Kort svar: Ingen vet med exakthet vad ordet jul betyder. I sin ursprungliga användning användes jul som en benämning på en längre tidsperiod kring vintersolståndet.
Liksom med t.ex. ordet påsk eller ordet Halloween brukar det kring ordet ”jul” väckas frågan vad den ursprungliga betydelsen egentligen är.
Till skillnad från t.ex. engelskan Christmas eller franskans Noël eller tyskans Weihnachten så har det svenska ordet jul inget som helst samband med det kristna bidraget till julfirandet – Jesus födelse. Istället är ordet jul ett mycket gammalt ord som kan härledas tusentals år tillbaka i Skandinavien.
Östgoterna hade på 300-talet ordet fruma jiuleis som ord för månaden november. I Bedas krönika från 700-talet omnämns en högtid i december och januari som kallas geola. Ett liknande ord – ýlir – finns i isländskan och betecknar månaderna kring vintersolståndet.
Ursprungligen var alltså jul egentligen en betydligt längre period än de veckor vi idag räknar som julen. Det kan t.o.m. ha varit flera fester eller festdagar i samband med vintersolståndet eller något tidigare.
Första gången som ordet förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):
Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.
Den ursprungliga betydelsen av ordet jul är dock omöjlig att fastställa. Ebbe Schön skriver i Folktrons år:
Man har kommit med så vitt skilda förslag som ”snöstormarnas tid”, ”glädjefest”, ”festernas fest”, ”magi”, ”trolldom” med mer. Inget av detta torde på språkhistorisk grund kunna godtas.
Britt-Marie Näsström skriver:
Lika svårt är det att tolka ordet jul, som av vissa antas komma av hjul, som skall illustrerar att året vänder mot ljusare dagar som ett hjul. En annan och enligt min mening bättre tolkning är att det helt enkelt betyder fest.
Ett argument som talar för Näsströms förslag är att vi lånat ut ordet jul till finskan. Dels som joula (för jul) men också förmodligen till ordet juhla som betyder fest. Det fornnordiska ordet jul har alltså i finskan dels fått ge namn på högtiden jul och dels till ordet fest.
Det tråkiga svaret på frågan om ordet juls betydelse är tyvärr att vi inte vet med säkerhet vad ordet betyder. De enda två saker vi vet är att:
ordet är förkristet och det har länge, om än inte alltid, varit kopplat till en midvinterfest.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 21/12 2008)
Källor: Näström, Britt-Marie (2002) Blot – Tro och offer i det förkristna Norden Nordstedts:Stockholm
Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma
Läs även andra bloggare om jul, etymologi, julfirande, historia, ordet jul, högtider, traditioner
Högtider och traditioner 
Synpnkt:
Hej: Jag skulle vilja lämna min synpunkt angående ordet Jul, i det nya arameiska eller syriska språket som vi använder i dagens läge ordet ”Jaloda” i syriska till ny födda barn och man uttalar det i slang språk ” Jalu” och mest används med jesus födelse. istället att säga barnet jesus man säger jalu jesus i slang språk i Iraqiska delan.
Jul är naturligtvis den högtid då solen vänder och ljuset återkommer.
Festen firades med att ett jul av halm och ris tändes på kullen och fick rulla ned för den som en solsymbol.
God Jul på er alla!
Einar Hellbom
Roligt att det även används i modern engelska. Läste nyss ordet ”yuletide” i Vouge, när det handlade om jul. Vikingarnas partyliv har satt spår!
Inte bara vikingarna utan ända bort till bronsåldern när de dyrkade solen.
God Jul igen!
Einar Hellbom
God Jul = God Öl, enligt min historelärare.
Nja. Jul betyder inte ”öl”. Däremot använde man uttrycket ”dricka jul”
Jul kan vara släkt med ordet hjul och betyda ‘årsvarv’. Men eftersom den stora festen var vid årsvarvets slut och den hette *ju(h)la troligtvis omkring de längsta nätterna och (fruma) jiuleis månaden före den stora blottiden. Så Jul kan komma av hjul och samtidigt betyda fest. Inget behöver säga emot det andra. Att juhla i finskan samtidigt betyder högtid kan tolkas så att juhla är en viktig del av de många högtiderna på det heliga hjulet, ”årsvarvet”. Det är lustigt att finnarna säger ‘joulu’. Jag uppfattar det som västskandinaviskt. Götalandskapen pratade väldigt lika norrmännen. T.ex. så påminner äldre västgötalagen inte så lite om isländska. Götalandskapen betydde troligtvis mycket för kristnandet av Finland. T.ex. så hade man tidigt präster och ämbetsmän. Efter Birger jarl blev svealandskapen mer dominerande i Finlands styre, då han grundade Sockholm. Därför anser jag det möjligt att ‘joulu’ kommer av göternas ‘joul’ eller jól som vi kanske skulle skrivit nu. När götiska tjänstemän skulle förklara julfirande bland finnar använde de sitt eget uttal, nämligen jól…! Hade det varit någon från Svealand så hade de troligtvis sagt ‘jul’ med tyskt u som de fortfarande gör i Dalarna idag. Hur säger man jul på älvdalsmål eller dalmål? Juhla är då troligtvis julhögtiden och andra blotfester som svearnas förfäder använde när de kom i kontakt med finska stammar för 1500-2000 år sedan..
Fortfarande är det Solhjulet som dyrkades på bronsåldern.
Se fynden i Danmark där solhjulet i guld dras av hästar.
Solkorset-hjulkorset finns på keltiska mynt och Irländska gravstenar före kristus.Solguden som körde vagnen över himlen dyrkades länge.
Att rulla ett solhjul nedför graven/kultplatsen vid midvintersolståndet var en naturlig del i kulten.Perser och kurder firar sitt nyår med eldar som men hoppar över på vårdagjämningen så delar av kulten lever än.
Så God Jul och Gott Nytt År till er alla.
Einar
Det finns det latinska pojknamnet Julius som tydligen ska vara en förkortning på Julianus. Detta namn ska härstamma från grekiska ordet ioylos. Som ska betyda skäggfjun. Om detta har någon koppling till vårt ord jul, är kanske inte så troligt. Men svenskan härstammar från latin. Det var min tanke med denna kommentar.