När är långfredagen 2018?

Kort svar Långfredagen är alltid två dagar före påskdagen. År 2018 är det 30 mars.

Fredagen före påskdagen kallas långfredagen i Sverige och är numer en röd dag. Enligt kristen tradition var det på fredagen som Jesus hängdes upp på korset. Samtliga evangelier berättar  att Jesus korsfästes dagen före sabbaten.

Långfredagen infaller alltså på fredagen före påskdagen. Påskdagen är som bekant en rörlig helgdag vars placering i kalendern bestäms utifrån en i tabeller framräknad fullmåne och en fixerad vårdagjämning och kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april.

Fullskärmsinfångning 2016-03-16 075937

Eftersom långfredagen alltid är två dagar före påskdagen innebär det att den kan infalla som tidigast 20 mars och som senast 23 april.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-16, uppdaterad 2017-01-06)

Annonser

Varför är våffeldagen på långfredagen?

Kort svar:  Att långfredagen och våffeldagen sammanfaller 2016 beror på att påskdagen är rörlig och infaller på en söndag (2016 den 27 mars) och att långfredagen också är rörlig. Årets långfredag infaller 25 mars vilket är samma som våffeldagen.

Påskdagen är som bekant en rörlig helgdag vars placering i kalendern bestäms utifrån en i tabeller framräknad fullmåne och en fixerad vårdagjämning och som kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april. Det innebär också att alla dagar som är knutna till påsk – t.ex. långfredagen – är rörliga. Långfredagen infaller alltid två dagar före påskdagen vilket 2016 är 25 mars.

Våffeldagen infaller alltid den 25 mars – alltså samma dag som den riktiga jungfru Marie bebådelsedag. Att det är så är såklart ingen slump – snarare tvärtom. Bebådelsedagen kallades i folkmun för ”Vår Fru-dagen” (eftersom jungfru Maria kallades Vår Fru) och ”Vår Fru” slarvigt uttalet blir ”våffer” som blev våffeldagen.

778837_72603118
Foto: Johanna Ljungblom

Således slumpar det sig så att 2016 infaller långfredagen och våffeldagen på samma dag – 25 mars. Det händer två gånger under 2000-talet, senaste gången 2005.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-14)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:ordalaget

Är långfredagen en röd dag?

Kort svar: Ja, långfredagen är en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Påskens helgdagar är (förutom påskdagen som ändå alltid är på en söndag) långfredagen (som infaller två dagar före påsk) och annandag påsk.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 001458

Långfredagen har inte alltid varit helgdag i Sverige. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var det istället skärtorsdagen som var helgdag. Så här skriver Bringéus:

Visserligen gjorde reformatorerna Stilla veckan till en predikovecka men först genom kalenderreformen 1772 kom långfredagen att ersätta skärtorsdagen som helgdag. Under inverkan av pietismens och herrnhutismens passionsfromhet blev det snabbt en av kyrkoårets största helgdagar.

Att långfredagen inte var helgdag före 1772 råder det dock viss osäkerhet kring. Göran Malmstedt skriver i sin bok Helgdagsreduktionen:

Det bör understrykas att långfredagen inte räknades som helgdag i KO 1571. Uppenbarligen förändrades långfredagens ställning under 1600-talet och det förefaller som om den först då etablerades som arbetsfri helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-17)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Varför heter långfredagen ”Good friday” på engelska?

Kort svar: Att långfredagen på engelska heter Good friday finns det ingen enhetlig förklaring till. En del menar att det kommer av en äldre betydelse av ordet good (holy) andra menar att det är God’s friday som åsyftas.

Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog.

jesus-paa-korset

På engelska heter långfredagen ”Good friday” – ordagrant den den goda fredagen. En sådan direktöversättning sätter fingret på det märkliga med engelskans ord för långfredagen. Hur kan det vara en ”god fredag” när det handlar om Jesus lidande och död?

Enligt Catholic Encyclopedia är betydelsen av ordet Good friday oklar:

The origin of the term Good is not clear. Some say it is from ”God’s Friday” (Gottes Freitag); others maintain that it is from the German Gute Freitag, and not specially English.

Online Etymology Dictionary skriver å sin sida:

Good Friday late 13c., from good in M.E. sense of ”holy,”

Det finns helt enkelt ingen konsensus kring ursprunget till ordet Good friday. En del menar  alltså att ordet hänger samman med God och andra att ordet good förr betydde helig.

Ett argument emot den första förklaring skulle vara att  Online Etymology Dictionary om ordet God skriver:

Not related to good.

Gypsy Scholar har försökt reda ut bakgrunden till ordet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Varför heter det långfredagen?

Kort svar: Långfredagen har fått sitt namn eftersom den enligt kristen tradition var den dag Jesus korsfästes. Fredagen var således en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset.

