Hur många renar drar jultomtens släde?

Kort svar: I den dikt som först presenterade jultomtens renar så var de åtta stycken. Därefter har Rudolf med röda mulen tillkommit – så idag är det ofta nio stycken.

Att jultomten är en storvuxen, bullrig, rödklädd man som kommer med julklappar på julaftonsnatten dragen av ett gäng renar är något som först berättades om i dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

I dikten från 1823 skriver Moore (om det nu var han):

Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;

Därefter har namne på de två sista renarna ändrats till Donner och Blitzen. I kortfilmen I jultomtens verkstad från 1932 (som ingår i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul) heter de två sista renarna just Donner och Blitzen.

Fullskärmsinfångning 2015-12-02 124752

Några år efter I jultomtens verkstad (1939) kom Rudolf med röda mulen då en copywriter på företaget Montgomery Ward vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-02)

Källa: Summary of Night Before Christmas authorship

Rudolph the Red-Nosed Reindeer” snopes.com

Vilken färg hade tomten i Sverige förr i tiden?

Kort svar: Den äldre svenska tomten (inte jultomten) var ofta gråklädd, med röd toppluva och ett långt snövitt skägg.

Som enskild symbol för julen är jultomten med sin resliga gestalt, sitt långa vita skägg, sina röda kläder och sitt bullrande skratt ganska ohotad. Den moderna jultomten som vi lärt känna via främst Disneyfilmer och Coca Cola-reklam har dock mycket lite med den svenska tomten att göra.

Kortformen ”tomte” finns i tryckt form först 1781. Dessförinnan var det i kombination med andra ord – ex. tomtebisse och tomtegubbe. Tomten är långt ifrån samma karaktär som jultomten.

Tomten sågs av den kristna kyrkan som ett ont väsen, men i folktron levde han länge som en känd figur som tog hand om många bestyr på gården. Namnet ”tomte” kommer från platsen där tomten verkade, alltså gårdstomten (platsen där huset står).

Tomten hade från början ingenting med jul att göra och själva tanken att han skulle dela ut julklappar är bakvänd, snarare var det tomten som förväntades få gåvor av husfolket.

e_tomten

Till sin natur var tomten ett skyggt väsen som visade sig sällan för människor. De som sa sig ha sett honom var inte sällan barn. Så här beskrivs han av n murare i Kastlösa socken i början av förra seklet:

Han [tomten] hade grått skägg å en rö pinnmössa å e lita blå kavajtröja, dä va allt som ja såg. Men ja sprang fort ner te mor mi där ho var

Återkommande i folk beskrivningar av tomten är att det är en liten figur på runt en meter. Tomten var ofta klädd i grå vadmalskolt och på huvudet någon form av röd eller mer sällan grå toppluva. Ibland kunde tomten vara klädd i rött eller grönt eller, som i berättelsen ovan, blått. De flesta tomtar hade snövitt eller ulvgrått skägg, även om en del var slätrakade.

Skrivet av Mattias Axelsson (2011-11-15)

Källa: Schön, Ebbe (1996) Vår svenska tomte – sägner och folktro Natur och Kultur

Vem delar ut julklappar i Sverige?

Kort svar: Numer är det jultomten som delar ut julklappar i Sverige, men genom historien har även t.ex. julbocken och Jesusbarnet varit julklappsutdelare.

Att ge varandra gåvor i slutet av december är en tradition som kan spåras tillbaka till romarriket. Vid festen Saturnalierna (från 17 december och några dagar framåt) gav romarna varandra gåvor. Detta bruk flyttades senare till nyårsfesten och nyårsgåvor förekom i Norden från kristendomens införande vid medeltidens början.

Bruket med nyårsgåvor konkurrerades under 1700-talet ut av de populärare julgåvorna – förmodligen tack vare inflyttade tyskar som i mitten av 1600-talet införde firandet av Kinken Jes.

Till detta bruk bör också läggas det mer kontinentala firandet (främst i nuvarande Nederländerna och Belgien) att ge barnen gåvor på Sinterklass-afton (5 december). Även i delar av Sverige (t.ex. på Gotland) fanns denna tradition i delar av Sverige.

