När infaller eid al-adha i Sverige 2017?

Kort svar: Eid al-adha börjar den 1 september 2017 i Sverige eftersom det är den 10:e dagen i månaden Dhu-al-Hijjah (den sista i den muslimska kalendern).

Eid al-adha är en av två muslimska högtider (den andra är eid al-fitr) som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Islamic_Center_of_America

Datumet för eid al-adha är olika (på samma sätt som för eid al-fitr) från år till år beroende på att den kristna kalendern utgår ifrån solen och den muslimska kalendern från månen. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex eid al-adha) infaller på olika datum.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. Exakt vilket datum det blir beror alltså på när nymånen syns den första dagen i månaden. För år 2017 skriver Aljazeera så här:

The HJC had called for moon sighting on August 21, but since the moon was not sighted, it has called for moon sighting again on the evening of August 22.

On August 22, the High Judicial Court confirmed the sighting of the moon and officially announced September 1 as the first day of Eid.

Att nymånen iakttogs 22 augusti betyder att den första dagen av eid al-adha blir den 1 september 2017.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-08-26)

Källor: When is Eid al-Adha 2017?” aljazeera.com 23 augusti 2017

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

Annonser

När börjar Eid Al-Fitr i Sverige 2017?

Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr 2017 firas i tre dagar med början söndagen den 25 juni.

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”. Muslimer runt hela världen firar alltså Eid Al-Fitr i tre dagar när månaden Shawwal börjar.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern. Månaden Ramadan (då muslimer fastar) började t.ex, 2016 måndag den 6 juni och året innan så började samma månad fredag 26 maj.

För att ytterligare komplicera det så finns det inom olika församlingar olika idéer om hur man ska bestämma när en ny månad börjar. För vissa börjar en ny månad först när nymånen faktiskt är synlig för det mänskliga ögat. För andra muslimer kan det vara ”astronomiska beräkningar” som avgör datumet. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

De flesta svenska muslimska församlingar (som jag känner till) kommer att börja fira Eid Al-Fitr söndagen den 25 juni (alltså söndagen efter midsommardagen). Så här skriver t.ex. Islamiska förbundet:

Gällande Shawwal månad till år 1438 hijri/ år 2017 så har:

  1. De astronomiska beräkningarna påvisat att nymånen för månaden Shawwal år 1438 hijri föds klockan 02.31 (GMT) på lördag den 24e juni motsvarade den 29e ramadan.
  2. Nymånen går att skåda i Nord- och Sydamerika, i delar av västra och södra Afrika samt i de centrala delarna av Afrika vid användning av teleskop.

Därmed infaller den första dagen av Shawwal (Eid Al-Fitr) år 1438 hijri, söndagen den 25e juni 2017.

Runt om i världen ser det dock, möjligen, lite annorlunda ut. Så här skriver Al-Jazeera:

If it [the moon] is sighted, the first day of Eid al-Fitr will be observed on Sunday, June 25. Otherwise, it will be celebrated on Monday, June 26, in those countries.

Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.

In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-19)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

När infaller muslimska högtider 2017?

Kort svar: De två stora högtiderna som alla världens muslimer firar – eid al-fitr och eid al-adha – infaller 2017 den 25 juni respektive den 1 september. 

Den muslimska kalendern – som bestämmer när de muslimska högtiderna infaller – bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att gå från nymåne till nymåne (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

By Zied Nsir - Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=28654874

Det finns en rad olika lokala fester och olika trosinriktningar inom islam har egna högtider som man firar. Men Jan Hjärpe skriver:

Det två stora muslimska högtider är  id al-adha, offerhögtiden, och id al-fitr, fastebrytandets fest. Dessa fester firas av de flesta muslimer i världen och även mer sekulariserade muslimer brukar delta.

När är eid al-fitr?

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”.

Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år [2015, min anmärkning] , startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Eid al-Fitr 2017 beräknas starta 25 juni, men detta kan som sagt ändras beroende på månen.

När är eid al-adha?

Eid al-adha är den andra av två muslimska högtider som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. År 2017 beräknas detta vara den 1 september.

6887392973_0520eb6fef_b

När är profetens födelsedag?

Den populäraste högtider efter de både eid-festerna är troligen profeten Muhammeds födelsedag (Mawlid eller Maulid). Så här skriver Hjärpe:

Firandet av Muhammeds födelsedag i en större och mer festlig omfattning tros ha sitt ursprung i Egypten under det ismailitisk-shiitiska fatimidiska kalifatet (969-1171) och att bruket under de följande århundraden kom att spridas i större delen av den muslimska världen.

År 2017 tros profetens födelsedag infall den 1 december.

När är Ashura?

