Vilket år sändes ”Jultomtens verkstad” första gången i färg på julafton?

Kort svar: Första gången som ”I jultomtens verkstad” sändes i färg på julafton var 1978.

Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg. 

Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:

Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken. 

När Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändes första gången i svensk teve – 1960 – sändes hela programmet i svartvitt (eftersom färgteve-utsändningar kom först några år senare). 

Ur SvD tv-tablå julafton 1978.

Men även när resten av programmet började sändas i färg fortsatte av någon anledning Jultomtens verkstad att sändas i svart-vitt. Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-08)

Källa: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

Annonser

Vad heter musiken som spelas under leksaksparaden i ”I jultomtens verkstad”?

Kort svar: Musikstycket som spelas när leksakerna paraderar heter på svenska Militärmarschen (i original Marche Militare No 1).

Det första inslaget i Kalle Anka och hans vänner firar jul är I jultomtens verkstad. Disney producerade kortfilmen 1932 som en del i kortfilmsserien Silly Symphonies och på engelska heter filmen Santa’s Workshop.

När leksakerna går på parad för att hamna i jultomtens säck för att sedan delas ut som julklappar spelas en melodi som blivit mycket förknippad med jul även om den från början inte har någon koppling alls.

Musikstycket är den första av tre militärmarscher som komponerades av Frans Schubert i början av 1800-talet och är troligen mest känd som musiken som spelas när leksakerna paraderar ner i Jultomtens säck i det första inslaget i I jultomtens verkstad.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-09)

Källa: Three Marches Militaires (Schubert)” wikipedia

Vilka är mellandagarna?

Kort svar: Mellandagarna betecknar dagarna mellan annandag jul och nyårsafton, alltså 27 till 30 december.

Till julhelgen räknas numer julafton, juldagen och annandag jul. Nyårsafton och nyårsdagen är en egen mini-helg då nyårsafton i allt väsentligt är att betrakta som en röd dag (även om det inte är det).

Dagarna emellan annandag jul och nyårsafton kallas mellandagarna och det ordet började användas någon gång i slutet av 1800-talet. Innan dess räknades julhelgen som varandes betydligt längre – oftast ända till tjugondag Knut. Så här kunde det t.ex. stå i SvD den 27 december år 1890:

Nu är helgdagsoset åter på ett par dagar öfver, men i familjerna samlas man allt jemt att glädjas åt midvinterns stora högtid, och sin vanliga pregel återtar lifvet knappt under mellandagarne. Först när man väl firat det nya årets inbrott och derefter trettondagen gått sin väg och man tjugondag Knut dansat julen ut. är åter allt inne i de gamla spåren.

Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fzullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).

svd1965.pngSvD 1965-12-28

Begreppet ”mellandagsrea” har sedan successivt – med trolig början under 1980-talet – kommit att inkludera fler dagar än 27 till 30 december. Man kan t.ex. se annonser från 2014 där mellandagsrean börjar redan 26 december, under julhelgen.

svd2014
Annons i SvD julen 2014.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-08)

Är julotta eller midnattsmässa populärast i Sverige?

Kort svar: Det är svårt att veta om kyrkobesök på midnattsmässa eller julotta är vanligast idag – men de flesta tror att midnattsmässan har gått om julottan.

Det traditionella sättet att gå i kyrkan under julhelgen i Sverige är att åka till julottan. Julottan är en gudstjänst som hålls tidigt på juldagens morgon. Enligt kyrkolagen från 1686 skulle den hållas klockan 6.00 på morgonen och ibland kunde det vara ännu tidigare, så här skriver Swahn:

Vid 1960-talets början var fem fortfarande klockslaget för julottan i konservativa lagda delar av Småland och Dalarna.

En trend som noterats i de flesta större städer är att antalet besökare till julottan minskade till förmån för midnattsmässan som istället hålls sent på julaftonskvällen. Midnattsmässor har förekommit i Sverige sedan strax efter andra världskriget. Men kan vi verkligen veta om julottor eller midnattsmässor är populärast?

