Hur länge har vi druckit påskmust i Sverige?

Kort svar: Påskmust har druckits i Sverige sedan slutet av andra världskriget. Det tidigaste belägget är från mars 1947.

Must säljs och dricks i Sverige främst vid jul och påsk (dock inte på midsommar). När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust ska dock inte ha börjat användas förrän på 1930-talet. Dess popularitet beror troligen på att smaken passar mycket bra ihop med den svenska högtidsmaten.

Påskmusten däremot började inte att produceras och säljas förrän i slutet av 1940-talet. Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:

Påskmusten kom ännu senare, någon gång under efterkrigstiden på fyrtio- och femtiotalen,

I de två stora dagstidningarna – SvD och DN – kan man hitta de tidigaste annonserna för påskmust i mars och april 1947. I DN var det Apotekarnes som 31 mars 1947 annonserade om ”skummande dryck med fyllig, god smak”.

påskmust.jpg
DN 1947-03-31

I SvD var det Wårby Påskmust ”god… fin… med fyllig smak” som den 3 april 1947 annonserade.

snip_20180304123101
Ur SvD 1947-04-03

Året därefter så annonserar Apotekarnes även i SvD:

snip_20180304123438.png
Ur SvD 1948-03-18

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Historien om påskmust — därför dricker vi det som aldrig förr” DN 2017-04-12

Annonser

Hur firar svenskar påskafton?

Kort svar: Genomsnittssvensken firar påsk med familjen genom att äta fyra ägg, ge bort och äta påskgodis samt pynta med påskris.

Påsk har firats i Sverige sedan kristendomen kom hit runt 1100-talet. Sättet som den firats på har förändrats genom århundradena och idag, drygt tusen år senare, är mycket lite av det religiösa inslaget kvar.

Vilken mat äter svenskarna på påsk?

Den absolut viktigaste och vanligaste maträtten på svenskarnas påskbord är ägg. Drygt hälften av de tillfrågade uppgav att ägg var viktigast på påskbordet. Därefter följer sill (16%), lax (7%) och Janssons frestelse (6%). Påsklamm är det bara 6% som äter. Den populäraste drycken är påskmust, därefter följer påsköl och snaps.

Påskmat

Genomsnittssvensken äter under påsken 4,1 ägg (jämfört med c.a. två ägg en normal helg). Det vanligaste sättet att konsumera äggen är  med topping av t.ex. majonnäs och räkor vilket 74% av de tillfrågade säger att de gör.

Vad gör svenskarna på påsk?

Att fira påsken med familjen är det vanligaste (70% av de tillfrågade gör det) och det är också det som uppfattas som viktigast. Bara 5% anser att religiösa delar är det viktigaste och det är bara 7% som går i kyrkan under påskhelgen.

Av de traditioner som finns kring påsk är det två som uppmärksammas i större skala – gå påskkärring och äta godis. Vad gäller påskkärringar skrivs i Svenska Äggs undersökning:

Traditionen att klä ut sig till påskkärring är stark i Sverige. Sex av tio svenskar brukar få besök av påskkärringar under påskhelgen. Flest besök får de äldre, 66 procent av de äldre brukar få besök av
påskkärringar medan endast hälften av 80-talisterna uppger att de får sådana besök.

Påskgodis i påskägg ger ungefär hälften av de tillfrågade (50% respektive 57%) av de tillfrågade bort under påskhelgen och ungefär lika många pyntar med påskris.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-24)

Källor: 

Äggkonsumtion och äggtraditioner – påsken 2012

Påsken – en riktig mathelg – Svensk Handel

När började vi dricka påsköl i Sverige?

Kort svar: Påskölet introducerades i Sverige i början av 1990-talet.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. julöl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Det finns alltså belägg så långt tillbaka som till medeltiden att det druckits öl i samband med årshögtiderna. Dock finns det ingen direkt länk mellan det påsköl som dricks idag i Sverige och det påsköl som benämns ovan.

Påsköl

Påsköl som vi känner det idag är snarare en modern företeelse. Någon gång kring förra sekelskiftet började man brygga påskebryg i Danmark. Det skulle dock dröja närmare nittio år innan traditionen kom till Sverige:

1991 introducerades Carlsberg Påskebryg på den svenska marknaden. I Danmark har man bryggt påsköl kommersiellt sedan 1890-talet medan det i Sverige alltså är en betydligt yngre tradition. Det finns ingen tidigare dokumentation att man skulle brygga ett speciellt påsköl.

