Är långfredagen en röd dag?

Kort svar: Ja, långfredagen är en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Påskens helgdagar är (förutom påskdagen som ändå alltid är på en söndag) långfredagen (som infaller två dagar före påsk) och annandag påsk.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 001458

Långfredagen har inte alltid varit helgdag i Sverige. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var det istället skärtorsdagen som var helgdag. Så här skriver Bringéus:

Visserligen gjorde reformatorerna Stilla veckan till en predikovecka men först genom kalenderreformen 1772 kom långfredagen att ersätta skärtorsdagen som helgdag. Under inverkan av pietismens och herrnhutismens passionsfromhet blev det snabbt en av kyrkoårets största helgdagar.

Att långfredagen inte var helgdag före 1772 råder det dock viss osäkerhet kring. Göran Malmstedt skriver i sin bok Helgdagsreduktionen:

Det bör understrykas att långfredagen inte räknades som helgdag i KO 1571. Uppenbarligen förändrades långfredagens ställning under 1600-talet och det förefaller som om den först då etablerades som arbetsfri helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-17)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Annonser

Vad gjorde folk på dymmelonsdagen förr i tiden?

Kort svar: Dymmelonsdagen markerade att påskfastan gick in i sitt allvarligaste skede. Många föreställningar var förknippade med dagen, bl.a. fick man inte hugga ved eller låna ut saker. På vissa ställen förekom skottlossning i syfte att skrämma häxorna.

När dymmelonsdagen (ska inte förväxlas med askonsdagen) börjar så går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. 

Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

Att klockorna tystnade på dymmelonsdagen fick till följd att det uppkom en föreställning att påskkärringarna samlades i klocktornen för sin blåkullafärd. Bringéus citerar en äldre text (1840-talet):

Tre blåkullaresande kvinnor [voro] i klockstapeln. De voro nakna och skulle piska kyrkan. När prostens drängar kommo och ringde förste [gång] förlorade de sin makt och ringdes från stapeln, men de kom ej längre

Att blåkullafärden inleddes på dymmelonsdagen går igen i att det förekom skottlossning i syfte att skrämma häxor och troll. Anledningen till att dymmelonsdagen förknippades med blåkullafärden beror troligen på att skärtorsdagen till och med 1772 var helgdag.

971808_26456614

Eftersom dymmelonsdagen är inledningen på den allvarligaste tiden kring påsk var det också strängt förbjudet att låna ut saker fram till påskdagen. Föreställningen var att det som lånades ut kunde användas till trolleri. Vidare fanns det förbud mot att hugga ved. Schön skriver:

Det var farligt att hugga ved: ”Dymmeln” kunde komma i trät så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Eller också blev den hård och svårkluven. Yxorna kunde bli slöa och obrukbara.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-16)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Vad heter tisdagen före påsk?

Kort svar: Tisdagen i stilla veckan brukar kallas för ”vita tisdagen”. Namnet har ingen religiös betydelse utan kommer från tisdagen i fastlagen.

Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk). Dagarna i stilla veckan har olika namn från palmsöndagen till påskafton.

Måndagen och tisdagen före påsk har traditionellt inte några särskilda namn utan de har fått sina namn från måndagen och tisdagen i fastlagen. Därför kallas måndagen för ”blå måndag” och tisdagen kallas för ”vita tisdagen”. Så här förklarar Schön:

På ”svarte måndag” skulle skorstenarna sotas, så att de blev vita och fina på vite tisdag, berättas från Bohuslän. Och i Värmland skulle på tisdagen de nyslaktade grisarnas fötter kokas och ätas. Men benen bar man till svinhuset, ett efter ett, för att grisarna skulle bli riktigt stora och feta till hösten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-15)

Källor: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Dymmelveckan och påsk av Arne Järtelius på ne.se

Vilket datum är palmsöndag?

Kort svar: Palmsöndagen är söndagen en vecka före påskdagen och den infaller således alltid på en söndag men på olika datum (15 mars-18 april). Palmsöndagen 2016 infaller söndagen den 20 mars.

Påsken firas inom kristendomen till minne av Jesus död (på långfredagen) och uppståndelse (på påskdagen). Som ett förspel inför själva finalen firas en rad dagar i ”stilla veckan” eller ”dymmelveckan” som den också kallas.

Söndagen som inleder ”stilla vecken” heter palmsöndagen efter berättelserna i Nya testamentet där det berättas om hur Jesus red in i Jerusalem och möttes av människor som viftade med palmkvistar.

jesus.donkey

Eftersom palmsöndagen alltid infaller en vecka före påsk är datumet för palmsöndagen beroende av påskdatumet. Och påskdagen är, som bekant, en dag som aldrig infaller samma datum från ett år till ett annat. Som tidigast kan påskdagen infalla den 22 mars och som senast kan den infalla den 25 april – en differens på mer än en månad.

Palmsöndagen infaller därför någon gången mellan den 15 mars och den 18 april. Palmsöndagen 2016 infaller söndagen den 20 mars.

