Är juldagen (25 december) helgdag?

Kort svar: Ja, juldagen 25 december är röd dag i Sverige.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Fullskärmsinfångning 2015-12-25 115512

Det svenska julfirandet rymmer en rad dagar och fram till slutet av 1700-talet hade vi också en tredjedag och fjärdedag jul då folk var lediga. Dock är julafton (24 december) faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-25)

Källa: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Vilka är räppadagarna?

Kort svar: Räppadagarna är fyra dagar (ofta jungfru Marie bebådelsedag, midsommardagen, mickelsmäss och juldagen) som användes i Götaland för att dela in året i fyra delar (räppor) om cirka tre månader.

Att dela in tiden i olika enheter har människor gjort så långt tillbaka i tiden som vi har källmaterial. Det finns något djupt mänskligt i att vilja strukturera den kaotiska tillvaro som ett liv innebär. För detta ändamål har vi uppfunnit sekel, år, månader, dagar, timmar och så vidare. Dessa enheter har genom århundraden gett en känsla av sammanhang och kontinuitet.

I Norden är de fyra årstiderna tydliga och ännu tydligare var de när majoriteten av människorna jobbade inom jordbruket. Ett år följde en rytm som var tydligt kopplad till årsbruket och de olika saker som behövdes göras. Det skulle sås på våren, det skulle skördas på sommaren, det skulle slaktas på hösten och så vidare.

Slåtter

Som en hjälp för att ha koll på dagarna delade man i delar av Götaland in året i fyra ”räppor” eller ”trettingar”. Varje räppa omfattade cirka tretton veckor och räknades baklänges från respektive räppadag. Oftast var det  jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni), mickelsmäss (29 september) och juldagen (25 december) som var räppadagar. Vårräppan räknades alltså baklänges från midsommardagen till och med jungfru Marie bebådelsedag. Trettonde vårräppan blev således första veckan efter bebådelsedagen. Så här förklarar Institutet för språk och folkminne:

Året delades tidigare in i fyra kvartal som kallades för räppar eller trettingar, det var trettonveckorsperioder som utgick från de fyra räppadagarna. Det kvartal som sträckte sig fram till midsommardagen kallades för vårfrudagsräppen och inleddes på vårfrudagen

Räpporna och räkningen var starkt knutna till olika sysslor i jordbruket som skörd och slåtter och liknande. När Sverige 1753 bytte från den julianska till den gregorianska kalendern flyttades alla märkesdagar elva dagar bakåt vilket ställdes till det för bönderna. Den smidiga lösningen var att man behöll de gamla dagarna fast på nya datum – t.ex. så var 5 juli länge kallad för ”gamla midsommardagen” och 5 april blev ”gamla Marie bebådelsedag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När firas ortodox jul?

Kort svar: Ortodoxa kristna firar juldagen den 7 januari eftersom man använder sig av den julianska kalendern som ligger tretton dagar ur fas jämfört med den gregorianska.

De allra flesta (inte alla) kristna firar jul och de gör det på samma datum – 25 december (förutom vi i Sverige som av någon oklar anledning firar 24 december). Ortodoxa kristna firar dock sina julafton den 6 januari och juldag den 7 januari – hur går det ihop?

Bakgrunden till att den ortodoxa julen (liksom påsk, pingst och alla andra kristna högtider) inte infaller på samma datum som den gör i de flesta kristna länder är att man använder olika kalendrar. Inom ortodoxa kyrkan använder man sig av den julianska kalendern och inom den katolska och protestantiska kyrkan använder man den gregorianska.

ortodox jul

Den julianska kalendern är den kalender som Julius Ceasar låg bakom och som introducerades i Romarriket åren före vår tideräknings början. Den gregorianska kalendern är en modifierad variant som skapades av påve Gregorius under 1500-talet. Skillnaden mellan den julianska och den gregorianska kalendern ligger i hur man beräknar skottår. I den julianska kalendern är alla år som är jämnt delbara med fyra skottår. Den gregorianska kalendern har samma regel med gör ytterligare ett undantag – sekelskiftesår är inte skottår, om de inte är delbara med 400 (ex. år 1600 och 2000).