IMG_20141220_153855

Under 1700-talet fanns det i Sverige två olika typer av julgåvor – dels överklassens dyrbara presenter i samband med jul och dels det mer folkliga bruket att  knacka (klappa) fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”.

Vem som skulle dela ut gåvorna varierade. En tradition som importerats ifrån Tyskland var Kinken Jes.

Kinken Jes delar ut julklappar

Christkindlein (även kallad Kindchen Jesus eller Kinken Jes) är reformationens försök att göra sig av med den populäre gåvoutdelaren St Nikolaus. Eftersom Luther ville bli av med alla helgon var St Nikolaus en nagel i ögat. Därför skapades Kinken Jes – det lilla Jesusbarnet – som en motvikt. Kinken Jes delade också ut gåvor, men i samband med julfirandet.

Dock var Kinken Jes alls inget litet barn utan en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret (enligt vissa ursprunget till den moderna lucian)

Julbocken delar ut julklappar

Kinken Jes konkurrerades ganska tidigt ut av andra gåvoutdelar. Under 1800-talet var det populärt att ha en man utklädd till julbock som klapputdelare.

Julbocken kan ha blivit över ifrån upptågen kring Nikolausdagen (6 december). Med sig hade helgonet ofta en djävul, ofta utklädd med horn och päls. Enligt vissa är det denna djävulsgestalt som genom seklen förvandlats till julbock.

Elsa Beskow skriver i boken Petter och Lottas jul:

… på den tiden var det inte jultomten, som kom med julklappar, det var en stor julbock som kom in och stötte med käppen i golvet och frågade ”Finns det några snälla barn här?”

borgmacc88star-munte-julbocken-illustrazione

Jultomten som klapputdelare

Det senaste tillskottet i raden av julklappsutdelare (och den som fortfarande behåller positionen) är jultomten.

Den svenska jultomten är från början inte samma karaktär som den anglosaxiska Santa Claus. Santa Claus är en skapelse av tecknaren Thomas Nast. År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.

Inspiration till bilderna kom från dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten. Förutom utseendet och funktionen som klapputdelare är det också här som jultomtens åtta renar får sina namn.

Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.

Jultomtens verkstad

Den svenska jultomten däremot är ett resultat av Jenny Nyströms teckningar. Hennes första bild av en tomte var illustrationen av Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äfventyr på julafton från 1871 och den har ganska lite gemensamt med hur hennes senare tomtar kom att se ut.

nystrom.jpgSenare började Nyström utveckla sin tomte till den tomte vi känner idag med vitt skägg och (oftast) röd luva.

Dock var det inte Rydbergs berättelse som formade jultomten som klapputdelare. Historikern Håkan Strömberg skriver:

Den jultomte som istället kom att ta plats i svenska hem under sent 1800-tal och under 1900-talet var något helt annat. Han kom oftast till fots genom mörkret om kvällen den 24 december, bultade på dörren och bjöds in under stora hedersbetygelser. Han erbjöds en sittplats, öppnade sin säck, läste rim, delade ut julklappar och försvann sedan ut i natten.

Och här går det att se klara paralleller till hur julbocken arbetade.

Vem delar ut julklappar i Sverige idag?

Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Håkan Strömberg igen:

Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-08)

Källor: 

Strömberg, Håkan ”Så blev bocken jultomte” ur Populär Historia 2013-11-18

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Vilket helgon firas den 6 december?

Kort svar: Den 6 december har St Nikolaus sin helgondag.

Ett helgon är en person som under sitt liv, enligt kyrkan, haft en särskild relation till Gud och sedan efter sin död kanoniserats – alltså blivit helgon. Många av de märkesdagar som finns i den svenska almanackan är från början helgondagar – ex. Olsmässan (29 juni)Larsmäss (10 augusti) och Brittadagen (7 oktober). Ett helgon som fått stor betydelse – fast inte som helgon utan som inspiration till den moderna jultomten – är St Nikolaus.

Om personen Nikolaus vet vi – ur ett historiskt perspektiv – inte särskilt mycket. Troligen var han ärkebiskop i Myra i nuvarande Turkiet under början av 300-talet. Det mesta som berättas om honom är legender. Enligt legenderna ska han bl.a ha hjälp nödställda skepp på sjön enbart genom böner och han ska även ha återuppväckt tre pojkar som mördats av en girig värdshusvärd.

