När är jungfru Marie bebådelsedag 2018?

Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag är egentligen alltid 25 mars. Men 2018 är jungfru Marie bebådelsedag söndagen 18 mars och Marie bebådelsedag söndag 25 mars (som också råkar vara palmsöndagen).

Efter Jesus är det hans jordiska mor – jungfru Maria – som bidragit mest till den kristna kalendern. Det har funnits runt sex Mariadagar som varit helgdagar i Sverige, numer är det i princip bara jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som har någon betydelse.

Målning av Paolo de Matteis
Målning av Paolo de Matteis

Bebådelse betyder ungefär ”bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det som jungfru Marie bebådelsedag handlar om hur jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Jungfru Marie bebådelsedag infaller nio månader innan Jesus födelse – alltså den 25 mars. Sedan Sverige blev kristet har bebådelsedagen varit helgdag, men sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Svenska kyrkan firar jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars. Därför är det ofta två stycken Marie bebådelsedag i almanackan.

År 2018 är påsken tidig och då råkar söndagen 25 mars också vara palmsöndagen då då flyttas Jungfru Marie bebådelsedag till söndagen innan palmsöndagen. År 2018 är alltså jungfru Marie bebådelsedag söndagen 18 mars och Marie bebådelsedag söndag 25 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Annonser

Vilken dag är kyndelsmässodagen i Sverige?

Kort svar: Den riktiga kyndelsmässodagen infaller alltid 2 februari, men i Sverige är kyndelsmässodagen också den söndag som infaller under tiden 2-8 februari.

Om du tittar i en svensk almanacka i början av februari månad så ser du nästan alltid två stycken dagar som benämns kyndelsmässodagen. Dels den 2 februari och dels närmast efterföljande söndag.

Att vi firar kyndelsmässodagen beror på en gammal judisk tradition att en kvinna som fött barn efter fyrtio dagar skulle gå till templet för att rena sig. I Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

Ordet kyndel i kyndelsmäss är ett gammalt ord för ”ljus” och det kommer av en äldre tradition att fira jungfru Marie kyrkogångsdag (som kyndelsmäss också kallas) med ljuständning.

La_Purification_ou_la_Présentation_au_Temple
La Purification ou la Présentation au Temple

Fram till slutet av 1700-talet var kyndelsmässodagen (2 februari) en helgdag i Sverige – tillsammans med en rad andra Mariadagar. Men i samband med ”den stora helgdöden” 1772 flyttades kyndelsmässodagen från 2 februari till närmast följande söndag. Som Jan Öyvind Swahn skriver:

alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.

Och i nuvarande kyrkoordning (kapitel 28) står det att läsa:

kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag (infaller) den söndag som infaller under tiden den 2–8 februari (Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag.)

Att kyndelsmässosöndagen sammanfaller med fastlagen händer när påsken är väldigt tidig vilket den t.ex. var 2008 då kyndelsmässodagen istället inföll så tidigt som 27 januari.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-03)

Källor: Kyrkoordningen för Svenska kyrkan

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Varför infaller jungfru Marie bebådelsedag den 13 mars 2016?

Kort svar: Att jungfru Marie bebådelsedag är så tidigt som 13 mars i almanackan 2016 beror på att påskdagen också är tidig, vilket gör att man flyttar bebådelsedagen bakåt i almanackan.

Efter Jesus är det hans jordiska mor – jungfru Maria – som bidragit mest till den kristna kalendern. Det har funnits runt sex Mariadagar som varit helgdagar i Sverige, numer är det i princip bara jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse.

 

Datumet för bebådelsen (alltså när Maria fick veta att hon var havande) firas lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Målning av Paolo de Matteis

Målning av Paolo de Matteis

Sedan Sverige blev kristet har bebådelsedagen varit helgdag, men sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Svenska kyrkan firar normalt jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars.

Vissa år (som t.ex. 2016) är påsken så tidig att påskdagen infaller mellan nämnda datum. Påskdagen 2016 infaller 27 mars och då flyttas jungfru Marie bebådelsedag till söndagen två veckor tidigare, eftersom söndagen precis före påskdagen är palmsöndagen. Således infaller jungfru Marie bebådelsedag 2016 söndagen den 13 mars, men Marie bebådelsedag (och våffeldagen) är fortfarande 25 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-03-12)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Vilka dagar är ”Mariadagar”?

Kort svar: Mariadagar kallas de festdagar inom kristendomen som är till minne av Jesus moder – jungfru Maria. De största Mariadagarna har i Sverige varit bebådelsedagen (25 mars), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie besökelsedag (2 juli) Marie himelsfärdsdag (15 augusti) och Marie födelses dag (8 september).

Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. Eftersom dessa två ursprungligen räknats som Kristusfester har de överlevt reformationen. Under medeltiden var mellan fem och sex Mariadagar helgdagar i Sverige, idag är det ingen. Så här skriver Malmstedt:

I Uppsala stift innehöll kyrkoåret under senmedeltiden sex Mariadagar som var festa fori. Det var Marie kyrkogång, bebådelse, besökelse, himmelsfärd, födelse och obefläckade avlelse som man högtidlighöll på dessa dagar.

Marie kyrkogångsdag (kyndelsmässodagen) – 2 februari

Den första Mariadagen under året infaller den 2 februari. Att kristna firar kyndelsmässodagen beror att det i Biblen berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son för att rena sig. Enligt reglerna i 3 Mosebok 12 skulle en nyförlöst kvinna vänta fyrtio dagar innan hon kunde gå i templet igen. Det var först då hon var ren.

200px-Meister_der_Pollinger_Tafeln_001

Kyrkogångsdagen kallas också kyndelsmässodagen efter ett gammalt svensk ord för ljus. Och ljus är och har alltid varit frekvent förekommande på de gudstjänster som hålls den 2 februari. Vid ”den stora helgdöden” 1772 blev kyndelsmässodagen av med sin helgstatus och flyttades till närmaste söndag.

Marie bebådelsedag – 25 mars

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Sedan Sverige blev kristet på 1100-talet har jungfru Marie bebådelsedag funnits med som helgdag i de svenska kalendrarna. Det var först vid kalenderreformen 1953 som riksdagen beslutade att stryka bebådelsedagen som separat helgdag. Anledningen var att man ville flytta en helgdag från våren till hösten (det blev alla helgons dag som fick helgstatus).

Marie besökelsedag – 2 juli

Under sommaren – den 2 juli – infaller jungfru Marie besökelsedag. Dagen firas till minne av Marias besök hos Elistabeth (Johannes döparens mor) såsom det beskrivs i Lukas 1:36. Till skillnad från ovan nämnda Mariadagar är besökelsedagen en fest med ursprung i medeltiden. Det var först år 1389 som påven Urban VI la till besökelsedagen som en helgdag i den katolska kalendern.

I Sverige fick besökelsedagen behålla sin helgdagsstatus vid de första reduktionerna av helgdagar. I den kyrkoordning som antogs 1572 stadgas det vilka dagar som ska vara helgdagar och tre Mariadagar får vara kvar:

Sedhan tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse,

Det var först i och med ”den stora helgdöden” 1772 som Marie besökelsedag tillsammans, med en hel rad andra helgdagar, drogs in.

Marie himmelsfärd (15 augusti)

En av de viktigaste och äldsta Mariadagarna är Marie himmelsfärd den 15 augusti. Även om himmelsfärden gjordes till dogm av av påve Pius XII först 1969 har dagen firats inom kristenheten sedan åtminstone 400-talet. Det som firas är att jungfru Maria togs upp till himlen både med kropp och själ.

Palma_il_Vecchio_-_Assumption_of_Mary_-_WGA16930

Marie himmelsfärd  var alltså helgdag i Sverige under medeltiden, men var en av många dagar som togs bort i och med reformationen och den nya kyrkoordningen 1572.

Marie födelse (Morsmässa) – 8 september

Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.

Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.

Fullskärmsinfångning 2014-08-08 002620
Sveriges statskalender 1881 (september månad)

Marie födelse var en av de Mariadagar som försvann som självständig helgdag i och med reformationen.

Marie obefläckade avlelse – 8 december

Jungfru Marie obefläckade avlelse är inte en kristen idé om att jungfru Maria också kom till genom en jungfrufödsel (likt sin son Jesus). Den obefläckade avlelsen handlar om att Maria anses fötts utan arvsynd. Katolik.nu förklarar:

Det betyder helt enkelt, att hon från början befann sig i nådens tillstånd och delade Guds liv och var fri från de syndiga begär som ansatt den mänskliga naturen efter syndafallet.

På samma sätt som det är nio månader mellan Marie bebådelse (25 mars) och Jesus födelse (25 december) är det alltså nio månader mellan att Marias föräldrar hade sex (8 december) tills det att hon föddes (8 september).

Enligt vissa källor ska den 8 december ha varit en helgdag i svenska stift, medan andra hävdar att det inte är fallet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-08)

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Nordisk Familjebok (1886), uppslagsord: ”Mariafester

Vad firas den 15 augusti på jungfru Marie himmelsfärd?

Kort svar: Den 15 augusti firas i katolska länder som ”Marie himmelsfärd” och är den dag då man firar att jungfru Maria (Jesus moder) togs upp i himlen med både kropp och själ. Dagen var helgdag i Sverige fram till reformationen.

Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. Under medeltiden var åtminstone fem Mariadagar helgdagar i Sverige, idag är det ingen.