Varför firar vi skärtorsdagen i Sverige?

Kort svar: Inom kristendomen är skärtorsdagen den dag då Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. I senare svensk folktradition är skärtorsdagen också den natt då häxorna reser till Blåkulla.

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna eftersom den handlar om själva kärnan i den kristna tron – Jesus död och uppståndelse. Höjdpunkten i det kristna påskfirandet är påskdagen men innan dess kommer en rad andra dagar av betydelse – däribland skärtorsdagen (tre dagar innan påskdagen).

Ordet skär i skärtorsdag har varken med färgen eller med knivar att göra. En äldre betydelse av verbet ”skära” är rena och det hänger samman med varför kristna firar påsk. Det var nämligen, enligt traditionen,  på skärtorsdagen som nattvarden instiftades och i samband med detta tvättade Jesus lärjungarnas fötter som en symbolisk handling.

Leonardo_da_Vinci_-_Last_Supper_(copy)_-_WGA12732
Den sista måltiden – målning av Leondardo da Vinci

Efter instiftandet av nattvarden förrådes Jesus av Judas vilket gjort att man inom folktron trodde att alla mörka krafter släpptes lösa vid den tidpunkt när Jesus förrådes.

Natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen inleds nämligen häxsabbaten. Det är då som häxorna flyger till Blåkulla för att delta i djävulens mässa (som hålls på skärtorsdagen). Häxorna kommer tillbaka sent på påskafton eller senast på påskdagen.

Den exakta tipunkten för häxornas blåkullefärd varierar mellan olika traditioner. På Kalmar Läns Museum står det:

Häxornas resor till Blåkulla eller Häcklefjäll var från början förknippade med dymmelonsdagen.

Men vanligast är att man nämner skärtorsdagen som den dag då häxorna reser till Blåkulla – därav traditionen att gå påskkärring just på skärtorsdagen (även om det snarare är påskafton som gäller i västra Sverige)

Skärtorsdagen var allmän helgdag fram till kalenderreformen 1772, men är sedan dess en vanlig arbetsdag. Sedan dess har också dess betydelse minskat.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-07)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 49-50)

Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm (s. 36-40)

Påskkärringarna i folktron” Kalmar Läns museeum

Vad heter måndagen före påsk?

Kort svar: Måndagen före påsk brukar kallas ”blå måndag” eller ”svarta måndag”.

Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk). Dagarna i stilla veckan har olika namn från palmsöndagen till påskafton.

Måndagen i stilla veckan brukar ofta kallas för ”blå måndag” eller ”svarta måndag”. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn:

Liksom de andra fastlagsdagarnas namn har blå måndag följt med till påskveckan. När den fyllde sin rätta funktion var blå måndag en arbetsfri dag för att alla skulle få tillfälle att äta upp sig inför den stundande fastans vedermödor.

Fastlagen är de tre dagar som kommer före påskfastan – drygt fyrtio dagar före påsk. Namnet på dagarna i fastlagen är fastlagssöndagen, blå måndagen och fettisdagen. Måndagens namn har alltså – som Swahn skriver – följt med ifrån fastlagen till stilla veckan.

På blå måndagen fanns en rad traditioner. Arne Järtelius skriver:

På måndagen, även kallad ”blåmåndag” eller ”svarta måndag”, i dymmelveckan skulle man exempelvis på flera håll i Skåne äta nio sorters kål. Det skulle ge tillräckligt med krafter för att orka med det förestående hårda vårarbetet på gården. I Bohuslän skulle den svarta måndagen användas för att sota skorstenarna, så att de blev vita och fina.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-18)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  

Dymmelveckan och påsk av Arne Järtelius på ne.se

Varför heter långfredagen ”Good friday” på engelska?

Kort svar: Att långfredagen på engelska heter Good friday finns det ingen enhetlig förklaring till. En del menar att det kommer av en äldre betydelse av ordet good (holy) andra menar att det är God’s friday som åsyftas.

Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog.

jesus-paa-korset

På engelska heter långfredagen ”Good friday” – ordagrant den den goda fredagen. En sådan direktöversättning sätter fingret på det märkliga med engelskans ord för långfredagen. Hur kan det vara en ”god fredag” när det handlar om Jesus lidande och död?

Enligt Catholic Encyclopedia är betydelsen av ordet Good friday oklar:

The origin of the term Good is not clear. Some say it is from ”God’s Friday” (Gottes Freitag); others maintain that it is from the German Gute Freitag, and not specially English.

Online Etymology Dictionary skriver å sin sida:

Good Friday late 13c., from good in M.E. sense of ”holy,”

Det finns helt enkelt ingen konsensus kring ursprunget till ordet Good friday. En del menar  alltså att ordet hänger samman med God och andra att ordet good förr betydde helig.

Ett argument emot den första förklaring skulle vara att  Online Etymology Dictionary om ordet God skriver:

Not related to good.

Gypsy Scholar har försökt reda ut bakgrunden till ordet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,