Den mindre av de två stora inriktningarna – shia – firar också ashura. Ashura är en av de viktigaste högtiderna för shiamuslimer och det man högtidlighåller är minnet av imam Husayns martyrdöd vid Karbala år 680. Ashura infaller den tionde dagen i månaden muharam, men man inleder högtiden redan den förste i månaden. Varje kväll samlas man för särskilda böner och sorgesånger.

Ashura 2017 beräknas infall den 1 oktober.

Förslag på att förändra kalendern

Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.

In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.

P.S. Eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgången så startar firandet på kvällen innan nämnda datum D.S.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-10-20, uppdaterad 2017-08-26)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

När är Eid al-adha i Sverige 2016?

Kort svar: Eid al-adha infaller 2016  måndag 12 till tisdag 13 september. 

Eid al-adha är en av två muslimska högtider (den andra är eid al-fitr) som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Datumet för eid al-adha är olika (på samma sätt som för eid al-fitr) från år till år beroende på att den kristna kalendern utgår ifrån solen och den muslimska kalendern från månen. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex eid al-adha) infaller på olika datum.

Religious_calendar,_Camp_5,_Guantanamo

Det som komplicerar saken ytterligare är att i de flesta muslimska samhällen börjar en månad först när månen faktiskt är synlig vilket gör att det inte går att förutse med exakthet vilket datum en viss högtid infaller.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. Tidigare beräkningar trodde att nymånen skulle vara synlig 1 september och att eid al-adha skulle börja 11 september. Men som International Business Time skriver så var månen inte synlig i Saudiarabien förrän 2 september vilket innebär att eid al-adha infaller 2016 den 12-13 september.

I Indien och Pakistan använder man sig istället när månen syns lokalt, vilket innebär att eid al-adha i Indien och Pakistan är 13-14 september.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källor: Why is Eid al-Adha 2016 not on September 11?” aljazeera.com 2016-09-08

 

Hur länge håller ramadan på?

Kort svar: Månaden Ramadan – då en de fem pelarna (fastan) ska genomföras – är 29 eller 30 dagar. År 2016 slutar alltså Ramadan 5 juli. 

Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29 eller 30 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen den nionde månaden – ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

By Zied Nsir - Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=28654874

Ytterligare en sak som komplicerar bestämmandet av datum för ramadans slut och start är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner. Men det betyder att en månad är antingen 29 eller 30 dagar – så även Ramadan.

I Saudiarabien är det Högsta Domstolen som beslutar när ramadan börjar och de bygger sitt beslut på när nymånen är synlig över landet. I andra länder och andra traditioner är det snarare kalendariskt beräknad måne som bestämmer (på samma sätt som den kristna påskens datum bestämssom den kristna påskens datum bestäms)

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-06-16)

Källa:

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Vad är skillnaden mellan den kristna kalendern och den muslimska kalendern?

Kort svar: Skillnaden mellan den gregorianska (kristna) kalendern och den muslimska kalendern är att den kristna utgår från att ett år är samma som jordens bana runt solen och är 365 dagar, medan den muslimska utgår från att en månad är samma som månens bana runt jorden och därmed är en månad 29/30 dagar och ett år 354 dagar.

Vid så gott som all beräkning av tid har astronomiska iakttagelser använts – särskilt de två himlakropparna solen och månen som med regelbundenhet rör sig på himlavalvet. Den tid som jorden tar på sig att passera ett varv runt solen brukar räknas som ett år, medan den tid det tar för månen att röra sig runt jorden är en månad. Problemet är att dessa två röreslebanor inte synkar med varandra.

calendar-612420_960_720

Jorden rör sig runt jorden på drygt 365 dagar. Månen rör sig runt jorden på 29,5 dagar. Om man ska använda sig av månader med 29,5 dagar så kommer ett år med elva månader vara 324 dagar, ett år med tolv månader vara 354 dagar och ett år med tretton månader vara 383 dagar. Måne och sol ligger alltså inte i fas med varandra.

Den julianska och den gregorianska kalendern

En av många saker som Julius Caesar kommit att bli ihågkommen för är att han ligger bakom och har fått ge namn åt den kalender som användes i stora delar av Europa under nästan ett och ett halvt årtusende – den julianska kalendern.

Den julianska kalendern ersatte den äldre romerska och man började räkna ett år som jordens bana runt solen. Det var år 46 fvt som Julius Caesar införde han en ny kalender. Lars-Olof Lodén skriver:

Samma år utfärdade han ett edikt att årets längd i fortsättningen skulle fastställas till 365 dagar samt att vart fjärde år en skottdag skulle tilläggas. Härigenom erhöll man en 4-årsperiod på sammanlagt 1461 dygn, vilket mindre än en timme avviker från den totala längden av fyra tropiska år.

Även om den julianska kalendern var avsevärt mycket bättre än de tidigare romerska var den behäftad med ett fel som fick stor betydelse – noggrannheten i uppskattningen av hur långt året skulle vara. Det julianska året (med ett skottår vart fjärde år) var i snitt 365,25 dagar. Det astronomiska året är 365,2422 dagar. Detta gör en skillnad på 11 minuter och 14 sekunder per år, vilket kan tyckas lite. På 128 år växer dock felet till ett helt dygn.