205px-russian_icon_instaplanet_saint_nicholas

Som helgon blev St Nikolaus bl.a. skyddshelgon för barn, sjömän och handlare och hans helgondag blev den 6 december. Bruket att ge gåvor till barnen i juletid går bl.a. tillbaka på att det i klosterskolorna delades ut gåvor den 6 december vilket var både avslutningsdag och alltså helgonet St Nikolaus dag. Då klädde en munk ut sig till helgonet och gav gåvor till de snälla barnen och bannor till de som varit stygga. Med sig hade han en djävulsfigur som liknade en bock.

St Nikolaus hade på 1500-talet sitt starkaste fäste i Nederländerna då han var beskyddare av just sjöfart och handel. Nederländerna var inne i en starkt uppåtgående period ekonomiskt just då. Det holländska namnet på helgonet var Sinterklaas och när holländare på 1600-talet kolonialiserade västra USA följde helgonet med.

När den moderna jultomten (Santa Claus) gjorde entré i USA under 1800-talet, tack vare främst Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas och Thomas Nasts teckningar (inspirerade av dikten), var det bara namnet kvar från helgonet St Nikolaus.

År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog mer inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar än av hur man trodde att helgonet St Nikolaus såg ut.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-02)

Källor: Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Vem är Sinterklaas som firas 6 december?

Kort svar: Sinterklaas det holländska namnet på helgonet St Nikolaus. I Nederländerna (och delvis Belgien) delar han ut klappar den 5 december.

Helgonet St Nikolaus är en av flera figurer som genom århundradena smält samman till det som idag är den klapputdelande jultomten. Om St Nikolaus som person vet vi väldigt lite historiskt, det mesta är myter och legender. Han lär ha dött den 6 december år 343 e.Kr. och blev därefter skyddshelgon för bl.a. sjömän, handelsmän och barn (bland mycket annat).

Att han är skyddshelgon för barn och helgondagens (6 december) närhet till julhelgen lär ha varit en bidragande orsak till att han kommit att förknippas med gåvoutdelande kring jul.

För Nederländerna har St Nikolaus en särskild betydelse och legenden om honom kom till den här delen av Europa via pilgrimer, korsfarare och präster under medeltiden. Att St Nikolaus också var sjöfararnas och handelsmännens skyddshelgon fick stor betydelse. Arne Norlin skriver:

På 1400-talet blev den nederländska handelsflottan Europas största. Under den tid som landet fortfarande var katolskt fick praktiskt taget varje hamnstad /../ och varje större stad längs de stora floderna sin egen Nikolauskyrka.

Namnet på nederländska blev Sinterklaas, vilket är en förändring av det nederländska namnet på helgonet (Sint Nicolas) och möjligen en vidare förvrängning av Sint Heer Klaas (helgonet herr Klaas)

Under 1300- och 1400-talet växte flera traditioner knutna till Nikolausdagen (6 december) fram i Nederländerna. Barnen satte ut träskor på kvällen för att få godsaker i och det anordnades marknader och gillen på Nikolausdagen.

Reformationen försökte göra sig av med helgondyrkan och därmed också traditionerna kring helgonet Nikolaus. Men motståndet från framförallt barn och kvinnor blev för stort och firandet fortsatte även efter att Nederländerna blivit protestantiskt.

Det moderna firandet började växa fram under 1800-talet men helgonet var verkade fortfarande i det dolda och lämnade sina presenter på natten.

På samma sätt som den anglosaxiska Santa Claus fått mycket av sin form och funktion av en författare (Clement C Moore) har den Sinterklaas fått sin form och funktion på samma sätt. Det var läraren Jan Schenkman som 1850 gav ut boken Sint Nikolaas en zijn knecht (St Nikolaus och hans betjänt). I boken berättas om hur Sinterklaas kommer med båt från Spanien med en mörkhyad betjänt, hur han rider på en häst, flyger över hustak och lyssnar bakom dörrar för att höra om barnen varit snälla eller stygga.

