Vilken film visas på teve i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Den svartvita långfilm som Tyko Johnsson somnar till i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” heter ”Lilla Helgonet”.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet, t.ex. ett hakkors på bilen (även om en hel rad anakronistiska inslag finns).

En detalj är den film som Karl-Bertils far – Tyko Johnsson – somnar till och som Karl-Bertil redan ”läst i tidningarna” hur den slutade. Filmen heter Lilla helgonet och är gjorde 1944. Filmen är regisserad av Weyler Hildebrand och i huvudrollerna ser vi bl.a.  Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen. 

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214931

Filmen handlar om Celestin som jobbar som sånglärare på ett nunnekloster men lever ett dubbelliv och på kvällarna komponerar han en operett under täcknamnet Floridor.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214953

Det är för övrigt Thor Modén som yttrar den klassiska repliken: ”Jo jo, det skulle smaka det – i ett nunnekloster!”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-12)

Vem har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

Kort svar: Tage Danielsson har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. 

Karl-Bertil är 14 år och har fått feriejobb på postens fragila avdelning och i hemlighet sorterar han julpaketen med hjälp av taxeringskalendern. I enlighet med sin förebild Robin Hoods ädla motto att ”ta från de rika och ge till de fattiga” väljer Karl-Bertil ut paket som ska få sprida glädje i stadens fattiga kvarter.

Berättarrösten görs av författaren själv – Tage Danielsson. Han skrev ursprungligen sagan till sin bok Sagor för barn över 18 år som gavs ut 1964. Till julen 1975 gjorde Tage Danielsson tillsammans med tecknaren Per Åhlin en kortfilm som sändes första gången i teve på julafton samma år. Musiken komponerades av Gunnar Svensson.

image

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-23)

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Vilka är de mest sedda programmen på julafton?

Kort svar: På julafton är det mest sedda programmet, utan konkurrens, ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Därefter kommer ”Kan du vissla Johanna?”  och ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”.

Ingen annan helg är i Sverige så förknippad med teve-tittande som julhelgen. Att klockan 15.00 bänka sig och se på samma Disneyfilmer vi sett sedan vi var små är (för att låna Jeremy Stahls ord) en ”bisarr tradition”. Men vilka program är de populäraste på julafton?

Om vi tittar på de senaste årens julaftnar är det främst tre program som dominerar topplistorna. Som given etta under alla år kommer Kalle Anka och hans vänner önskar God JulTittarsiffrorna för programmet ligger mellan 3,2 och 3,8 miljoner och det är ofta årets näst eller tredje mest sedda program (efter Melodifestivalen).

DSC_0031-1

Som två och trea på listan över populäraste teve-program på julafton kommer Kan du vissla Johanna? och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. De två programmen samlar mellan en och 1,5 miljon tittare på julafton. Till detta kan också läggas årets juvärd som med stor draghjälp av Kalle Anka samlar ett par miljoner tittare.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-10)

Källa: 

”Kalle Anka och hans vänner” tappar tittare” Aftonbladet 2013-12-27

Här är de mest sedda programmen på julafton och juldagen” 2012-12-27

Tv-toppen: Kalle Anka behåller greppet” Hallands-posten 2010-12-27

Tittartapp för Kalle Anka” Aftonbladet 2008-12-29

Varför är det en flagga med hakkors i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

Kort svar: Att det fladdrar förbi en nazistflagga i en av de sista scenerna i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton beror på att tecknaren Per Åhlin ville ha med den som en tidsmarkör.

Varje julafton sedan 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton varit ett stående inslag på SVT. Även om publiken inte varit lika stor som Kalle Anka och hans vänner firar jul så har det blivit en populär tradition.

Sagan handlar om hur den fjortonårige Karl-Bertil Jonsson på ”självaste julafton” tar från de rika och ger till de fattiga. Hans förmögne far – Tyko Jonsson – blir tvärilsk och tvingar sin son att åka tillbaka och be om ursäkt till de som han har stulit ifrån. Dock blir alla rika som blivit bestulna glada över vad Karl-Bertil har gjort och resan blir istället ett triumftåg.

En detalj som många reagerar över är att det i flaggsamlingen som viner över taxin som Tyko och Kar-Bertil färdas i finns en nazistflagga med ett tydligt hakkors. Hakkorset är ju sedan 1930-talet en symbol för nazismen och varken Per Åhlin (som tecknat) eller Tage Danielsson (som skrivit sagan) har några associationer med nazismen, precis tvärtom.

ad326ebe6e7a3e5ec31e57a029379c0b

Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet (även om en hel rad anakronistiska inslag finns) och tecknaren Per Åhlin har tagit många detaljer från sin egen barndom. Under 1940-talet var hakkors vanliga i Sverige. Per Åhlin själv säger i en intervju med Aftonbladet:

När jag var grabb hade tennsoldaterna symbolen på armen. Och köpte man julgransprylar som tillverkats i Tyskland kunde man ge sig fan på att det satt ett hakkors där också. Det kommer jag ihåg.

Den röda flaggan med att hakkors i mitten var inte bara flagga för NSDAP i Tyskland utan också nationsflagga för hela landet efter nazisternas maktövertagande 1933.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-20, uppdaterad 2014-12-25)

Källa: – Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Vem har gjort musiken till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Gunnar Svensson har skrivit musiken och medverkar, Arne Domnérus spelar saxofon och den tredje musikern heter Sture Åkerberg 

Texten till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson till boken Sagor för barn över 18 år 1964 (även om filmen utspelar sig i en obestämd tid). Där var den bara en i raden av många sagor. Men sedan Per Åhlin tecknat och SVT varje jul sedan 1975 sänt en tecknad version av sagan så är det en av Tage Danielsson mest kända texter.

Minst lika känd som själva texten är musiken som spelas i filmen. Kompositör är Gunnar Svensson som skrivit många av de musikstycken som Tage Danielsson och/eller Hasse Alfredsson sedan skrev texten till.

Gunnars Svensson medverkar också på själva inspelningen tillsammans med saxofonisten Arne Domnérus och basisten Sture Åkerberg.

Melodin Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton finns både på Spotify och på Youtube.

Källa:Svensk Filmdatabas

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)

Vilket år utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är anarkronistisk eftersom det finns en rad detaljer som inte passar ihop. Därför kan man inte säg att den utspelar sig ett visst årtal, men Tage Danielsson själv har sagt att det är på 1940-talet.

Tage Danielsson skrev Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i boken Sagor för barn över 18 år som kom 1964. Till julafton 1975 hade Per Åhlin tecknat en film av Sagan som sedan dess sänts varje julafton.

wp-1450915874318.jpg

Enligt sagan så utspelar sig berättelsen:

en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna.

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Många av detaljerna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

Flera detaljer pekar dock på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

Dock säger sagans författare Tage Danielsson i en intervju med Svenska Dagbladet året då filmen har premiär i teve att:

Det gör inget att sagan nu är 11 år för den utspelar sig i alla fall i förfluten tid. På 40-talet.

Således kan man dra slutsatsen att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en tidlös saga.

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24