Så gott som alla artiklar om behandlar ämnet reserverar sig med att det inte finns någon ordentlig statistik på kyrkobesök. Men de flesta menar dock, som ex. prästen Torgny Wirén, att:

Julottan har minskat mycket. Det finns alltid ett antal tappra som går dit men julnattsmässan har tagit över. Kanske är det influenser från Katolska kyrkan som ju har midnattsmässan som sänds i tv.

I en artikel från 2007 skriver SvD:

Trenden är kristallklar. Svenskarna väljer julnattsmässan framför julottan. Medelålders och unga vuxna avrundar gärna julaftonen i kyrkbänkarna, medan ett fåtal äldre söker andlig spis tidigt på juldagen.

Enligt en undersökning från 2018 som refereras i SvD så hade 6,8 procent gått på midnattsmässa senaste året och motsvarande siffra för julotta var 5 procent.

Så även om det inte är helt säkert så pekar det mesta på att midnattsmässan idag är populärare än julottan, åtminstone i städer.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-07)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Midnattsmässan mer populär än julottan” Sveriges radio 2004-12-25

Midnattsmässan piggare än julottan” GP 2011-12-23

Svenskarna går inte upp i ottan längre utan gör som påven” Expressen 2010-12-10

Julnattsmässan vinner över julottan” SvD 2007-12-25

Glöm julotta – här är kyrkohelgen nummer ett” SvD 2018-11-01

När börjar och när slutar julhelgen?

Kort svar: Julhelgen börjar 24 december och håller på t.o.m. 26 december.

Julhelgen är den utan jämförelse viktigaste helgen i Sverige. Det finns ingen helg som vi firar lika intensivt och som är lika traditionsbunden, men hur länge håller egentligen julhelgen på. Så här skriver SAOB:

ursprungligen och egentligen om hela den tid under vilken den påbjudna julfriden varade: tiden från och med den 24 december till den 7 eller 13 januari,

I äldre tradition räknade man alltså julhelgen från julafton till dagen efter trettondagen (6 januari) eller till tjugondag Knut (13 januari).

Men numer räknar man julhelgen 24-26 december, vilket både SAOB (som skriver att julhelgen ”numer vanligen” slutar med annandagen) och Svensk Ordbok är överens om:

julhelg = helg kring den 25 december i Sverige omfattande åtminstone den 25 och 26 samt kvällen den 24 december

Julafton, juldagen och annandag jul är också de tre dagar som är ”lediga dagar” (även om bara de två sista är röda dagar). Direkt efter annandag jul fram till nyårsafton är sedan mellandagarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-07)

Källor: SAOB (”julhelg”) och SO (”julhelg”)

När började svenskar gå på midnattsmässa vid jul?

Kort svar: Midnattsmässa kom till trakterna kring Stockholm i slutet av 1940-talet.

Det traditionella sättet att gå i kyrkan under julhelgen i Sverige är att åka till julottan. Julottan är en gudstjänst som hålls tidigt på juldagens morgon. Enligt kyrkolagen från 1686 skulle den hållas klockan 6.00 på morgonen och ibland kunde det vara ännu tidigare, så här skriver Swahn:

Vid 1960-talets början var fem fortfarande klockslaget för julottan i konservativa lagda delar av Småland och Dalarna.

En trend som noterats i de flesta större städer är att antalet besökare till julottan minskade till förmån för midnattsmässan som istället hålls sent på julaftonskvällen.

Den första radiosända midnattsmässan i Sverige gjordes på julnatten 1947 från Saint Roch i Paris och sedan 1958 har svensk teve sänt midnattsmässan från främst Peterskyrkan i Rom. Den första utsändningen av en midnattsmässa i svensk teve (1958) var dock från Mont St Michel i Frankrike. 