Först under 1500-talets andra hälft kom den julianska kalendern att på allvar utmanas av den kalender som kommit att kallas den gregorianska, av sin upphovsman Gregorius XIII.

Det som skiljer den gregorianska kalendern från den julianska är reglerna för vilka år som är skottår. I den julianska var ju vart fjärde år skottår, utan undantag. Men i den gregorianska kalendern så 

hoppade [man] över skottdagarna varje jämnt hundratal år om hundratalssiffran inte är jämnt delbar med fyra

Åren 1700, 1800, 1900 och 2100 är alltså inte skottår, men år 1600 och år 2000 är skottår i den gregorianska.

De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.

calendarsreformlrg

Bilden visar en kalender från oktober 1582 – där man kan se att tio dagar saknas.

Eftersom det fanns en konflikt mellan bl.a. katoliker och protestanter i Europa dröjde det långt tid innan andra länder införde den gregorianska kalendern. I Storbritannien skedde det inte förrän 1752 och Sverige följde året därpå (1753). För svensk del ströks elva dagar i februari.

Den muslimska kalendern

Inom islam börjar tiden räknas från det år då Muhammed tvingades fly från Mecka till Median (en händelse som kallas hijra) – år 622 e.Kr.. Detta år räknas som det första och därefter skriver man AH (latinska anno hegirae = efter hijra). År 2016 e.Kr. är alltså år 1437 AH. Till skillnad från den kristna kalendern som räknar åren efter Kristi födelse (därav förkortningen e.Kr.).

GUANTANAMO BAY, Cuba – Capt. Rachel C. Bono, commanding officer of Naval Hospital Jacksonville, and members of her staff visited Joint Task Force Guantanamo's Camp Delta on Oct. 4, 2007. While there, Capt. Bono toured detainee medical care facilities and was briefed on the JTF Guantanamo mission. JTF Guantanamo conducts safe and humane care and custody of detained enemy combatants. The JTF conducts interrogation operations to collect strategic intelligence in support of the Global War on Terror and supports law enforcement and war crimes investigations. JTF Guantanamo is committed to the safety and security of American service members and civilians working inside its detention facilities. (JTF GTMO photo by Navy Mass Communication Specialist 1st Class Richard M. Wolff) UNCLASSIFIED. Cleared for public release. For additional information contact JTF-GTMO PAO 011-5399-3651; DSN 660-3651

Men förutom att den muslimska och den kristna kalendern har olika startår för respektive tideräkning är åren respektive månaderna olika långa. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

Även judiska och kristna traditioner var från början knutna till månen. Påskfirandet (både judisk pesach och kristen påsk) är ju tydligt knutet till fullmånen och det är därför som påsken infaller på olika datum varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källa:

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

När är Eid al-Fitr 2015 i Sverige?

Kort svar: Den muslimske högtiden Eid Al-Fitr 2015 firas i tre dagar med början fredagen den 17 juli.

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder Eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”.

En månad i den muslimska kalendern och en månad i den gregorianska kalendern (den som används i bl.a. Sverige) är inte samma sak. En muslimsk månad följer månens faser (från nymåne till nymåne) – och därför är 29,5 dagar – medan en kristen månad inte har någon koppling till månen – och kan vara 28, 30 eller 31 dagar. Därför flyttar sig de muslimska månaderna (och även festerna) i förhållande till den gregorianska kalendern.

Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år, startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Anledningen är att en muslimsk månad (för många muslimer) börjar först när nymånen faktiskt är synlig för det mänskliga ögat. För andra muslimer kan det vara ”astronomiska beräkningar” som avgör datumet. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

Moské

De flesta muslimska grupper (som jag känner till) i Sverige har redan bestämt datumet för Eid al-Fitr 2015 till fredagen den 17 juli. I Göteborgs moské hålls den första eid-bönen på fredagsmorgonen den 17 juli. Även Islamguiden skriver att Eid al-Fitr 2015 kommer att infall detta datum (även om de skriver att datumet är ungefärligt). Islamiska förbundet skriver följande:

I enlighet med Europeiska Rådet för Fatwa och Forsknings uttalande gällande inledningen av fastemånaden Ramadan meddelar Islamiska Förbundet i Sverige att den första dagen av månaden Ramadan för Hijriåret 1436 infaller torsdagen 18 juni 2015 och avslutas 16 juli, vilket innebär att Eid Al Fitr infaller 17 juli.

En grupp som däremot skiljer ut sig i Sverige är Ahmadiyyaförsamlingen som kommer att börja fira Eid al-Fitr 2015 söndagen den 19 juli.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-07-15)

Källor: de länkade artiklarna i texten