Varför gav de tre vise männen guld, rökelse och myrra till Jesusbarnet?

Kort svar: Att det var just guld, rökelse och myrra som de vise männen hade med sig beror troligen på att den som skrev Matteusevangeliet ville ge en symbolik att Jesus var en kung.

Jesus födelse är en av flera anledningar till julfirandet. Trettondagen (6 januari) firas numer till minnet av de tre vise männen och deras möte med Jesusbarnet. Att de kallas för ”de tre vise männen” beror på att de överlämnade tre gåvor (guld, rökelse och myrra) till Jesus.

Att det var just dessa tre gåvor beror förmodligen på propaganda. Matteusevangeliet är skrivet i slutet av de första århundradet och är en religiös propagandaskrift. De tre gåvorna bör alltså tillfogats för att understryka Jesus plats som Guds son och Kungars kung.

  • Guld – en klassisk symbol för kungar och makt. Guldet är den ädlaste av metaller. Dessutom är guldet en metall som består i eld,
  • Rökelse används vid tillbedjan i många olika religioner. Rökelsen stiger mot himlen och kan vara en symbol för Jesus kontakt med Fadern i himlen.
  • Myrra är en form av kåda som luktar gott. Den används bl.a. vid kröningsceremonier, men också vid balsamering. Därför skulle myrran kunna symbolisera Jesus död (och uppståndelse).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-19)

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Vad är myrra?” SvD:s historieblogg 2013-01-06

Annonser

Vilka gåvor gav de tre vise männen till Jesus?

Kort svar: Enligt Bibelns berättelse om de vise männen så var det ”guld, rökelse och myrra” som de överlämnade till Jesus.

Jesus födelse är en av flera anledningar till julfirandet som varar åtminstone till trettondagen (då de tre vise männens ankomst firas). Av de fyra evangelierna är det vara två (Lukas – i det som kommit att kallas julevangeliet –  och Matteus) som skriver något om födelsen – och det är bara en (Matteus) som skriver något om de som kommit att kallas ”de tre vise männen”. Så här står det i Matteus 2:1-2 och v.11

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid
kom några österländska stjärntydare till Jerusalem
och frågade: “Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett
hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”
/…/
De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans
mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor
och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.


Det står ingenting om hur många de ”österländska stjärntydarna” var eller att de skulle ha besökt Jesus i stallet. Att man kallar dem för ”de tre vise männen” beror på att det är tre gåvor som överlämnas – guld, rökelse och myrra.

Varför det just var dessa tre gåvor som författaren till texten valde är inte säkert, men det finns såklart olika hypoteser. Matteusevangeliet är troligen skrivet i slutet av de första århundradet och är en religiös propagandaskrift. De tre gåvorna bör alltså tillfogats för att understryka Jesus plats som Guds son och Kungars kung.

  • Guld – en klassisk symbol för kungar och makt. Guldet är den ädlaste av metaller. Dessutom är guldet en metall som består i eld,
  • Rökelse används vid tillbedjan i många olika religioner. Rökelsen stiger mot himlen och kan vara en symbol för Jesus kontakt med Fadern i himlen.
  • Myrra är en form av kåda som luktar gott. Den används bl.a. vid kröningsceremonier, men också vid balsamering. Därför skulle myrran kunna symbolisera Jesus död (och uppståndelse).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-19)

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Vad är myrra?” SvD:s historieblogg 2013-01-06

Vilka har namnsdag på trettondagen?

Kort svar: På trettondagen (6 januari) har Baltsar, Kasper och Melker namnsdag.

