Kom de tre vise männen till Jesus i stallet?

Kort svar: Nej, de tre vise männen besökte aldrig Jesus i något stall utan kom förmodligen till Jesus ett bra tag efter hans födelse.

En vanlig gestaltning av den kristna julberättelsen är den man kan se i julkrubban där Josef och Maria, i ett stall, står böjda över Jesusbarnet i en krubba med dels herdar och deras djur (ofta oxe och åsna) och dels de tre vise männen som betraktare. Men hur, med verkligheten överensstämmande, är den här gestaltningen egentligen?

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081
Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Det som finns skrivet om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet. De två berättelserna har delvis olika perspektiv även om likheter finns (t.ex. nämner båda Betlehem som födelsestad).  De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män” och vars namn är okända) finns bara med i följande passage i Matteusevangeliet (enligt den senaste svenska bibelöversättningen):

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid
kom några österländska stjärntydare till Jerusalem
och frågade: “Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett
hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”
/…/
Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg,
och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem,
tills den slutligen stannade över den plats där barnet var.

När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje.
De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans
mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor
och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.

Det handlar alltså inte om mer än ett par meningar information om de som kommit att kallas ”de tre vise männen”. Från detta stycke text har det senare utvecklats en rik flora legender och gestaltningar – t.ex. julkrubban där de tre vise männen samtidigt som herdarna kommer till Jesus i stallet med sina gåvor.

Men om man läser texten i Matteus så finns det inga referenser till något stall eller någon krubba, detta förekommer bara i Lukasevangeliet. Istället står det att ”de gick in i huset”. Dessutom är den resa som de österländska stjärntydarna genomfört – först från Babylonien till Jerusalem och sedan från Jerusalem till Betlehem  – så pass lång att de förmodligen kom till Betlehem flera veckor, kanske månader, efter själva födelsen.

Det rimliga är alltså, om man ska använda Nya Testamentets texter som källa, att anta att de tre vise männen inte är samtida med herdarna och själva födseln utan att de dyker upp senare. I kristen tradition firar man deras ankomst på trettondagen snarare än på själva juldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-27)

Källor:

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Lodén, Kerstin ”Stjärnan över Betlehem” Populär Astronomi nr4/2001

De heliga tre kungarna – ”De tre vise männen” katoliknu.se

Annonser

Var Jesus familj på flykt och i så fall varför?

Kort svar: Ja. Josef, Maria och Jesus tvingades fly till Egypten efter Jesus födelse eftersom kung Herodes skulle dödat barnet annars.

En central i julfirandet är berättelsen om Jesus födelse. Berättelsen om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet. De två berättelserna har delvis olika perspektiv även om likheter finns (t.ex. nämner båda Betlehem som födelsestad). En del som finns med i Matteus men inte i Lukas är berättelsen om flykten till Egypten:

När de [de vise männen] hade gett sig av visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.” Josef steg upp och tog om natten med sig barnet och hans mor och begav sig till Egypten, och där stannade han tills Herodes hade dött (Matt 2:13-15)

Här ska det påpekas att berättelsen om hur Maria tvingas föda Jesus i ett stall eftersom det inte finns plats på härbärget inte har med flykten att göra – berättelsen om födelsen i krubban är med i Lukas inte Matteus.

Flight_into_Egypt_(12_Sinai)

Ordet som används av Herrens ängel när hen förklarar vad Josef ska göra är det grekiska verbet ”φεύγω” och det betyder  just ”att fly”.

Varför flydde Josef, Maria och Jesus?

Anledningen till att familjen flydde från Betlehem till Egypten berättas också i ovanstående textstycke. Herrens ängel säger till Josef: ”ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det”. Att Herodes ville döda Jesus ska enligt Matteus bero på att han av de österländska stjärntydarna (eller de tre vise männen) fått veta att en Messias fötts i Betlehem. Herodes sa åt stjärntydarna att åka till Betlehem och återrapportera, men det gjorde de inte.