Fredagen före påskdagen kallas långfredagen i Sverige (Good Friday på engelska, Karfreitag på tyska, Vendredi Saint på franska och Viernes Santo på spanska). Enligt kristen tradition var det på fredagen som Jesus hängdes upp på korset. Samtliga evangelier berättar  att Jesus korsfästes dagen före sabbaten.

Då det redan hade blivit kväll – det var förberedelsedag, alltså dagen före sabbaten (Mark 15:42)

Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja. (Luk 23:54)

Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten (Joh 19:31)

Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus (Matt 27:62)

Att det skulle ha varit på en fredag som Jesus korsfästes stämmer dock inte överens med två andra uppgifter från Bibeln. Nämligen 1) att Jesus låg skulle vara död i ”tre dagar och tre nätter” samt 2) att Jesus grav var tom ”i gryningen den första veckodagen”.

jesus-paa-korset

Skall Jesus varit död i tre dagar och tre nätter samt ha uppstått på en söndag är det svårt att få ihop det med att han korsfästes på en fredag. Olika teorier finns för att förklara denna motsägelse.

Ordet långfredag finns belagt i svenskan sedan åtminstone 1500-talet, ibland som långefredag eller långafredag. Att dagen kommit att kallas långfredag förklaras av Sven Bealter så här:

Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; eme­ dan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fas­tan, hölts då längre, än på andra dagar.

I många länder är långfredagen inget särskilt stor dag. Det har den dock varit i Sverige. Nils-Arvid Bringéus skriver:

Det kan mot bakgrund av det sentida långfredagsfirandet förefalla egendomligt att dagen i äldre tider knappast skilde sig från övriga vardagar,

Det var först i slutet av 1600-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:

I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.

Först 1969 togs förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen bort.

Källor: Påsken i tro och tradition av Inge Löfström och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Läs även andra bloggare om , , , , ,

Vilket år tog förbudet mot nöjestillställningar på långfredagen bort?

Kort svar: Förbudet mot ”offentliga tillställningar” såsom biografvisningar på långfredagen upphörde sommaren 1969.

Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog.

jesus-paa-korset

I Sverige var det först i slutet av 1700-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:

I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.

Så här skriver Bringéus:

Visserligen gjorde reformatorerna Stilla veckan till en predikovecka men först genom kalenderreformen 1772 kom långfredagen att ersätta skärtorsdagen som helgdag. Under inverkan av pietismes och herrnhutismens passionsfromhet blev det snabbt en av kyrkoårets största helgdagar.

Eftersom långfredagen skulle vara en sorgens dag var det förbjudet med ”offentliga tillställningar” under långfredagen, t.ex. fick biografer fick inte ha öppet.

Förbudet införs och upphör

flera ställen internet kan man läsa att förbudet inte upphörde förrän 1973. Det är en uppgift som härrör från en äldre version av NE:s artikel om långfredagen. Bringeus skriver dock:

Fram till 1969 gällde förbudet mot anordnande av offentliga nöjestillställningar på långfredagen.

Och detta är den uppgift som stämmer. Förbudet upphörde att gälla den 1 juni 1969.

Historien bakom förbudet mot att anordna offentliga nöjestillställning på långfredagen går tillbaka åtminstone till 1700-talet.  I en kunglig förordning från 1772 stadgas bl.a. att söndagar och helgdagar:

måtte användas i det vid deras stiftelse påsyftade ändamål, som är den Högstes lof och dyrkan.

Några år därefter (1786) utfärdade regeringen en förordning som direkt förbjöd nöjestillställningar på vissa kyrkliga helgdagar, däribland långfredagen. Förbudet förändrades något 1820 då följande femton dagar reglerades:

långfredag, påskafton, påskdag, juldag, julafton, pingstdag, pingstafton samt dertill alla böndagar och dagar före böndagarna.

Men förbudet ska enligt uppgift bara tillämpats vid två tillfällen. Så i slutet av seklet (1895) förändrade riksdagen återigen reglerna till att gälla:

att å juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen icke må offentligen uppföras skådespel, gifvas offentlig föreställning i lindansning, konstridning eller annat dylikt, eller hållas offentlig maskerad, bal, lekstuga, så kallad varitéföreställning eller andra sådana nöjen

snip_20180216111726.png
Notis i Dalpilen 1895-10-25

Under kriget (1943) skärptes förbudet på så vis att förbudet inte bara gällde nöjestillställningar utan också offentliga tävlingar och idrottsevenemang. Dock undantogs pingstdagen från förbudet.

