Varför är julmust och påskmust så populära i Sverige?

Kort svar: Julmust och påskmust är de två dominerande dryckerna till jul respektive påsk. Att de blivit så populära i Sverige beror troligen på att smaken passa bra till den traditionella högtidsmaten.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Och försäljningen av påskmust har mer än fördubblats de senaste tio åren.

13872949373_908b6c4616_o.jpg

Att vi dricker sådana mängder av just must till jul och påsk beror på att mustens smak passar bra till den typ av mat som traditionellt äts vid dessa högtider. Julens mat och påskens mat är i Sverige ett smörgåsbord av rätter – till julen serveras skinka, korv, sill och köttbullar och till påsken ägg, sill och lax. Mustens smak av malt och kryddor gifter sig väl med den maten Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:

Det gör att den [musten] passar särskilt bra till det svenska matackordet, det vill säga mat som serveras vid årshögtiderna påsk och jul.

Den första musten som togs fram i början av 1900-talet gjordes som ett alkoholfritt alternativ till öl och brännvin och dess genomslag kan vi delvis tacka den starka svenska nykterhetsrörelsen för.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Historien om påskmust — därför dricker vi det som aldrig förr” DN 2017-04-12

Annonser

Hur länge har vi druckit påskmust i Sverige?

Kort svar: Påskmust har druckits i Sverige sedan slutet av andra världskriget. Det tidigaste belägget är från mars 1947.

Must säljs och dricks i Sverige främst vid jul och påsk. När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust ska dock inte ha börjat användas förrän på 1930-talet. Dess popularitet beror troligen på att smaken passar mycket bra ihop med den svenska högtidsmaten.

Påskmusten däremot började inte att produceras och säljas förrän i slutet av 1940-talet. Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:

Påskmusten kom ännu senare, någon gång under efterkrigstiden på fyrtio- och femtiotalen,

I de två stora dagstidningarna – SvD och DN – kan man hitta de tidigaste annonserna för påskmust i mars och april 1947. I DN var det Apotekarnes som 31 mars 1947 annonserade om ”skummande dryck med fyllig, god smak”.

påskmust.jpg
DN 1947-03-31

I SvD var det Wårby Påskmust ”god… fin… med fyllig smak” som den 3 april 1947 annonserade.

snip_20180304123101
Ur SvD 1947-04-03

Året därefter så annonserar Apotekarnes även i SvD:

snip_20180304123438.png
Ur SvD 1948-03-18

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Historien om påskmust — därför dricker vi det som aldrig förr” DN 2017-04-12

Vad är ”fössta tossdan i mass”?

Kort svar: Fössta tossdan i mass är en lokal företeelse i Småland som uppmärksammas den första torsdagen i mars och som förekommit sedan 2010.

En tradition är en företeelse som vi upphöjer till att vara en tradition. En tradition kan vara flera hundra år gammal (som t.ex. julen) eller helt ny (som ”fössta tossdan i mass”) då man ska äta ”massipantååta”.

”Fössta tossdan i mass” är en tradition som startades 2010 av Jonas Svenningson – en smålänning som flyttat till Stockholm. Så här lyder beskrivningen på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Det är alltså framförallt det småländska sättet att uttala ”rs” som gjort att just första torsdagen i mars passat bra.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n.jpg
Bild från Facebook-sidan

Intresset för ”fössta tossdan i mass” har ökat kraftigt från runt år 2017 då inte mindre än 142 artiklar skrevs i mars och över 7000 personer har gillat sidan på Facebook. Dock är det fortfarande väldigt tydligt ett lokalt småländskt fenomen. Förutom någon enstaka artikel i riksmedia är det bara småländska tidningar som skriver om ”fössta tossdan i mass”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-12)

Källor: Facebook-sidan ”Fössta tossdan i mass”

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” SVT Småland 2016 (2016-03-03)

Därför firar vi Fössta tossdan i mass” ETC Jönköping (2017-02-24)

Hur länge har vi firat ”fössta tossdan i mass”?

Kort svar: ”Fössta tossdan i mass” (första torsdagen i mars) skapades via ett facebook-konto 2010 och växte sedan de kommande åren.

Olika typer av mat kan på olika sätt förknippas med speciella dagar – vissa är gamla traditioner (som semla på fettisdagen) medan andra är betydligt yngre (som kanelbullens dag eller stora pizzadagen).

En dag som börjat uppmärksammas under de senaste åren är den första torsdagen i mars eller ”fössta tossdan i mass” som den mer populärt kallas. ”Fössta tossdan i mass” beskrivs så här på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Det är alltså framförallt det småländska sättet att uttala ”rs” som gjort att just första torsdagen i mars passat bra. Men hur och när startade allt detta?

Facebook-sidan ”Fössta Tossdan i Mass” är troligen ursprunget till hela idén. Det första inlägget från sidan är daterat till februari 2010 och det är det tidigaste belägget jag (och andra som undersökt saken) hittat. Det intressanta är att detta första inlägget har 0 interaktioner – det är alltså ingen som uppmärksammat det.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n.jpg
Bild från Facebook-sidan

Enligt en intervju med småländska Barometern var det Jonas Svenningson – smålänning som flyttat till Stockholm som skapat sidan.

Det är ju rent trams på många sätt, men det är samtidigt roligt för många hajar till och fattar direkt vad det handlar om.

Om man ska följa utvecklingen under åren som följer efter sidans skapande 2010 kan man titta på hur många likes inläggen respektive år får och där kan man se en tydlig trend.

2010 – 6 likes
2011 – 56 likes
2012 – 276 likes
2013 – 681 likes
2014 – 1472 likes
2015 – 1960 likes
2016 – 2178 likes

Efter 2016 verkar Facebook-sidan minskat sin aktivitet, men då har begreppen ”fössta tossdan i mass” och ”massipantårta” redan vara etablerade.

Om vi istället tittar på ungefär hur många texter på nätet som skrivits i mars varje år ger det följande resultat:

2011 – 0 artiklar
2012 – 6 artiklar
2013 – 6 artiklar
2014 – 10 artiklar
2015 – 34 artiklar
2016 – 81 artiklar
2017 – 142 artiklar

Det första nyhetsinslaget om ”fössta tossdan i mass” är publicerat i mars 2012 på Sveriges Radio Jönköping:

Vi hyllar våren och vi hyllar Småland, dialekten och folket.
Idag är dagen. Det är fössta tossdan i mass.
Smålänningar utöver detta land- förenen eder och ställ till med fest!

Huvudsakligen är det småländska lokaltidningar som skriver texter om ”fössta tossdan i mass” även om undantag (som t.ex. DN) finns.

När SVT Småland 2016 uppmärksammade dagen genom att fråga några smålänningar om dagen blev rubriken ””Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” och man konstaterar i texten att ”fössta tossdan i mass” mest verkar vara ett fenomen som uppmärksammas i sociala medier.

Under 2017 och 2018 har traditionen fått ytterligare spridning, men är fortfarande främst ett fenomen för smålänningar (i Småland och i exil). Kopplingen till ett bakverk – i detta fall ”massipantåta” gör att traditionen troligen kommer att fortleva ett bra tag till.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-01-04)

Källor: Facebook-sidan ”Fössta tossdan i mass”

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” SVT Småland 2016 (2016-03-03)

Därför firar vi Fössta tossdan i mass” ETC Jönköping (2017-02-24)

När börjar julmust säljas?

Kort svar: Julmust är en dryck, vilket namnet antyder, som ska konsumeras kring jul. Men det senaste decenniet har bryggerierna och affärerna börjat saluföra julmust allt tidigare. Vissa affärer börjar numer sälja julmust redan i slutet av september.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Inte mindre än 40 miljoner av dessa liter dricks i december (därutöver är det främst påskmust som dricks) och under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Men när på året börja julmust egentligen säljas?

Julmust i slutet av september

När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust ska dock inte ha börjat användas förrän på 1930-talet.

Oavsett vilket så är det namnet julmust som används idag och nästan all julmust får sina smakessenser från företaget Roberts. Bloggen Addicted to julmust ställde 2010 frågan om Roberts märkt av att julmusttillverkarna börjat sälja julmust tidigare:

Sista åren har vi märkt en tendens att vi har fått börja leverera redan i slutet av augusti till en del bryggerier vilket är tidigare än vi gjort förr om åren.

Samma blogg har även undersökt hur långt för jul företaget Carlsberg publicerar pressmeddelande angående årets julmust:

Kanske inte det mest träffsäkra sättet att mäta säsongen för julmust på men trenden är likväl intressant:

Vi kan alltså tydligt se hur Carlsberg försöker förlänga säsongen för julmust. Årets (2013) julmust hade redan i slutet av september börjat lanseras i affärerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-05)

Källor: ”Frågestund med AB Roberts” Addicted to julmust (2010-11-13)

När på året bör det säljas must?” Addicted to julmust (2010-10-08)

När är rötmånaden 2018?