Trettondagen firas i kristen tradition sedan länge till minne av de tre vise männens besök hos Jesus. De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män”) finns bara med i en kort passage i Matteusevangeliet. Ingenstans i Bibeln står alltså att de skulle vara tre till antalet eller att de skulle vara ”visa män” utan de omnämns bara som”några österländska stjärntydare”. Att de kallats de tre vise männen har att göra med det antal gåvor de gav Jesus: – rökelse, myrra och guld.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081

Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Först ett par sekel efter Jesus födelse började det utvecklas en myt kring de vise männen. Så här skriver katolik.nu:

Från 500-talet blev deras namn först ”Thaddadia, Melchior och Balytona”. Sedan 700-talet heter de: ”Caspar, Melchior och Balthasar”

I den svenska almanackan det den 6 januari tidigare bara stått ”trettondagen”.

fullskarmsinfangning-2017-01-06-085027

Det var först 1993 som två av de vise männen – Baltsar och Kapser – fick sin namnsdag den 6 januari och 2001 las också Melker dit. Således är 6 januari det enda datum i den svenska almanackan som har tre namnsdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-01-03)

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001

Är trettondagen 2019 röd dag?

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är trettondagen (6 januari) en helgdag (dock inte trettondagsafton). Från början var 6 januari den dag då Jesus födelse firades eller egentligen hans ”härlighets uppenbarelse genom dopet”, men västkyrkan flyttade senare firandet av Jesus födelsedag till 25 december.

Fullskärmsinfångning 2014-12-031

Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då västkyrkan firar de tre vise männens ankomst till Betlehem och det nyfödda Jesusbarnet. Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Att trettondagen eller trettondedag jul fått ordningsnumret 13 beror på att juldagen räknats som förstedag jul (ett begrepp som aldrig slagit igenom i Sverige). Däremot talar man på andra språk om ”Julens tolv dagar” och då blir 6 januari just den trettonde dagen eller trettondagen och är alltså röd dag.

Skriver av Mattias Axelsson (2o15-01-05, uppdaterad 2018-01-04)

Källa: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Är trettondagen 2014 en röd dag?

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag och har varit så i Sverige sedan vi blev kristna i början av medeltiden.

Helgdagar är dagar som skiljer sig från vardagar i den bemärkelsen att man ofta är ledig och att de vardagliga rutinerna bryts. I alla samhällen har någon form av vilodag och återkommande helgdagar funnits. Vilka de har varit och när de har infallit har såklart varierat.

När kristendomens kom till  Norden under 1100-talet så medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Några av dagarna gick lätt att implementera – ex. julen vid vintersolståndet och Johannes döparens dag vid sommarsolståndet. Andra var svårare – ex. apostladagarna och helgondagarna.

Trettondagen som helgdag

Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Fullskärmsinfångning 2013-12-30 175531

Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och allahelgons dag.

Trettondedag jul eller trettondagen (6 januari) är således en röd dag och därmed en ledig dag för de allra flesta.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-04)

Källor: 

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år

Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

 

Vad är epifania?

Kort svar: Epifania är ett äldre namn på den helgdag som kallas trettondagen. 

Epifania är ett grekiskt ord som betyder ”uppenbarelse” och ordet används för att benämna en fest som hålls den 6 januari, både inom den västliga och den östliga kyrkan även om det sker på olika sätt och av olika anledningar.

Epifania är en av de allra äldsta kristna högtiderna som vi känner till. Så här skriver Marin P:n Nilsson (1936)

Vi känna dock en fest, på vilken Kristi födelse firades, som är äldre än den kristna julen, epifaniafesten, festen för Guds uppenbarelse för människorna, som det grekiska ordet betyder, en högtid, vilken ännu med bleknad glans står kvar i vår kyrkokalender som de heliga konungarnas dag. (s. 118)

Epifania är alltså äldre än julfirandet. Eftersom de tidigaste kristna inte alls la någon vikt vid födelsedagar (som ansågs vara hedniskt firande) var det istället andra delar av Jesus liv som kom att högtidlighållas. Förutom den självklara påsken och de högtider som är knutna dit finns firandet av hur Gud blir blir människa genom Jesus belagt i äldre skrifter (åtminstone så tidigt som mitten av 100-talet).

