Tjugo dagar efter jul

Idag är det tjugo dagar sedan julafton och Knut har namnsdag. För de allra flesta i Sverige innebär det att julhelgen har nått sitt slut och att granen slängs ut tillsammans med övrigt julpynt.

Som jag skrivit om tidigare så var det först på 1600-talet som 13 januari blev julens slutdag. Tidigare hade julen bara varat fram till 7 januari (och gör så i de flesta länder i världen). Men på 1600-talet valde alltså kyrkan att förlänga julhelgen för att på så vis stärka sin ställning.

Att dagen heter Knutdagen har att göra med den danska prinsen Knut Lavard som dödades i Odense 1137 den 7 januari. Hur han dog finns det olika historier om. Alf Henriksson skriver att det var i kyrkan som prins Knut träffades av en sten i huvudet. Men inte värre än att han tog ett kärl från altaret som han lät blodet rinna ner i för att skydda sin sidendräkt. Ett spjut genom ett fönster gjorde dock slut på prinsen, som blev helgonförklarad.

Således var 7 januari länge Knutdagen, men när julen förlängdes på 1600-talet flyttade även Knut med och det är därför vi ännu kan säga ”Knut kör julen ut”.

Tjugondag Knut firades betydligt mer och livligare förr i tiden eftersom det var då gillena avslutades. Enligt traditionen skulle all mat och dryck som fanns kvar från julfirande förtäras på tjugondag Knut. I Bohuslän fanns följande talesätt:

Slut på jula och slut på ljusa och slut på brännvin’t i alle husa

Att ”köra ut julen” skedde också rent bokstavligt när mor i huset efter att maten var uppäten öppnade alla dörrar och därefter for runt med en sopkvat och skrek – ”Ut Knut! Nu är julen slut”.

Om det inte var husmor som gick runt med kvasten fanns det Knutsgubbar som kunde göra jobbet. En Knutsgubbe var klädd i fårskinnspälsar som vänts bak och fram, koskällor kring halsen, mask för ansiktet och en djävulssvans därbak. Knutsgubben kunde också vara en dock som lämnades på grannes farstu. Dock var man tvungen att springa därifrån i rasande fart, för om man blev upptäckt fanns risk att man fångades in och kläddes av naken. Under resten av året var man en person som det stod fritt att driva med.

Andra bloggar om: , , , , ,

Källor: En årsrunda av Christer Topelius. Svenska traditioner av Ebbe Schön. Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus. Julen förr i tiden av Ebbe Schön

About these ads
Det här inlägget postades i jul och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

One thought on “Tjugo dagar efter jul

  1. Pingback: Knut « Delengkal Weblog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s