När Herodes insåg att han blivit lurad och missat chansen att döda Jesus så hade han, enligt berättelsen, istället ihjäl alla gossebarn under två år. Dock är det troliga att så gott som allt av det som beskrivs om Jesus födelse (såväl i Lukas som i Matteus) är senare tillägg som inte är historiskt korrekta. Så här skriver Brown (citerad i Abruzzi) (min översättning):

Mattues berättelse om Jesus födelse innehåller ett antal extraordinära eller mirakulösa händelser som, om de var historiskt korrekta, borde ha lämnat några spår i judiska arkiv eller någon annanstans i Nya testamentet (ex. massakern på alla gossebarn i Betlehem)

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-26)

Källor: 

Abruzzi, William S. (2014) ”The birth of Jesus: A Critical Analysis of the Infancy Narratives

 

Föddes Jesus i Betlehem?

Kort svar: Enligt Bibelns berättelser (bl.a. julevangeliet) föddes Jesus i Betlehem. Bibelkritiska forskare menar snarare att Jesus föddes i Nazaret.

En av flera anledningar till att vi firar jul är det kristna högtidlighållandet av Jesus födelse. Berättelsen om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet.

Huruvida Jesus har funnits (som historisk person) eller inte lär vi aldrig få något otvetydigt svar och de källor som finns kring födelsen bör man hur ett historiekritiskt perspektiv ta med en stor nypa salt – eftersom de inte är skrivna som historiska redogörelser utan som religiös propaganda. Men om vi för sakens skull utgår från att Jesus har funnits så kan vi fråga oss i vilken stad han föddes.

100_0519

I Lukas står det följande:

Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, /../ Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son,

Och i Matteus står det:

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem /../ [Herodes] frågade dem var Messias skulle födas. De svarade: ”I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten”

Det som åsyftas i Matteus är en judisk idé om att en kommande Messias med nödvändighet måste födas i Betlehem eftersom det var den stad som förknippades med kung David.

somliga forskare [har] tänkt sig att vi här har att göra med ett så kallat theologoumenon, det vill säga en teologiskt motiverad historieskrivning. Man har hävdat att samtida föreställningar om den kommande Messias närmast krävde att Jesus, om han skulle identifieras med Messias, skulle kopplas till kung David. (Zetterholm, 2006)

Vad som gör Betlehem tveksam som födelsestad är andra benämningar i Nya Testamentet. Förutom i födelseberättelserna så hänvisas det aldrig till att Jesus skulle vara född i Betlehem. Snarare talar mycket för att han föddes i Nazareth eftersom han kallas ”Jesus från Nazareth” eller ”nasaré” genomgående i övriga texter.

Vad gäller den skattskrivning som omnämns i Lukas (och som är skälet till att Josef drar med en havande Maria på en lång färd på åsna) är det också tveksamt huruvida romarna administrerade en skattskrivning enligt principen ”Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.”

Det normala var att romarna registrerade befolkningen där den bodde och där följaktligen den egendom fanns som skulle beskattas. (Zetterholm, 2006)

Att Josef och Maria inte hittar någonstans att bo när de kommer fram tyder också på att Josef (trots att Betlehem skulle vara hans stad) inte hade några vänner eller släktingar där.

Det är möjligt att en ursprunglig tradition förlade Jesus födelse just till Nasaret men att senare förväntningar på att Messias, Davids son, skulle födas i Davids stad Betlehem, gav upphov till föreställningen om Betlehem som den plats där Jesus föddes. (Zetterholm, 2006)

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-23)

Källor:

Wibeck, Sören ”Sanningen om Jesus” i Allt om Historia 12/2007,

Wibeck, Sören (2007) Jesus : jude, rebell, gud Historiska Media

Zetterholm, Magnus ”Ett barn är fött – men var och när?” svd.se 2006-12-24

Vilka djur fanns i stallet när Jesus föddes?

Kort svar: I julevangeliet står ingenting om vilka djur som ev skulle funnits när Jesus föddes. I traditionen brukar oxe och åsna ofta nämnas bland de djur som skulle funnits vid krubban.

Jesus födelse var för de första kristna en icke-händelse. Det ansågs snarast vara ett hedniskt bruk att fira födelsedagar och påsken var istället den stora och viktiga högtiden. Berättelserna om Jesus födelse är således fåordiga i jämförelse med berättelserna om hans sista dagar – det är två korta stycken ur dels Lukasevangeliet (det som kallas julevangeliet) och dels ur Matteusevangeliet.