Förbudet mot att anordna offentliga tillställningar på juldagen, långfredagen och påskdagen reglerades från 1956 i Allmänna ordningsstadgan:

Å juldagen, långfredagen och påskdagen efter klockan sex på morgonen
må icke anordnas annan offentlig tillställning än konsert. Polismyndigheten
äger medgiva undantag för skådespel och liknande föreställning, vars
innehåll och syfte kan anses förenligt med högtidens helgd.

Detta förbud ledde bl.a. till att länsstyrelsen i Stockholms län 1968 förbjöd bingospel på långfredagen eftersom:

bingospel får anses som offentlig tillställning i allmänna ordningsstadgans mening till följd varav en anmälan om att anordna bingospel på långfredagen lämnades utan bifall på den grunden att enligt 10 § i nämnda stadga — i dess dåvarande lydelse — förbud rådde att anordna offentlig tillställning bl. a. på långfredagen

Under mitten av seklet började förbudet successivt att ifrågasättas mer och mer. Från år 1956 kunde länsstyrelsen göra undantag för filmer som inte avvek från ”det kristna idealet”.

snip_20180216113735.png
Ur SvD 1969-04-21

Våren 1968 kom en socialdemokratisk motion att upphäva förbudet och trots motstånd ifrån bl.a. Moderaterna upphävdes förbudet 1969.

snip_20180216110220.png
DN i april 1969.

Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen (samt juldagen och påskdagen) togs alltså bort 1969 och första gången som svenskar kunde dansa och gå på bio på långfredagen var 27 mars 1970. Så här rapporterade Sydsvenskan 1970:

På trottoaren utanför dansrestaurangen stod demonstranterna. ”Nej till nöjen på långfredag!” förkunnade ett plakat. Reportern frågade pingstpastorn Bo Hörnberg varför Jönköpings frikyrkor protesterade. – Jesus korsfästes på den här dagen. Vem dansar på en begravningsdag? svarade pastorn.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2007-04-17, uppdaterad 2014-04-02)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Från fastande till festande på laddad dag” Sydsvenskan 2013-03-27

1969 blev det tillåtet att ha kul på Långfredagen” P4 Uppland 201-04-04

Varifrån kommer traditionen med påskris?

hjalevadshus-2-021.jpg

Kort svar: Påskriset kommer – enligt de flesta historiker – ifrån en kristen tradition att piska med björkris på långfredagen för att minnas Jesus lidande. Dock finns det de som menar att traditionen går tillbaka på förkristna traditioner.

Tänker vi påskris idag tror jag att de flesta tänker kvistar satta i en kruka pyntade med färgglada fjädrar och prydnadsägg. Påskriset var dock från början inget som man prydde husen med utan något man piskade varandra med.

Enligt kristen tradition var det på långfredagen som Jesus avrättades på korset. Därför var långfredagen under lång tid en dag präglat av stort allvar. Fram till 1969 var offentliga nöjesarrangemang förbjudna i Sverige.

Dock var det först på 1600-talet om långfredag blev helgdag i Sverige. Före det så skiljde sig dagen inte mycket från andra dagar. Men från slutet av 1700-talet och en bra bit i på 1900-talet var långfredag en sorgens dag.

Ur långfredagens tema om lidande kan vi härleda påskriset. Förr så användes påskriset för den så kallade långfredagsrisningen. De äldsta uppgifter som finns kring långfredagsrisningen är från 1703 då den omtalas som ”en gammal sed” vilket gör att de flesta drar slutsatsen att påskrisning förekommit åtminstone på 1600-talet.

Risningen gick ut på att far i huset piskade upp barn och tjänstefolk för att påminna om Kristi lidande. Senare blev det en mer lekfull variant där rollern ombyttes och det snarare var barnen som piskade sina föräldrar.

Påskriset som dekoration började sedan att användas i Stockholm och andra delar av östra Svealand på 1800-talet, men det var först kring 1930 som det blev vanligt i resten av Sverige.

Uppenbart är att påskrisningen tolkats in i en kristen kontext, men frågan är om ursprunget är tidigare än kristendomen. Vera Forsberg skriver:

Bakom seden [påskrisning] ligger en uråldrig förkristen tradition att om våren slå varandra med ett grönskande ”livsspö” till lycka och frukstamhet.

Nils Arvid Bringeus skriver å andra sidan:

Att sedan har sitt ursprung i den kyrkliga liturgin – och inte kan tolkas som ett slags livsspö – är uppenbart.

Två helt skilda sätt att se på saken och kontroversen visar tydligt på hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är att härleda ursprunget till olika traditioner. För även om det skulle finnas belägg för att folk piskade varandra kring våren redan under antiken så är det egentligen ingenting som säger att påskrisningen i Sverige på 1700- och 1800-talet alls har med det att göra.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-04-07)

Källor: Majstång och julgran av Vera Forsberg och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Andra bloggar om: , , , , , , .