Källa

De första försöken att introducera midnattsmässa (eller julnattsmässa som man kallade det då) var i Spånga redan 1949, med inspiration från den nyligen påbörjade radioutsändingarna.

I en artikel i Svenska Dagbladet 1952 skriver man att frekvensen på julottorna har avtagit.

Kommer den nya julnattsmässan att tränga undan julottan i Stockholm? Det är inte omöjligt säger kyrkoherde Erik Arbin i Johannes. 

Och därefter intervjuas tandläkare Hjalmar Bertoft i Höganäs som anligt artikeln är initiativtagaren till den första midnattsmässan i Sverige:

Jag fick uppslaget när jag satt och lyssnade på midnattsmässan från Rom 1948. Det slog mig att en mässa mitt i natten skulle passa den moderna människans livsrytm bättre än den vanliga julottan.

På julaftonen 1960 annonserade Stockholms kyrkor i SvD om julhelgens gudstjänster och över 100 julottor var planerade, men enbart 4 stycke midnattsmässor.

SvD 1960-12-24

Ett nedslag julen 1985 ger ungefär samma bild, även om det är något fler midnattsmässor i mitten av åttiotalet.

Året därefter (1986) skriver man i tidningen att julottan inte längre har ”den särställning som publikdragare som förut” och att ”nu lockar även julbön och midnattsmässa”. Och 1997 skriver man att:

Det blir allt vanligare i Sverige att istället [för julotta] går på julbön på julafton eller midnattsmässa på julnatten.

Att reda ut huruvida julottan eller midnattsmässan är populärast är svårt eftersom någon statistik på kyrkobesök inte finns. Dock finns det många, bl.a. KG Hammar som hävdar att midnattsmässan gått om julottan i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-07)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Citerade artiklar i SvD.

Midnattsmässan mer populär än julottan” Sveriges radio 2004-12-25

Midnattsmässan piggare än julottan” GP 2011-12-23

Svenskarna går inte upp i ottan längre utan gör som påven” Expressen 2010-12-10

När blev julskinkan en tradition i Sverige?

Kort svar: Julskinkan växte fram som tradition i Sverige under 1900-talet och trängde successivt undan revbensspjäll som julbordets nummer ett.

Fläsk har spelat en stor roll i svenska hem under hundratals år. Där finns förmodligen också förklaringen till att grisen spelar så stor roll på våra julbord. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn:

Fläsk har hos oss varit i var mans mun ända sedan stenåldern. Det är ingen tillfällighet att vårt ord ”fläsk” är identiskt med engelskans ”Flesh” och tyskans ”Fleisch”, som bägge betyder ”kött i allmänenhet”

Innan kylskåpet gjorde entré i de svenska hushållen var saltning den enda konserveringsmetoden. Eftersom grisarna slaktades när de var  som fetast (oktober/november) så åt våra förfäder salt fläsk under större delen av året.

Dock sparade man en eller några grisar som slaktades kring tiden för lucia. Och dessa tillreddes under de följande dagarna för att bli de rätter som förekom på det lokala julbordet.

Dock hänger julskinkan som sådan inte samman med någon hednisk gris. Swahn igen:

Mången tror att [julskinkan] /../ hänger ihop med den mytiske asagrisen Särimner. Fullt så romantiskt är det dock icke.

Nils-Arvid Bringéus skriver i Årets festdagar:

Tvärtemot vad det flesta tror är den kokta (och i sydligaste Sverige även lättrökta) julskinkan dock ingen särskilt gammal julrätt./../ Först i slutet av 1800-talet blev det vanligt bland gemene man med kokt skinka på julbordet.

Det var alltså när borgerligheten i nationalromantikens namn skulle återuppväcka gamla bondeseder som man kom på idén med julskinkan. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.

Under 1900-talet när restaurangerna började standardisera julbordet trängde julskinkan successivt bort revbensspjällen som den populäraste rätten på svenska julbord.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-04)

Källor: 

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra BöckerÅrets festdagar av Nils-Arvid Bringéus