Presepe_naples_rome2

Det enda som står skrivet i Bibeln om hur det såg ut på den plats Jesus föddes är två meningar från Lukas kapitel 2:

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

Det står alltså ingenting om att det skulle funnits några djur på platsen, inte ens att Jesus föddes i ett stall. Dock kom det tidigt i kristen tradition utvecklas flera delar i berättelsen som inte har stöd i texterna – en sådan sak var oxen och åsnan.

Dick Harrisson menar att orsakerna till att det blev en oxe och en åsna dels är att de var vanliga beteckningar på boskap i allmänhet och dels nämns oxen och åsnan av profeten Jesaja – ”Oxen känner sin husbonde och åsnan sin herres krubba, men Israel känner inte sin herre, mitt folk har inget förstånd”. Dessutom finns en tradition där oxen betecknar judarna och åsnan icke-judarna och Jesus födelse syftade till att båda grupperna skulle frälsas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-23)

Källa: Oxen och åsnan i julkrubban” Dick Harrisson på svd.se 2012-12-26

Är julen en kristen högtid?

Kort svar: Delvis. En del av julens innehåll och ursprung är hämtat från kristendomen, men mycket av det som vi idag förknippar med julfirande har ingen eller väldigt liten koppling till kristendomen.

Att vi firar jul till minne av Jesu födelse vet väl varenda människa. Nu är det dock inte riktigt så enkelt. Att Jesus inte föddes i december månad kan vi vara ganska säkra på och de första kristna firade överhuvudtaget inte födelsedagar, allra minst Jesu.

100_0519

Varför firar vi då jul? Frågan kan tyckas enkel, men svaret är nog så komplicerad. Själv har jag försökt sammanfatta det så här:

Det beror på en enastående blandning av traditioner från en rad olika håll. Många tusen år tillbaka i tiden firade våra förfäder en fest när det var som mörkast. Till denna mångtusenåriga tradition har sedan olika seder och bruk lagts till och tagits bort under seklerna som gått.

Kristendomen har bidragit med en hel del seder och bruk och när den kom till Sverige för c.a. tusen år sedan hade julfirandet flera hundra år på nacken. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn (s. 26) om medeltida julfirande:

Men bör kunna förutsätta att det medeltida kyrkliga julfirandet med sina centraldirigerade mässor inte avvek särskilt mycket från de kontinentala förebilderna. När de gäller formerna för hur man julade i hemmen har vi däremot knapphändiga underrättanden.

När kristendomen kom till Sverige fanns det redan ett inhemskt julfirande. Hur det gick till eller exakt när på året man firade är oklart pga det dåliga källäget. Det vi kan veta är att det firades jul. Så här skriver Stålbom: ”den enda högtid som man kan vara säker på att ha varit firad bland germanfolken i hednisk tid är julen”.

Att vi kan veta att det firades jul beror delvis på själva ordet ”jul” som är ett gammalt ord vars ursprungliga betydelse inte går att fastställa. Det vi vet är att det varit kopplat till någon form av midvinterfest. Det är egentligen det enda vi vet om det äldsta julfirandet samt att man drack öl.

Under århundradena som följde efter kristendomens ankomst smälte olika typer av seder och bruk samma, en del försvann och andra lades till. Av de traditioner som vi idag ser som omistliga för svenskt julfirande är många inte äldre än sent 1800-tal och andra har kommit under de senaste decennierna.

Men hur ser det ut idag?

Det kristna inslaget i svenskt julfirande i början av tjugohundratalet är måttligt. Undersökningar kring svenskars julfirande ger vid hand att inslag som inte alls går att koppla till kristendomen (ex. skinkan, granen, Kalle Anka eller tomten) är betydligt mer utbrett än saker som har med kristendomen att göra (ex. gå på julgudstjänst, läsa julevangeliet eller ha julkrubba).

dscf0011

Enligt en undersökning i Vi i Villa (2012) är det bara tre procent av villägarna som läser julevangeliet. SOM-institutets undersökning 2011 visade att elva procent besökt midnattsmässa eller julotta det senaste året. Vad gäller att ha julkrubba och eller besöka julotta var det bara en procent som svarade att man ansåg det vara viktigt i en undersökning presenterad av Svenskt kött.

