Vad kommer efter Kalle Anka på julafton?

Kort svar: Sedan 1996 är det kortfilmen ”Kan du vissla Johanna?” som sänds kl. 16.05 (efter Kalle Anka) på julafton.

TV har en central plats i det svenska julfirandet. Populärast är tvivelsutan Kalle Anka och hans vänner önskar god jul (mellan 3 och 4 miljoner tittare) som sänts i SVT sedan 1960. Även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts i SVT sedan 1975 har miljonpublik.

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul börjar klockan 15.00 på julafton och håller på en dryg timme. Sedan 1996 följs Kalle Anka alltid av kortfilmen Kan du vissla Johanna?.

Filmen Kan du vissla Johanna? bygger på en barnbok av Ulf Stark som kom 1992. Så här beskrivs handlingen:

Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.

Kortfilmen visades första gången i svensk TV redan 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.


Ur SvD 1994-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-11-10)

Annonser

Vilket år kom Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs ursprungligen till boken ”Sagor för barn över 18 år” 1964. Den tecknade filmen hade premiär i svensk teve 1975.

En av de mest älskade jultraditionerna på svensk teve är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Varje julaftonskväll bänkar sig strax över en miljon svenskar framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson till boken Sagor för barn över 18 år 1964. Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin. Så här skriver Skånska Dagbladet:

Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.

De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.

Karl-Bertil-248x300
Per Åhlins ursprungliga teckningar (från KB)

Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.

I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också

Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:

Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.

En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.

Fullskärmsinfångning 2017-12-25 214321
Teve-tablå 24 december 1975 i DN.

Alla de detaljer som finns i filmen (såsom hakkorset, filmen Lilla helgonetgengasaggregatet, taxeringskalender från 1942 förklarar Åhlin i en intervju Aftonbladet:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer. 

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källor:

Julens hjälte jubilerar” Skånska Dagbladet 2015-12-24

– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24

Vem gör rösten till Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Rösten till Karl-Bertil Jonsson i sagan med samma namn görs av Per Andrén.

En av flera mycket populära teve-program på julafton är Tage Danielssons Sagan om Karl-Bertil Jonssons julaftonförsta gången sänd i svensk teve 1975.

Filmen bygger på en text som Tage Danielsson ursprungligen skrev till boken Sagor för barn över 18 år 1964. När det skulle göras film av texten var det Per Åhlin som fick i uppgift att animera och regissera filmen och Gunnar Svensson skrev musiken.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

Ett antal skådespelare anlitades för att göra röster till de olika karaktärerna. Den målbrottsgälla rösten till huvudperson Karl-Bertil Jonsson görs av Per Andrén. Att just han fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort. Numer arbetar han som reklamare.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källa: ”Han är julens hjälte” P4 Kristianstad 2012-12-12

Vilken film visas på teve i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Den svartvita långfilm som Tyko Johnsson somnar till i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” heter ”Lilla Helgonet”.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet, t.ex. ett hakkors på bilen (även om en hel rad anakronistiska inslag finns).

En detalj är den film som Karl-Bertils far – Tyko Johnsson – somnar till och som Karl-Bertil redan ”läst i tidningarna” hur den slutade. Filmen heter Lilla helgonet från 1944. Handlingen kretsar kring sångläraren Celestin som jobbar på ett nunnekloster men lever ett dubbelliv och på kvällarna komponerar han en operett under täcknamnet Floridor.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214931

Lilla helgonet är från början en operett komponerad i Frankrike 1883 av Florimond Hervé och den hade faktiskt premiär i Sverige, på Djurgårdsteatern, samma år.

Den svenska filmen från 1944 är regisserad av Weyler Hildebrand och i huvudrollerna ser vi bl.a.  Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen. 

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214953

Det är för övrigt Thor Modén som yttrar den klassiska repliken: ”Jo jo, det skulle smaka det – i ett nunnekloster!”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-12)