När började vi dricka julöl i Sverige?

Kort svar: Öl har druckits i samband med jul så länge som det har firats i Sverige. Julöl i modern mening började bryggas i 1898.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. påsköl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Att drick öl i samband med jul är faktiskt den äldsta jultraditionen som vi känner till. Det är t.o.m. så att ordet ”jul” har samband med öldrickande. Första gången som ordet jul förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Uttrycket ”dricka jul” visar att drickandet av öl var starkt förknippat med julfirandet långt innan kristendomen kom till Sverige. Men även efter kristendomens intåg fortsatte ölen att vara ett viktigt inslag (vilket Olav Trygvassons påbud ovan visar). Särskilt två dagar var förknippade med ölbryggande och öldrickandet – dels Annadagen (9 december) då julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det) och dels Tomasdagen (21 december) då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Julöl i mer modern betydelse kom till Sverige i och med industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet. Det första fabrikstillverkade julölet gjorde på Falcons bryggerier 1898 och ”originalreceptet ligger fortfarande till grund för dagens julölsproduktion i bryggeriet”.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Numer brygger så gott som alla bryggerier ett (eller flera) julöl. Så här skriver Sveriges bryggerier om julölets smak:

Av tradition har julölet alltid varit sött, särskilt i de västra delarna av Sverige. Under senare år har emellertid sötheten avtagit något och julölen fått en mer framträdande beska.

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget:

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. Idag ser den svenska ölmarknaden helt annorlunda ut; intresserade konsumenter kräver hög kvalitet och stort utbud, och branschen har anpassat sig därefter. År 2001 sålde Systembolaget ungefär 1,6 miljoner liter julöl, 2009 drygt 2,5 miljoner liter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-17)

Källor:

Julölet och dess historia” Sveriges bryggerier (läst 2013-12-17)

Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)

Annonser

Vem är Tomas fylletunna?

Kort svar: Tomas fylletunna är en folklig benämning på Tomasdagen 21 december då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i samband med julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (ej döparen).

Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Eftersom julölet har haft en central plats i det svenska julfirandet – det är faktiskt den äldsta belagda jultraditionen – kom Tomasdagen i folkmun att kallas för ”Tomas fylletunna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Tomasdagen” nordiskamuseet.se

Vem är ”Anna med kanna”?

Kort svar: ”Anna med kannan” är en folklig benämning på Annadagen (9 december) då lutfisken skulle läggas i blöt och julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det).

I det gamla bondesamhället var dagarna och veckorna innan jul en lång förberedelsetid. Julens mat och dryck skulle göras i ordning och till olika dagar finns det knutet olika traditioner – t.ex. Annadagen 9 december.

Anna selbdritt westdeutsch 16Jh

Annadagen 9 december har sitt namn från jungfru Marias mamma Anna. Anna finns inte med i något av de kanoniska evangelierna, istället finns legender om henne i en bok som kallas Jakobs protoevangelium. Där står det bl.a.:

När dagarna hade gått, renade sig Anna och gav barnet bröstet. Och hon gav det namnet Maria.

I Sverige började man fira Annadagen den 9 december under medeltiden, i och med att kristendomen kom till Sverige. Likt flera andra dagar i december kom Annadagen att bli en dag som uppmärksammades för olika typer av julförberedelser – i första hand lutfisken och julölet. Så här skriver Swahn:

Än idag minns nog en del husmödrar den gamla regeln att det är på Annadagen som man skall lägga lutfisken i blöt /../ och för forna tiders husfäder var det nog väl så väsentligt att den 9 december var den dag då julölet borde vara färdigt för en första avsmakning

De flesta böcker om julen skriver, likt Swahn, att det första julölet skulle vara färdigt till Annadagen – därav uttrycket ”Anna den granna, som kommer med kanna”. Dock finns det de som menar att Annadagen var av annan betydelse för julölet – ex. Svensson:

Från olika landskap omtalas också, att vid Annadagen var det tid att brygga julölet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-07)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När började vi dricka påsköl i Sverige?

Kort svar: Påskölet introducerades i Sverige i början av 1990-talet.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. julöl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Det finns alltså belägg så långt tillbaka som till medeltiden att det druckits öl i samband med årshögtiderna. Dock finns det ingen direkt länk mellan det påsköl som dricks idag i Sverige och det påsköl som benämns ovan.

Påsköl

Påsköl som vi känner det idag är snarare en modern företeelse. Någon gång kring förra sekelskiftet började man brygga påskebryg i Danmark. Det skulle dock dröja närmare nittio år innan traditionen kom till Sverige:

1991 introducerades Carlsberg Påskebryg på den svenska marknaden. I Danmark har man bryggt påsköl kommersiellt sedan 1890-talet medan det i Sverige alltså är en betydligt yngre tradition. Det finns ingen tidigare dokumentation att man skulle brygga ett speciellt påsköl.

Konsumtionen av påsköl i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och mellan 2005 och 2010 fördubblades försäljningen.  Numer brygger många svenska bryggerier, särskilt de mindre bryggerierna, sina egna påsköl.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-23)

Källor: Lindahl, Jerry ”Påsköl en nygammal vana” systembolaget.se

Så väljer du rätt dryck till påsk” carlsbergsverige.se