800px-Sinterklaas_arrives_in_the_Netherlands

Från slutet av 1800-talet började en ny tradition växa fram där en person – utklädd till Sinterklaas – gjorde entré med häst. Sinterklaas utseende beskriver Norlin så här:

Skägget är vitt och stort, manteln knallröd, biskopsstaven guldfärgad och handskarna bländande vita. /../ Så här såg garanterat den ursprungliga Sankt Nikolaus inte ut.

Efter andra världskriget – med ökat ekonomsikt välstånd – tog Sinterklaas-firandet fart på allvar. Presenterna blev dyrare och från år 1952 gjorde Sinterklaas ett pampigt intåg i Nederländerna via båt från Spanien i direktsänd teve i mitten av november.

De flesta nederländska städer har också en egen Sinterklaasparad lördagen efter den officiella tevesändingen. Tillsammans med Sinterklaas åker den rasistiska karrikatyren Zwarte Piet – som på senare väckt mycket kraftiga protester.

Dagarna 5-6 december är sedan viktiga dagar för de nederländska familjerna. Mellan 55-60 procent av befolkningen firar Sinterklaas med paket 5 december och familjemiddag den 6 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-01)

Källa: Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Vem kom på Rudolf med röda mulen?

Kort svar: Robert L. May, copywriter på Montgomery Ward, kom 1939 på historien om Rudolf den röda mulen. 

Jultomtens renar är i original åtta till antalet – Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen. Namnen på och antalet kommer ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

Men det finns en nionde ren –  ”the most famous reindeer of all” – Rudolph the red-nosed reindeer (eller Rudolf med röda mulen som han heter på svenska). Hur kom han till?

COVER 300

Jo, Rudolf kom inte med bland jultomtens renar förrän 1939 då en copywriter på företaget Montgomery Ward  vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). I boken ”Rudolph the red-nosed reindeer” som kom 1939 berättas:

Although the other reindeer laugh at him because of his bright red nose, Rudolph proves his worth when he is chosen to lead Santa Claus’ sleigh on a foggy night.

Över 2 miljoner exemplar av boken delades ut under första året. Och succén bara fortsatte. Dock fick May själv inga pengar till en början eftersom det var företaget som ägde rättigheterna till karraktärern Rudolf. Men 1947 fick May rättigheterna och hans framtida försörjning var tryggad.

Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-16)

Källa: Rudolph the Red-Nosed Reindeer” snopes.com

Är Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” en juldikt?

Kort svar: Nej, inte från början. Men på senare tid är det många som förknippar Tomten med julen.

Viktor Rydberg skrev dikten Tomten till Ny Illustrerad tidning och den publicerades den 19 februari 1881. Läser man texten inser man snart att det inte finns några referenser alls till vare sig julfirande eller tiden kring julafton.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Egentligen är det bara två saker som löst skulle kunna kopplas till julen – tomten själv samt att det är midvinternatt.

Vad gäller det senare så finns det inget tydligt samband mellan midvinter och jul. Idag är det många som förlägger midvinternatten till natten för vintersolståndet, men vanligare förr var att förlägga tiden för midvintern till natten mellan 13 och 14 januari. Senare har även kyndelsmäss (2 februari) fungerat som midvinter. Så här skriver Göran Stålblom:

En bra utgångspunkt är alltså att det är rimligt att skilja mellan vintersolståndet, något dygn innan vår tids julafton, och midvinter, en eller två månader därefter.

Inte heller tomtens närvaro i dikten gör den till en juldikt. När Rydberg skrev sin dikt 1881 hade den lille gårdstomten ännu inte transformerats till den julklappsutdelande och något mer välväxte jultomten.

Så här skriver Ulla Ehrensvärd om Rydbergs dikt:

Inte bara tidpunkten för publiceringen, utan hela stämningen i dikten visar, att Rydberg inte tänkte sig tomten som en julklappsutdelare.

Förmodligen är det Gösta Roslings film från 1941 som etablerat dikten Tomten som en julaftonsklassiker. Och numer är det många som ser Tomten som en klassisk juldikt.

Källor:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel

Läs även andra bloggare om , , ,

(Tidigare publicerade på Utsikt från höjdens julkalender)