Varför börjar ramadan på Sveriges nationaldag?

Kort svar: Att islams fastemånad Ramadan inleds den 6 juni (på Sveriges nationaldag) 2016 beror på att den muslimska kalendern flyttar sig i förhållande till den kristna elva dagar varje år och år 2016 råkar första dagen på Ramadan vara 6 juni.

Att kristen och muslimsk tideräkning skiljer sig åt är inget konstigt. Den kristna har som startår Jesus födelse och islam har Muhammed flykt från Mecka till Median (en händelse som kallas hijra) – år 622 e.Kr.

Men förutom att den muslimska och den kristna kalendern har olika startår för respektive tideräkning är åren respektive månaderna olika långa. I den gregorianska kalendern, som är den dominerande i de flesta länder i världen idag, är ett år 365 dagar förutom skottår som är 366 och en månad är 30 eller 31 dagar, förutom februari som har 28 eller 29 dagar.

calendar-612420_960_720

Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska månaderna och högtiderna (ex. Eid al-Fitr) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

Yennayer

Ramadan 2016 börjar den 6 juni (vilket också råkar vara Sveriges nationaldag) och nästa år (2017) kommer den förmodligen att börja 27 maj istället.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-28)

Källa:

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Annonser

När blev nationaldagen (6 juni) röd dag i Sverige?

Kort svar: Sveriges nationaldag (6 juni) blev röd dag år 2005.

När Artur Hazelius 1893 tog initiativ till det första svenska nationaldagsfirandet fanns det ännu ingen bestämd nationaldag. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Under första hälften av 1900-talet blev 6 juni den dag då svenskar firade. Svenska flaggans dag firades första gången den 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning. År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls.

När lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom år 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag.

sweden-916799_1280

I början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så i oktober 2004 föreslog regeringen att:

Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och med år 2005.

Så den 6 juni år 2005 var första gången som Sveriges nationaldag – 6 juni – firades som en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-06-06)

Källor: Regeringens proposition 2004/05:23 ”Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag”

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Varför är 6 juni svensk nationaldag?

Kort svar: Att 6 juni blev svensk nationaldag beror på att Artur Hazelius och Skansen från slutet av 1800-talet skickligt propagerade för att ha nationaldagen på detta datum. Den historiska kopplingen är dels att Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809.

Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).

sweden-916799_1280.jpg

I någon mening var det ett regnoväder som gjorde att just 6 juni valdes som nationaldag. År 1891 hade Artur Hazelius öppnat friluftsmuseet Skansen i Stockholm. Syfte med Skansen var att:

visa hur människor bott och verkat i olika delar av Sverige under äldre tid. Hazelius ville visa byggnader, växter och djur från hela Sverige – från norr till söder.

Bakom Skansen fanns också en nationalistisk tanke. Under slutet av 1800-talet hade idén om nationen och behovet av att hitta enande symboler för nationen börjat växa fram. År 1893 skulle Skansen ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När festen skulle invigas 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:

Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.

Vårfesten fick alltså skjutas fram och startade istället 1 juni. Den misslyckade starten fick Arthur Hazelius att istället vilja få till en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till 6 juni. I annonsen skrev man ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).”

svd18930605.png
Annons i SvD 1893-06-06

Att den första stora nationalfesten hölls 6 juni 1893 beror alltså (troligen) på ett regn i maj samma år. Så här skriver Mats Rehnberg:

Hittills har det icke gått att utröna, hur Hazelius ursprungligen erhållit tanken på nationaldagfirandet. Närmast ser det ut som om det berodde på att det olycksaliga vårregnet den 31 maj 1893 förstörde hans invigning och därför tvingade honom att förlänga sin fest en dag.

I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:

Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.

Att 6 juni kallades Gustafsdagen är något som Gustav III ligger bakom. Efter statskuppen 1772 placerade kungen sitt namn på den dag då Gustav Vasa valdes till kung 1523. Tidigare hade bl.a. Artemius, Benevolus, Benignus och Candida förekommit. Gustaf förekom antingen självständigt eller i kombination med Adolf den 6 november.

En svensk nationaldag har funnits som idé sedan slutet av 1800-talet. Dock fanns ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Rehnberg skriver:

Då regementena vid denna tid även började lämna övningshedarna och flytta in i garnisonsstädernas nybyggda kaserner, levde icke länge samma midsommartraditioner hos truppen eller bygdens befolkning.

Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen. Att just 6 juni vann de flestas gillande berodde på två händelser som inträffat 6 juni –  Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och regeringsformen antogs 6 juni 1809.

Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). År 1915 hade grosshandlaren Nils Ljunggren burit den svenska flaggan genom en marsch i Stockholm och han fick där idén till att organisera en svenska flaggans dag. Det första förslaget var att anordna en flaggfest redan 1 november 1915 men därtill var tiden alltför kort, istället enades man om 6 juni 1916. Den 7 april 1916 skriver SvD:

Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och en hvar i vårt land, är det meningen att från och med i år gör det den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.

Uppslutningen kring den svenska flaggans dag var stor. Tidningarna hade stora uppslag dagarna innan 6 juni.

svd19160604.png
Ur SvD 1916-06-04.

Allt detta ledde till att svenska flaggans dag första gången firades 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning.

svd19160607.png
Ur SvD 1916-06-07

År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls. Bestyrelsen för svenska flaggans dag låg också bakom rekommendationen 1939 vilka dagar som skulle vara flaggdagar något som sedan regeringen fattade ett beslut om 1982.

Svenska flaggans dag blev 1983 officiell nationaldag men lyckades ändå inte bli någon folkfest. Förklaringen är förmodligen att nationaldagen enbart är en produkt uppifrån. Att Gustav Vasa blev kung (1523) eller att Sverige fick en ny grundlag (1809) är knappast något som berör svenskar särskilt djupt.

År 2004 beslutade riksdagen att nationaldagen skulle bli röd dag vilket också innebar att annandag pingst inte längre var det.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-06-05, uppdaterad 2018-05-20)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Biörnstad, Arne (1993) Den svenska flaggans dag. Från fälttåg till folksfest – nordiska flaggor, fanor och symboler Jonsson, Leif (red)

Rehnberg, Mats (1944) Den 6 juni – ett halvsekelsminne. Ord & Bild

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma