Vilken färg hade tomten i Sverige förr i tiden?

Kort svar: Den äldre svenska tomten (inte jultomten) var ofta gråklädd, med röd toppluva och ett långt snövitt skägg.

Som enskild symbol för julen är jultomten med sin resliga gestalt, sitt långa vita skägg, sina röda kläder och sitt bullrande skratt ganska ohotad. Den moderna jultomten som vi lärt känna via främst Disneyfilmer och Coca Cola-reklam har dock mycket lite med den svenska tomten att göra.

Kortformen ”tomte” finns i tryckt form först 1781. Dessförinnan var det i kombination med andra ord – ex. tomtebisse och tomtegubbe. Tomten är långt ifrån samma karaktär som jultomten.

Tomten sågs av den kristna kyrkan som ett ont väsen, men i folktron levde han länge som en känd figur som tog hand om många bestyr på gården. Namnet ”tomte” kommer från platsen där tomten verkade, alltså gårdstomten (platsen där huset står).

Tomten hade från början ingenting med jul att göra och själva tanken att han skulle dela ut julklappar är bakvänd, snarare var det tomten som förväntades få gåvor av husfolket.

e_tomten

Till sin natur var tomten ett skyggt väsen som visade sig sällan för människor. De som sa sig ha sett honom var inte sällan barn. Så här beskrivs han av n murare i Kastlösa socken i början av förra seklet:

Han [tomten] hade grått skägg å en rö pinnmössa å e lita blå kavajtröja, dä va allt som ja såg. Men ja sprang fort ner te mor mi där ho var

Återkommande i folk beskrivningar av tomten är att det är en liten figur på runt en meter. Tomten var ofta klädd i grå vadmalskolt och på huvudet någon form av röd eller mer sällan grå toppluva. Ibland kunde tomten vara klädd i rött eller grönt eller, som i berättelsen ovan, blått. De flesta tomtar hade snövitt eller ulvgrått skägg, även om en del var slätrakade.

Skrivet av Mattias Axelsson (2011-11-15)

Källa: Schön, Ebbe (1996) Vår svenska tomte – sägner och folktro Natur och Kultur

Vem delar ut julklappar i Sverige?

Kort svar: Numer är det jultomten som delar ut julklappar i Sverige, men genom historien har även t.ex. julbocken och Jesusbarnet varit julklappsutdelare.

Att ge varandra gåvor i slutet av december är en tradition som kan spåras tillbaka till romarriket. Vid festen Saturnalierna (från 17 december och några dagar framåt) gav romarna varandra gåvor. Detta bruk flyttades senare till nyårsfesten och nyårsgåvor förekom i Norden från kristendomens införande vid medeltidens början.

Bruket med nyårsgåvor konkurrerades under 1700-talet ut av de populärare julgåvorna – förmodligen tack vare inflyttade tyskar som i mitten av 1600-talet införde firandet av Kinken Jes.

Till detta bruk bör också läggas det mer kontinentala firandet (främst i nuvarande Nederländerna och Belgien) att ge barnen gåvor på Sinterklass-afton (5 december). Även i delar av Sverige (t.ex. på Gotland) fanns denna tradition i delar av Sverige.

IMG_20141220_153855

Under 1700-talet fanns det i Sverige två olika typer av julgåvor – dels överklassens dyrbara presenter i samband med jul och dels det mer folkliga bruket att  knacka (klappa) fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”.

Vem som skulle dela ut gåvorna varierade. En tradition som importerats ifrån Tyskland var Kinken Jes.

Kinken Jes delar ut julklappar

Christkindlein (även kallad Kindchen Jesus eller Kinken Jes) är reformationens försök att göra sig av med den populäre gåvoutdelaren St Nikolaus. Eftersom Luther ville bli av med alla helgon var St Nikolaus en nagel i ögat. Därför skapades Kinken Jes – det lilla Jesusbarnet – som en motvikt. Kinken Jes delade också ut gåvor, men i samband med julfirandet.

Dock var Kinken Jes alls inget litet barn utan en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret (enligt vissa ursprunget till den moderna lucian)

Julbocken delar ut julklappar

Kinken Jes konkurrerades ganska tidigt ut av andra gåvoutdelar. Under 1800-talet var det populärt att ha en man utklädd till julbock som klapputdelare.

Julbocken kan ha blivit över ifrån upptågen kring Nikolausdagen (6 december). Med sig hade helgonet ofta en djävul, ofta utklädd med horn och päls. Enligt vissa är det denna djävulsgestalt som genom seklen förvandlats till julbock.

Elsa Beskow skriver i boken Petter och Lottas jul:

… på den tiden var det inte jultomten, som kom med julklappar, det var en stor julbock som kom in och stötte med käppen i golvet och frågade ”Finns det några snälla barn här?”

borgmacc88star-munte-julbocken-illustrazione

Jultomten som klapputdelare

Det senaste tillskottet i raden av julklappsutdelare (och den som fortfarande behåller positionen) är jultomten.

Den svenska jultomten är från början inte samma karaktär som den anglosaxiska Santa Claus. Santa Claus är en skapelse av tecknaren Thomas Nast. År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.

Inspiration till bilderna kom från dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten. Förutom utseendet och funktionen som klapputdelare är det också här som jultomtens åtta renar får sina namn.

Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.

Jultomtens verkstad

Den svenska jultomten däremot är ett resultat av Jenny Nyströms teckningar. Hennes första bild av en tomte var illustrationen av Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äfventyr på julafton från 1871 och den har ganska lite gemensamt med hur hennes senare tomtar kom att se ut.

nystrom.jpgSenare började Nyström utveckla sin tomte till den tomte vi känner idag med vitt skägg och (oftast) röd luva.

Dock var det inte Rydbergs berättelse som formade jultomten som klapputdelare. Historikern Håkan Strömberg skriver:

Den jultomte som istället kom att ta plats i svenska hem under sent 1800-tal och under 1900-talet var något helt annat. Han kom oftast till fots genom mörkret om kvällen den 24 december, bultade på dörren och bjöds in under stora hedersbetygelser. Han erbjöds en sittplats, öppnade sin säck, läste rim, delade ut julklappar och försvann sedan ut i natten.

Och här går det att se klara paralleller till hur julbocken arbetade.

Vem delar ut julklappar i Sverige idag?

Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Håkan Strömberg igen:

Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-08)

Källor: 

Strömberg, Håkan ”Så blev bocken jultomte” ur Populär Historia 2013-11-18

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker