Vem var Lucia och vad har hon med vårt luciafirande att göra?

Kort svar: Lucia är ett helgon som dog 13 december år 304. Dock har hon ingenting med vårt luciafirande att göra. 

Att Lucia har namnsdag 13 december beror på att helgonet Lucia från Syrakusa ska ha dött martyrdöden på detta datum år 304. Enligt en legend var Lucia en ung kvinna från Syrakusa på Sicilien som i hemlighet avlade kyskhetslöfte. Hennes fästman vägrade dock detta och anmälde henne till kejsaren vilket gjorde att Lucia dömdes till prostitution då hon inte velat gifta sig. När hon skulle transporteras till bordellen blev det problem. Så här beskrivs historien:

Hon skulle fraktas på en oxkärra till hån och spe genom staden, men tusen man och flera oxar klarade inte att dra jungfrun. Den rasande ståthållaren lät då samla ved runt hennes fötter och prövade att bränna henne, men åter blev hon räddad av Gud. Därefter hällde han kokande olja över henne, men hon fortsatte att vara oskadad. Då blev ståthållaren mycket vred, och hon dömdes att bli dödad med svärd, och bödlarna stack ett svärd i halsen på henne. Men Lucia levde så länge, att en präst hann att komma och ge henne sakramentet. Då först dog hon.

Lucia blev tidigt helgonförklarad och det finns källor som beskriver en fest till hennes ära redan runt år 400. Således fanns Lucia med som namn i den kristna almanacka som infördes i och med kristendomen runt år 110. Dock har vare sig legenden eller helgonet Lucia någonting med det svenska luciafirande att göra. Luciadagen var under medeltiden förvisso en helgondag, men hade ingen större betydelse förutom i Skara stift där den hade en högre festgrad än i andra stift.

Lucia från Syrakusa

Årets längsta natt

Att vi uppmärksammar 13 december (Luciadagen) har istället med vintersolståndet att göra. Vintersolståndet är årets längsta natt, därefter vänder det och vi går mot ljusare tider. Vintersolståndet infaller den 21 eller 22 december, men så har det inte alltid varit.

Eftersom den julianska kalendern som gällde i Sverige fram till 1753 innehöll ett litet fel (varje år blev några minuter längre) försköts vintersolståndet successivt. De första hundra åren märktes ingen större skillnad, men på tusen år hinner det hända en hel del.

Under sen medeltid och tidigmodern tid hade året förskjutits så långt att vintersolståndet istället låg runt 13 december (inte exakt, men det spelade inte så stor roll). Enligt folktradition betraktades natten till den 13 december som årets längsta. I en almanacka från 1702 står att läsa om 13 december:

[den] längsta Natten då den kalla och olustiga Wintern tar sin början

Även efter 1753 då vintersolståndet åter hamnade den 21 december levde traditionen om 13 december som årets längsta natt kvar. Den kallades för ”lusse långnatt”.

Kring årets längsta natt fanns det naturligtvis en mängd föreställningar. Mycket onda krafter var i rörelse (liksom vid andra övergångstider – ex. Halloween då vintern börjar eller Mickelsmäss) och det fanns skäl för att vara försiktig.

Sista dagen innan julfastan

En ytterligare anledning att lucia uppmärksammades var att lucianatten under katolsk tid var det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit sju frukostar under natten (fråga mig inte hur man orkade med det). På bondgårdarna försökte man också använda överflödets magi – d.v.s. genom att äta mycket mat under lussenatten skulle man få god tillgång på mat även under resten av året.

Genom historien har sedan luciafirandet förändrats på olika sätt, både under olika sekler men också i olika delar av samhället. I det äldre bondesamhället fanns en tradition att klä ut sig i anskrämliga kläder och gå som ”lussegubbar” eller ”lussegummor”. Från 1700-talet finns en vitklädd lucia med ljus i håret belagd i Västergötland.

Att fira lucia på det här sätter spreds sedan vi de västsvenska studentska nationerna till bl.a. Uppsala och Lund. Terminen vid universiteten avslutades normalt vid lucia och luciafirandet blev då ett naturligt festtillfälle. Eftersom det inte fanns några kvinnliga studenter var det en manlig student som fick ikläda sig rollen som lucia.

Sitt moderna genombrott fick lucian 1927 då Stockholms Dagblad anordnade det första officiella luciatåget i form av en kortege genom Stockholm. Snart därefter följde flera av landets tidningar exemplet och anordnade egna luciatåg och omröstningar kring vem som skulle få vara årets lucia.

Skrivet av Mattias Axelsson ( 2007-11-27, uppdaterad 2023-11-30)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Stålblom, Göran (1999) Vintersolståndet Norstedts förlag

Swahn, Jan-Öyvind (2005) Stora Julboken Ordalaget Bokförlag