Hur dags börjar ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” på julafton?

Kort svar: ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” sänds mellan 15.00 och 16.00 på julafton den 24 december i SVT1.

Varje julafton bänkar sig mellan tre och fyra miljoner svenskar för att titta på några kortfilmer från Disney. Detta är en tradition som vi svenskar har hållit på med sedan premiären 1960. De första åren var det Bengt Feldreich som presenterade programmet, från 1972 fram till 2003 gjorde Arne Weise det och sedan dess har det varit olika julvärdar varje år.

fullskarmsinfangning-2016-11-08-225733

Klipp från SvD den 24 december 1960.

Det första året så sändes programmet (som till en början gick under titeln ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”) kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och viss år 14.25.

Från 1976 har det dock varit samma tid – ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” börjar 15.00.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-09)

Källor: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

Annonser

Vilken dag är julafton 2017?

Kort svar: Julafton 2017 infaller söndagen 24 december.

Julafton (eller ”dopparedan” som den också kallas) är förmodligen den mest traditionstyngda dagen i det svenska kalenderåret. Det ska ätas speciell mat, det ska ses på speciella teveprogram, det ska delas ut julklappar och det ska göras en massa andra saker.

julgran

I de allra flesta länder sker själva julfirandet den 25 december, men i Sverige är det dagen före – julafton – som är allra mest förknippad med firande. Och eftersom julafton alltid är 24 december infaller den på olika veckodagar varje år. Årets julafton (som inte är en röd dag i almanackan, men ändå kan likställas med röd dag) infaller lördagen den 24 december.

Skrivet av Mattias Axelsson 207-01-03

Är julafton (24 december) en röd dag?

Kort svar: Nej, julafton (24 december) är inte en röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton (31 december), julafton (24 december), påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

julgran

Även om julafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på julafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas julafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Även om julafton inte är en röd dag så är de två följande dagarna (juldagen och annandag jul) det. Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-05)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Vem har gjort musiken till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Gunnar Svensson har skrivit musiken och medverkar, Arne Domnérus spelar saxofon och den tredje musikern heter Sture Åkerberg 

Texten till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson till boken Sagor för barn över 18 år 1964 (även om filmen utspelar sig i en obestämd tid). Där var den bara en i raden av många sagor. Men sedan Per Åhlin tecknat och SVT varje jul sedan 1975 sänt en tecknad version av sagan så är det en av Tage Danielsson mest kända texter.

Minst lika känd som själva texten är musiken som spelas i filmen. Kompositör är Gunnar Svensson som skrivit många av de musikstycken som Tage Danielsson och/eller Hasse Alfredsson sedan skrev texten till.

Gunnars Svensson medverkar också på själva inspelningen tillsammans med saxofonisten Arne Domnérus och basisten Sture Åkerberg.

Melodin Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton finns både på Spotify och på Youtube.

Källa:Svensk Filmdatabas

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)

Varför kallas julafton för dopparedan?

Kort svar: Att kalla julafton för dopparedagen (alt. dopparedan) kommer av en äldre sed att under julaftonsdagen doppa bröd i skinskspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

Dop i grytanNär vi i Sverige räknar ner till julaftonsfirandet brukar vi ofta säga ”dan före dan före dopparedan”. Denna benämning på julafton (dopparedan) är unik för Sverige, dock inte själva traditionen att doppa bröd på julafton.

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid, färskbröd bakades i princip bara till högtider. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

Men julaftonens dopp i grytan är det som levt kvar i vår tid, även om det idag är färre och färre som faktiskt doppar till julbordet (28 procent i en undersökning från ICA 2012).

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.