När kristna firade epifania under de första århundradena var det en rad olika skeenden ur Jesus som fanns med – hans födelse, de tre vise männens besök, dopet i floden Jordan och miraklet vid bröllopet i Kaanan. Enligt de flesta kyrkohistoriker är det främst dopet som är i centrum för epifaniafirandet.

I Östkyrkan, både hos de ortodoxa och hos de orientaliska kristna, är firandet av vår Herres Jesu Kristi dop i Jordan av ännu större vikt liturgiskt än firandet av hans födelse i Betlehem.

Inom den ortodoxa kyrkan är det främst Jesus dop i floden Jordan som ger ramarna för epifaniafirandet den 6 januari (som är den 19 januari eftersom man använder den julianska kalendern). Så här skriver grekisk-ortodoxa kyrkan i USA:

About the beginning of our Lord’s thirtieth year, John the Forerunner, who was some six months older than Our Saviour according to the flesh, and had lived in the wilderness since his childhood, received a command from God and came into the parts of the Jordan, preaching the baptism of repentance unto the remission of sins.

För många ortodoxa kristna är epifaniafirandet en av de viktigaste högtiderna på året.

I Östkyrkan påbörjas jul också med firandet av Jesu Kristi födelse, som man skulle vänta sig, men firandet når sin kulmen i firandet av Jesu dop, som kallas just ”epifania” eller ”theofania”, och vilket betyder ”uppenbarelse”.

Inom den västerländska kyrkan (katolska och de olika protestantiska, dock inte den anglikanska) har epifaniadagen inte alls den betydelse det tidigare haft. I Sverige heter 6 januari sedan längre trettondagen och Hellige tre kongers dag på norska/danska.

magi

Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då västkyrkan firar de tre vise männens ankomst till Betlehem och det nyfödda jesusbarnet. Tanken med detta är att man firar att Jesus uppenbarades för den icke-judiska delen av världen genom de tre vise männens besök. Namnet epifania lever dock kvar på flera språk (ex. spanska, franska och engelska) även i länder där den ursprungliga anledningen (dopet) har fått stå tillbaka för de tre vise männen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-05)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

P:n Nilsson, Martin (1936) Årets folkliga fester

Catholic encyclopedia – Epiphany (läst 2013-01-05)

Varför firar vi trettondagsafton?

Kort svar: Trettondagsafton – 5 januari – är dagen före trettondagen. Sedan lång tid tillbaka firas inom västerländsk kristenhet de österländska stjärntydarnas ankomst till Jesus på trettondagen. Trettondagsafton har dock hamnar lite i skymundan för jul- och nyårsfirande. 

Om vi börjar med själva trettondagen så infaller den (vilket namnet avslöjar) på den trettonde dagen i juletid. Juldagen räknas som förstedag jul och annandagen firar vi ju fortfarande. Tredjedag och fjärdedag jul togs dock bort i och med kalenderreformen under Gustav III 1772.  Trettondagen är alltså alltid 6 januari. Dagen före en helgdag kallas afton således är trettondagsafton den 5 januari.

Trettondagen är i någon mening äldre än själva julfirandet då dess föregångare – epifania – firades i de österländska kyrkorna redan under de första århundradena efter Kristi födelse. När den katolska kyrkan  valde att lägga firandet av Jesus födelse till den 25 december bytte också trettondagen karaktär inom den västliga kristenheten. Man valde att förlägga firandet av de österländska stjärntydarnas (populärt kallade ”de tre vise männen”) ankomst till den nyfödde Jesus.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081

Trettondagen är i Sverige och i många andra kristna länder en helgdag och därmed är de flesta svenskar lediga. Dock är trettondagsafton (liksom julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton för övrigt) inte en röd dag, men det i vissa kollektivavtal finns ändå reglerat en viss ledighet. De fyra  nämnda aftnarna firas i betydligt större utsträckning än trettondagsafton som lite hamnar i skymundan vad gäller traditionsenligt firande.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-01-02)

Källor:
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
P:n Nilsson, Martin (1936) Årets folkliga fester