Varför är midsommarafton alltid på olika datum?

Kort svar: Att midsommarafton (och därmed midsommardagen) infaller på olika datum beror på att den sedan 1953 alltid infaller på en fredag.

Midsommar är, tillsammans med jul, den i särklass viktigaste högtiden i Sverige. När dagarna är som mörkast (kring vintersolståndet) är det verkligen mörkt, men när dagarna är som ljusast (kring sommarsolståndet) blir det nästan inte mörkt överhuvudtaget.

Den här skillnaden mellan mörker och ljus är särskilt tydlig i Sverige och övriga Norden eftersom det ligger så långt norrut. Vårt klimat möjliggör jordbruk på samma breddgrader som  ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Av den anledningen har de högtider som knutits till vintersolståndet (jul) och till sommarsolståndet (midsommar) blivit särskilt viktiga i norra Europa.

Midsommarstång 2006

Den ”riktiga midsommardagen” är 24 juni då det är den dagen som kallats Johannes döparens dag sedan tidig kristendom. Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på att det i Bibeln berättas att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus.

På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis i Sverige nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten. År 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagar, däribland midsommardagen. Midsommardagen, som tidigare haft ett fast datum 24 juni, flyttades till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet.

Således infaller midsommarafton alltid på en fredag sedan 1953 – därför är den också på olika datum varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-08-11)

Är midsommardagen 2017 en röd dag?

Kort svar: Ja, midsommardagen är alltid en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är inte midsommarafton (eller jul- och nyårsafton för den delen) röd dag, däremot midsommardagen. Midsommardagen (då alltid den 24 juni) var en bland många helgdagar som kom med kristendomen men då som Johannes döparens dag. Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december).

Midsommarstång

Vid kalenderreformen 1953 flyttades midsommardagen, som tidigare alltså haft ett fast datum 24 juni, till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet. Alltså är midsommardagen alltid på en lördag och alltid en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-06-20)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

Vilka är räppadagarna?

Kort svar: Räppadagarna är fyra dagar (ofta jungfru Marie bebådelsedag, midsommardagen, mickelsmäss och juldagen) som användes i Götaland för att dela in året i fyra delar (räppor) om cirka tre månader.

Att dela in tiden i olika enheter har människor gjort så långt tillbaka i tiden som vi har källmaterial. Det finns något djupt mänskligt i att vilja strukturera den kaotiska tillvaro som ett liv innebär. För detta ändamål har vi uppfunnit sekel, år, månader, dagar, timmar och så vidare. Dessa enheter har genom århundraden gett en känsla av sammanhang och kontinuitet.

I Norden är de fyra årstiderna tydliga och ännu tydligare var de när majoriteten av människorna jobbade inom jordbruket. Ett år följde en rytm som var tydligt kopplad till årsbruket och de olika saker som behövdes göras. Det skulle sås på våren, det skulle skördas på sommaren, det skulle slaktas på hösten och så vidare.

Slåtter

Som en hjälp för att ha koll på dagarna delade man i delar av Götaland in året i fyra ”räppor” eller ”trettingar”. Varje räppa omfattade cirka tretton veckor och räknades baklänges från respektive räppadag. Oftast var det  jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni), mickelsmäss (29 september) och juldagen (25 december) som var räppadagar. Vårräppan räknades alltså baklänges från midsommardagen till och med jungfru Marie bebådelsedag. Trettonde vårräppan blev således första veckan efter bebådelsedagen. Så här förklarar Institutet för språk och folkminne:

Året delades tidigare in i fyra kvartal som kallades för räppar eller trettingar, det var trettonveckorsperioder som utgick från de fyra räppadagarna. Det kvartal som sträckte sig fram till midsommardagen kallades för vårfrudagsräppen och inleddes på vårfrudagen

Räpporna och räkningen var starkt knutna till olika sysslor i jordbruket som skörd och slåtter och liknande. När Sverige 1753 bytte från den julianska till den gregorianska kalendern flyttades alla märkesdagar elva dagar bakåt vilket ställdes till det för bönderna. Den smidiga lösningen var att man behöll de gamla dagarna fast på nya datum – t.ex. så var 5 juli länge kallad för ”gamla midsommardagen” och 5 april blev ”gamla Marie bebådelsedag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När är det midsommar 2016?

Kort svar: Midsommarafton är den fredag som infaller under tiden den 19 – 25 juni och midsommardagen lördagen därefter. Alltså är midsommarafton 2016 den 24 juni och midsommardagen 2015 den 25 juni.

Midsommar är ett ord som likt midvinter är fyllt med associationer – ljusa nätter, grönska och mystik i luften. Men när infaller egentligen midsommar? Svaret är att det beror på vad vi menar med midsommar.

Att vi alls firar midsommar beror såklart på att sommarsolståndet infaller runt den 21 juni. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på norra halvklotet och när det infaller varierar från år till år – dock är det alltid 20 eller 21 juni (svensk tid).

Själva midsommardagen är inte längre direkt knuten till sommarsolståndet. I de flesta länder (så även Sverige till och med 1952) firas midsommardagen – ofta benämnd som Johannes döparens dag – den 24 juni. Att man firar just den 24 juni är för att det i Bibeln finns några textrader som indikerar att Johannes döparen föddes ett halvår före Jesus (vars födelsedag ju firas 25 december).

Men i Sverige är midsommardagen inte 24 juni utan istället till den lördag som infaller 20-26 juni. Att man tog det beslutet förklaras så här:

För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen [fast man menar midsommardagen, min anm.] alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

 

Vad innebar kalenderreformen 1953?

Kort svar: Kalenderreformen 1953 innebar att man flyttade Marie bebådelsedag från 25 mars till närmaste söndag, midsommardagen från 24 juni till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen (31 oktober-6 november) blev helgdag och kallades alla helgons dag.

En genomgående trend från det att Sverige reformerades på 1500-talet är att antalet helgdagar successivt har minskat. Man brukar räkna med att uppemot en tredjedel av årets dagar var helt eller delvis arbetsfria i slutet av medeltiden. Så här skriver författarna till Det svenska jordbrukets historia:

I ärkestiften hade man förutom söndagarna 63 lediga dagar, varav i genomsnitt 7 inträffade på söndagar. Därtill kom de lokala helgonens dagar. /../ Detta innebar att omkring 100 dagar var lediga per år

I samband med reformationen avskaffades vissa helgdagar och vid helgdagsredutkionen 1772 avskaffades ytterligare ett dussintal helgdagar.

På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten.

År 1952 röstade riksdagen igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagar:

  1. Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) blev av med sin helgdagsstatus. Istället flyttades Jungfru Marie bebådelsedag till närmaste söndag (22-28 mars). 25 mars har dock kvar namnet Marie bebådelsedag i almanackan men är ingen röd dag.
  2. Midsommardagen, som tidigare haft ett fast datum 24 juni, flyttades till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet.
  3. En dubbelhelg skapades också i november i och med att lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november blev röd dag och kallades ”alla helgons dag”. Allhelgondagen låg kvar den 1 november. Därför finns det två dagar i samband med allhelgona – Allhelgonadagen (1 november, ingen röd dag) och alla helgons dag (lördagen mellan 31 oktober och 6 november, röd dag).

Genom denna kalenderreform som antogs 1952 och började gälla 1953 flyttades en helgdag från våren till hösten i och med att Jungfru Marie bebådelsedag togs bort och alla helgons dag lades till. Dessutom blev midsommaraftonsfirandet alltid på en fredag.

0034.40039.5

Utdragen ovan ur almanackor från juni månad 1925 och 1955 visar hur kalenderreformen fick praktiskt genomslag. I juni 1925 inföll midsommardagen på onsdagen den 24 juni men 1955 (efter kalenderreformen) inföll midsommardagen på lördagen den 25 juni. Dock behöll ”den gamla midsommardagen” 24 juni namnet Johannes döparens dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-15)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

Det svenska jordbrukets historia