-fitr börjar. Olika organisationer har tagit fram kriterier för detta t.ex. The Fiqh Council of North America och  European Council for Fatwa and Research. Enligt dem börjar shawwl tisdag 30 augusti 2011 och det blir då den första dagen för eid al-fitr.