Anledningen till att den gregorianska kalendern utvecklades var att den julianska kalendern hamnade 11 minuter ur fas i förhållande till exempelvis vintersolståndet och vårdagjämningen varje år. På 128 år blir det ett helt dygn och på medeltiden hade felet växt till nästan två veckor (därför kunde vintersolståndet infalla på luciadagen).Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Olika länder bytte kalender vid olika tidpunkt vilket ledde till att tiden räknades på olika sätt i olika delar av Europa under ett antal sekel. Ryssland bytte inte kalender förrän på 1900-talet och den ortodoxa kyrkan använder fortfarande den julianska kalendern i religiösa sammanhang. Därför firar ortodoxt kristna julafton 6 januari (som är 24 december i deras kalender) och kommer så göra fram till år 2100. Därefter är julafton 7 januari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-02)

Källa: ”Nu är det jul igen – för ortodoxa kristna”. SvD 2011-01-07

Föddes Jesus 25 december?

Kort svar: Nej.

De allra flesta språk gör kopplingen mellan Jesus födelse och julen. På engelska heter det Christmas, på franskan Noël och på tyskan Weihnachten (den heliga natten). Svenskans ord – ”jul” – skiljer sig från de flesta övriga språk då det är det äldre förkristna ordet för högtiden som har bevarats.

Men om nu de flesta språk syftar på Jesus födelse vad gäller julfirandet den 25 december – kan vi veta huruvida Jesus verkligen föddes den dagen?

De enda källor som överhuvudtaget talar om Jesus födelse är två av Bibelns fyra evangelier – dels Matteusevangeliet och dels Lukasevangeliet (den text som kommit att kallas julevangeliet). Och ingen av författarna skriver någonstans vilket datum som själva födelse äger rum.

Vi kan i texterna finna små ledtrådar som skulle kunna vara början på ett svar när Jesus verkligen föddes.

För det första står det:

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten.

Även om det är varmare i Palestina i december än vad det är i Sverige så är det ändå troligtvis för kallt för en grupp herdar att sova utomhus. Därför är det ganska osannolikt att det var på vintern som Jesus föddes. Dock är det i sig inget tungt vägande bevis för att Jesus föddes någon specifik årstid.

Ytterligare en ledtråd är Betlehemsstjärnan. Så här skrivs det i Matteusevangeliet:

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”

Vad det skulle ha varit för ”stjärna” som de tre vise männen såg går bara att spekulera kring.

En  teori är att Betlehemsstjärnan är en konjunktion mellan planeterna Venus och Jupiter. Det är astronomen Dave Reneke som för fram teorin och sätter datumet för Jesus födelse till 17 juni. Men liksom berättelsen om herdarna så ger inte Betlhemsstjärnan någon information som går att använda för att bestämma datum för Jesus födelse.

För det första kristna var inte Jesus födelse särskilt viktig och det var först ett par århundraden efter Jesus död som man började fira hans födelse. Att det blev just 25 december har inget med några historiska källor att göra utan beror på att romarna firade solgudens födelse detta datum och för enkelhetens skull bytte den romerske kejsaren bara motivet och behöll datumet – 25 december.

Källa: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn och ”Jesus was born in June” ur The Telegraph

Varför firar vi jul 25 december?

Kort svar: Att juldagen är 25 december beror på att man i romarriket firade solgudens födelse den dagen. När kristendomen skulle bli statsreligion behöll man dagen, men bytte innehållet. Nu firades istället Jesus födelse.

Inom den västerländska kyrkan firas Jesus födelsedag den 25 december (ortodoxa som följer den julianska kalendern firar juldagen den 7 januari). Att juldagen är 25 december har ingenting att göra med att Jesus skulle ha fötts det datumet, eftersom vi inte har en aning om när på året Jesus verkligen föddes.