Siffrorna är långt ifrån helt säkra eftersom underlag och frågeställning kan variera. Dock ger det en tydlig indikation på att det kristna inslaget i svenskt julfirande idag har fått stå tillbaka för det kommersiella och sekulära.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)

Källor: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn och Vintersolståndet av Göran Stålbom samt undersökningarna som länkas i slutet av texten.

Vem skrev julevangeliet?

Kort svar: Julevangeliet är ett stycke ur Lukasevangeliets andra kapitel. Lukasevangeliet har enligt traditionen (men ingen vet säkert) skrivits av en Lukas som var läkare och arbetade nära aposteln Paulus.

I juletid är det inte ovanligt att följande passage från Nya Testamentet hörs både i kyrkor och i hem:

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.

img_20161218_150430

Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.

Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Nutida bibelforskning menar att Lukasevangeliet är ett resultat av många bearbetningar där olika källor bidragit på olika sätt. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).

Bakgrunden till evangeliet utgår från att Lukas (likt Matteus) dels bygger på det äldre Markusevangeliet och dels på en okänd källa med Jesuscitat (kallad Q-källan). Dock finns det i Lukas delar (ex. julevangeliet) som inte förekommer någon annanstans i Bibeln. Detta material är unikt för Lukas och brukar därför sägas komma från L-källan (vars ursprung är höljt i dunkel). Så här skriver Dick Harrison:

Julevangeliet /../ faller inom den tredje källkategorin, vars ursprung alltså är okänt. Det enda vi rimligen kan anta är att de (troligen muntliga) traditionerna i L-källan redan var så väletablerade under andra hälften av vår tideräknings första århundrade att författaren till Lukasevangeliet ansåg dem tillräckligt trovärdiga för att ligga till grund för evangeliet.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-12-26)

Källa: Forums Religionslexikon

Harrison, Dick ”Hur gammalt är julevangeliet?” 2015-12-25

Föddes Jesus 25 december?

Kort svar: Nej.

De allra flesta språk gör kopplingen mellan Jesus födelse och julen. På engelska heter det Christmas, på franskan Noël och på tyskan Weihnachten (den heliga natten). Svenskans ord – ”jul” – skiljer sig från de flesta övriga språk då det är det äldre förkristna ordet för högtiden som har bevarats.

Men om nu de flesta språk syftar på Jesus födelse vad gäller julfirandet den 25 december – kan vi veta huruvida Jesus verkligen föddes den dagen?

De enda källor som överhuvudtaget talar om Jesus födelse är två av Bibelns fyra evangelier – dels Matteusevangeliet och dels Lukasevangeliet (den text som kommit att kallas julevangeliet). Och ingen av författarna skriver någonstans vilket datum som själva födelse äger rum.

Vi kan i texterna finna små ledtrådar som skulle kunna vara början på ett svar när Jesus verkligen föddes.

För det första står det:

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten.

Även om det är varmare i Palestina i december än vad det är i Sverige så är det ändå troligtvis för kallt för en grupp herdar att sova utomhus. Därför är det ganska osannolikt att det var på vintern som Jesus föddes. Dock är det i sig inget tungt vägande bevis för att Jesus föddes någon specifik årstid.

Ytterligare en ledtråd är Betlehemsstjärnan. Så här skrivs det i Matteusevangeliet:

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”

Vad det skulle ha varit för ”stjärna” som de tre vise männen såg går bara att spekulera kring.

En  teori är att Betlehemsstjärnan är en konjunktion mellan planeterna Venus och Jupiter. Det är astronomen Dave Reneke som för fram teorin och sätter datumet för Jesus födelse till 17 juni. Men liksom berättelsen om herdarna så ger inte Betlhemsstjärnan någon information som går att använda för att bestämma datum för Jesus födelse.

För det första kristna var inte Jesus födelse särskilt viktig och det var först ett par århundraden efter Jesus död som man började fira hans födelse. Att det blev just 25 december har inget med några historiska källor att göra utan beror på att romarna firade solgudens födelse detta datum och för enkelhetens skull bytte den romerske kejsaren bara motivet och behöll datumet – 25 december.

Källa: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn och ”Jesus was born in June” ur The Telegraph