En av de Mariadagar som var helgdag under medeltiden var Marie himmelsfärd den 15 augusti. Dagen kallades också (faktiskt ända fram till 1901) för ”vårfrudag” (ett namn som idag används för Marie bebådelsedag – 25 mars). Topelius skriver om 15 augusti:

Marie Himmelsfärd den 15 augusti [är] den äldsta [av Mariadagarna] och fanns redan på 400-talet i den grekiska liturgin och ett par sekler senare i den katolska. Den är också den främsta av alla Mariadagar, men inte förrän 1950 förklarade påven Pius XII den som en dogm.

Marie himmelsfärd (15 augusti) var alltså helgdag i Sverige under medeltiden, men var en av många dagar som togs bort i och med reformationen. I den kyrkoordning som antogs 1572 är det bara tre Mariadagar som fortsatt är helgdagar –  kyndelsmässodagen (2 februari), bebådelsedagen (25 mars) samt Marie besökelsedag (2 juli).

Palma_il_Vecchio_-_Assumption_of_Mary_-_WGA16930
Palma il Vecchio – Assumption of Mary – WGA16930” by Palma Vecchio – Web Gallery of Art:   Image  Info about artwork. Licensed under Public domain via Wikimedia Commons 

Jungfru Marie himmelsfärd är en gammal kristen tradition som beskrivs så här av den katolske professorn Plinio Corrêa de Oliveira (översättning Anton Assarsson):

Låt oss nu betrakta vår Frus upptagning i himmelen. Efter hennes fridfulla död och uppståndelse visste vår Fru att hon skulle bli upptagen i himmelen. Hon visste eftersom hon hade nått toppen av sin helighet och visdom, vilket meddelade henne att timmen för hennes förhärligande hade kommit. Hennes kärlek till Gud hade aldrig varit så intensiv som nu och hon kände att stunden för den himmelska visionen var nära. Änglar från de högsta körerna kom ned för att högtidligt föra henne till himmelen.

Även om Marie himmelsfärd funnits inom kristendomen sedan de första seklen var det först år 1950 som påven Pius XII definierade himmelsfärden som en kristen dogm. Detta gjordes i den apostoliska konstitutionen Munificentissimus Deus.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-07)

Källor: Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Assarsson, Anton ” Jungfru Marias upptagning i himmelen” Labarum 2010-08-16

Varför är det två jungfru Marie bebådelsedag i den svenska almanackan?

Kort svar: Att det oftast finns två bebådelsedagar (en jungfru Marie bebådelsedag och en Marie bebådelsedag) beror på att riksdagen 1952 beslutade att 25 mars (den ”riktiga” bebådelsedagen) inte längre skulle vara helgdag. Därför flyttades det kyrkliga firandet till närmaste söndag (förutsatt att denna söndag inte är på palmsöndagen eller påsksöndagen då Marie bebådelsedag istället firas söndagen före palmsöndagen).

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Sedan Sverige blev kristet på 1100-talet har jungfru Marie bebådelsedag funnits med som helgdag i de svenska kalendrarna. Det var först vid kalenderreformen 1953 som riksdagen beslutade att stryka bebådelsedagen som separat helgdag. Anledningen var att man ville flytta en helgdag från våren till hösten (det blev alla helgons dag som fick helgstatus).

Så sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Kyrkan firar jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars. Därför är det ofta två stycken Marie bebådelsedag i almanackan.

Fullskärmsinfångning 2013-02-15 204420

Om det skulle vara så att nämnda söndag råkar sammanfall med palmsöndagen eller påskdagen (vilket den gör 2013) flyttas firandet av jungfru Marie bebådelsedag till söndagen före palmsöndagen. Detta betyder att de år då påsken infaller tidigt (som t.ex. 2008) infaller också jungfru Marie bebådelsedag mycket tidigare än 25 mars. År 2008 inföll jungfru Marie bebådelsedag redan 9 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-15)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför är det kyndelsmässodagen två dagar i rad 2013?

Kort svar: Att både 2 februari och 3 februari är kyndelsmässodagen beror på att den ”riktiga” kyndelsmässodagen är just 2 februari och den ”rörliga” kyndelsmässodagen i år (2013) råkar infalla den 3 februari.

Kyndelsmässodagen 2013

Att vi firar kyndelsmässodagen beror att det i Biblen berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

Den Herrens lag som åsyftas är 3 Mosebok 12:

När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.

Sammanlagt blir det (7+33) fyrtio dagar. Fyrtio dagar efter jul är 2 februari som alltså är den ”riktiga” kyndelsmässodagen, men (som Jan Öyvind Swahn skriver):

alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.

Och just år 2013 råkar närmaste söndag vara 3 februari – alltså har årets almanacka två kyndelsmässodagar i rad.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-18)

Källa: Den svenska julboken av Jan-Öyvind Swahn