100_0519

Från början var dessutom kristna helt ointresserade av att fira födelsedagar. Så under flera hundra år efter att kristendomen grundades som religion firades Jesus födelsedag inte alls. Och när den kristna kyrkan började fira hans födelsedag så var det till en början den 6 januari. Det var först när kristendomen växte till sig och blev den dominerande i romarriket som dagen flyttades.

Sol Invictus

Sedan år 274 firades i romarriket en fest kallad Dies Natalis Solis Invicti den 25 december. Festen var ”den obesegrade solens födelsedag” och infördes av kejsar Aurelianus. Under åren som gick smälte olika former av soldyrkan och kejsarkult samman så att 25 december blev en dag då soldyrkande religioner kunde fira solen och kejsaren på samma gång. Eller med Swahns ord:

Den 25 december [blev] till något som vi med våra mått mätt skulle kunna kalla för en kombination av svenska flaggans dag, kungens födelsedag och julafton.

Att de styrande i Rom valde just 25 december som ”den obesegrade solens födelsedag” hänger samman med vintersolståndet. Den dag som vintersolståndet infaller är också den dag som ”ljuset återkommer”. Efter att vintersolståndet varit blir dygnet ljusare, vilket kan tolkas som att solen återföds.

sol-invictus

När Dies Natalis Solis Invicti infördes var vintersolståndet snarare ett par dagar tidigare (c.a. 22 december) men eftersom vintersolståndet inföll 25 december när den julianska kalendern introducerades 45 fvt valde man att lägga festen just 25 december.

Kristendomen

Eftersom kristna till en början valde att inte fira födelsedagar var frågan när Jesus föddes inte aktuell. Och när dagen för firandet av födelsedagen skulle bestämmas var kyrkan pragmatisk så till vida att man inte förbjöd gamla fester och traditioner utan gav dem nytt innehåll.

Kejsar Konstanin den store gjorde under sin regenttid på 300-talet kristendomen till statsreligion och det var också på 300-talet som den 25 december blev officiell födelsedag för Jesus.

Att man valde just 25 december berodde så klart på att romarna tidigare firat solgudens födelse. Nu skulle de istället fira den kristna gudens födelse.

Dock valde de kristna kyrkorna i östra Europa att inte lyssna på påven i Rom. Istället fortsatte de att fira epifania 6 januari. Även i länder som lyssnade på påven kunde det gå långsamt. I ex Tyskland dröjde det till år 813 innan julfirandet 25 december infördes.

Norden

När kristendomen infördes i Norden runt 1000-talet firades redan någon typ av fest kallad jul kring vintersolståndet. Dock inte midvinterblotet som låg senare i almanackan. Hur och exakt när jul firades vet vi inte.

Eftersom det redan fanns ett utbrett firande av jul i Norden när kristendomen kom med sin kristna jul tycks det ha fungerat relativt smidigt att införa den kristna traditionen även här. Dock skall äldre generationers religiositet kring jul inte överdrivas. Så här skriver Swahn:

När man läser skildringar av äldre dagars jul är det dock påfallande hur liten roll som det religiösa inslaget spelar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-23)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Kan fjärde advent infalla på juldagen?

Kort svar: Nej. Adventstiden tar slut i och med julaftonskvällen. När juldagen börjar är alltså advent slut.

En rolig sak med att ha bloggstatistik är att jag kan se vilka sökord folk hitta hit med. Just idag var det så klart många som sökte på ”Varför firar vi advent?”, men också förvånansvärt många som hittade hit via ”Kan fjärde advent infalla på juldagen?”. Jag har inte svarat specifikt på den frågan tidigare, men här kommer det.

Advent är den period som kommer före julhelgen. Advent börjar fyra söndagar före juldagen och håller på till och med julafton. Eftersom adventstiden alltid börjar på en söndag kan datumet för första söndagen i advent variera från 27 november till 3 december.

Alltså kan fjärde söndagen i advent tidigast vara 18 december och som senast på julafton (24 december).

Läs även andra bloggare om , , , ,