Kort svar: Rötmånaden är ett gammalt begrepp för en månadslång period (ofta 23 juli till 23 augusti) där det var särskilt varmt och maten ofta blev dålig.

Förr i tiden när det inte fanns kylskåp och frys var värme ett stort problem vad gäller mathållningen i de svenska hushållen. På vintern var det sällan några problem, däremot kunde sommarens värme ställa till problem.

Särskilt var det en period från slutet av juli och en månad framåt som i folktron var särskilt problematisk – rötmånaden. Så här skriver Ebbe Schön:

I slutet av juni började det bli svårt att lösa matfrågan på många håll. Köttet man hade sparat från föregående år blev ofta skämt under rötmånaden, som inföll mellan 23 juli och 23 augusti. Då var det svårt att slakta, för färsk mat tog lätt skada.

Enligt Saob så började rötmånaden traditionellt det datum ”då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden första gången kunde iakttas i gryningen”. Dock började man senare betrakta rötmånaden som den period när solen står i Lejonets tecken, vilket innebär att rötmånaden skulle börja under fruntimmersveckan den 23 juli (med viss variation) och hålla på till den 23 augusti.

PreservedFood1.jpg

På engelska och på de flesta andra språk (även svenska ibland) kallas perioden för ”hunddagarna” (dog days). Anledningen är att stjärnan Sirius också kallas för hundstjärnan eftersom det är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Stora hunden. Begreppet hunddagar är känt sedan antikens Rom då de kallades för diēs caniculārēs.

Det finns såklart ingen verklig koppling mellan rötmånadens dagar och att maten skulle bli sämre just dessa dagar eftersom stjärntecken inte kan påverka matens hållbarhet. Dock är det generellt varmare i slutet av juli och början av augusti än annars vilket påverkar. Förutom att man ansåg att maten blev sämre under rötmånaden fanns andra föreställningar inom folktron. Schön igen:

Själva luften ansågs farlig, och man borde undvika att andas genom munnen för att inte bli häftigt sjuk.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-14)

Källor:

SAOB, uppslagsord ”Rötmånad

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Varför ser semlor ut som de gör?

Kort svar: Den moderna semlan har nästan inget gemensamt med de äldsta kända fastlagsbröden. Under århundradena har de äldsta fastlagsbröden successivt förändrats (t.ex. introducerades mandelmassan på 1800-talet och vispgrädden i början av 1900-talet) för att bli den moderna semla vi idag äter kring fettisdagen.

Den tidigast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som – vid fastlagen – åts varma och/eller med varm mjölk (alternativt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt.

2013-11-06 15.21.35

Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:

Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.

Att semmelbullen blev rund och söt beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var det kornmjölet som var dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Mandelmassa – ny ingrediens på 1800-talet

Under 1800-talet tillkom mandelmassan. Mia Öhrn menar i boken Semlor att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet 1800 kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa.

När man åt semlor på 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var det främst som en del i en typ av mjölksoppa. Flera recept på semlor från början av 1900-talet kategoriseras inte semlorna som bakverk utan som ”Soppor och gröt av mjölk, gryn eller mjöl”.

Vispgrädde under locket – nyhet på 1900-talet

Vispgrädden har använts till semla sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Men då var grädden en del av fyllningen tillsammans med mandelmassan. Under 1930- och 1940-talet skedde en förändring av sättet att äta semlan. Från att ha ätits varm som en efterrätt börjar men under mitten av 1900-talet istället att äta semlan kall till kaffet. Vispgrädden flyttar då upp och blir en del av garneringen och dessutom introduceras florsockret.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Från 1950-talet och framåt är kokböckernas semmelrecept entydiga – semlan ska vara en slät vetebulle som öppnas, fylls med mandelmassa och garneras med vispad grädde och florsocker på locket.

Nya traditioner på 2000-talet

Under åren i början av 2010-talet har det kommit en lång rad nya varianter av semlan. En av de första var semmelwrapen som introducerades 2015 av Mattias Ljungberg på Tössebageriet. Åren därefter har bl.a. tacosemlan, prinsessemlan, pizzasemlan och korvbrödssemlan skrivits om i tidningarna. Det är dock tveksamt hur stort genomslag dessa nya varianter fått i praktiken.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2012-02-13, uppdaterad 2018-02-11) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Öhrn, Mia (2006) Semlor Stockholm:Natur & Kultur

Axelsson, Mattias (2011)  Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955. Opublicerad c-uppsats i historia.