Konsumtionen av påsköl i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och mellan 2005 och 2010 fördubblades försäljningen. Numer brygger många svenska bryggerier, särskilt de mindre bryggerierna, sina egna påsköl och påsköl är näst efter påskmust den populäraste drycken till påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-23)

Källor: Lindahl, Jerry ”Påsköl en nygammal vana” systembolaget.se

Så väljer du rätt dryck till påsk” carlsbergsverige.se

När började vi äta påsklamm i Sverige?

Kort svar: Även om påsklammet som sådant är äldre än det kristna påskfirandet så introducerades seden att äta påsklamm för en bredare allmänhet i Sverige först på 1900-talet.

Att äta lamm till påsk har fått ordentligt genomslag i tidningarnas matbilagor och på olika receptsidor. Nästan en tredjedel av alla lamm som äts i Sverige under ett år äts under påskhelgen.

Traditionen med påsklamm kan historiskt spåras till det judiska påskfirandet (lammet som offrades och vars blod målades på dörren) och även till det kristna (Jesus som offerlammet) så har lamm på det svenska påskbordet funnits i mindre än hundra år.

deichschaf-685670_1280.jpg

Även om det i ”matfundamentalistiska” (Som Swahn uttrycket det) kretsar i främst Bohuslän varit sed att äta lamm under flera sekler så är det först på 1900-talet som påsklammet gjort sin allmänna intåg på det svenska påskbordet. Anledningen är som vanligt praktiska.

I medelhavsområdet är klimatet varmare och lammen var vid tiden för påsk färdiga för slakt. I det kalla Norden var lammen ännu för unga när påsken inföll. Först när det blivit möjligt att importera lamm från främst Nya Zeeland har lammet funnit sin väg till påskbordet. Swahn förklarar:

Påsklammets sentida inmarsch i våra helgmatsedler vid påsk skall nog snarast ses som en följd av att frysteknik och moderna färskvarutransporter har upphävt de naturliga terminerna för en hel del av våra fordomdags säsongsbetonade matvanor.

Även idag finns det problem med att äta lamm vid påsk.  Dan Jacobson, färskvaruchef på Ica:

Det normala är att slakten sker på hösten. De lamm som slaktas nu har gått inomhus. Eftersom det är en mer arbetsintensiv verksamhet är det inte lika många bönder som har en sådan produktion

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2008-03-21, 2012-04-05)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Nilsson, Johan ”Brist på svenskt lammkött till påsk” Göteborgs-Posten 2012-04-04

Varför äter vi ägg till påsk?

dscf0063-1.JPG

Kort svar: Under påskfastan fick man inte äta ägg. Under perioden värpte hönorna många ägg. När fastan tog slut fanns många ägg att äta.

Ingen mat förknippas väl så med en högtid som ägg gör med påsk. Vid påsk fördubblar genomsnittssvensken sin äggkonsumtion från drygt kokta 2 ägg till drygt kokta 4 ägg.

Men varför äter vi egentligen ägg till påsk? Att ägg blivit påskens stora matsymbol hänger samman med den kristna påskfastan som löper under fyrtio dagar – från askonsdagen till påskafton.

Under den fyrtio dagar långa fastan var ägg en av de maträtter som inte fick ätas. Samtidigt som ingen åt ägg började hönorna värpa – våren är nämligen en tidpunkt då hönor lägger särskilt mycket ägg. Alla ägg som värptes lades alltså på hög och när fastan äntligen var över på påskdagen så fanns det mängder av ägg att frossa i. Maxén och Lindroth sammanfattar:

Vårt äggätande är alltså både en kvarleva från den katolska tiden och styrt av förutsättningarna i naturen

Ägget har sedan blivit en symbol för en massa olika saker. En del kristna tolkar ägget som den grav där Jesus låg och att knäcka skalet symboliserar hur Jesus uppstod från det döda. Lägg därtill att ägget har varit en symbol för liv i många olika samhällen. Carl von Linné hade t.ex. ett ägg på sitt adelsvapen och hade dessutom som motto ”allt liv kommer från ägget”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-04-08, uppdaterad 2013-02-23)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm

Andra bloggar om: , , , , .