Kort svar: Lutfisken är en rest från den tid då Sverige var katolskt och man fastade inför jul. Kött var då förbjudet, men fisk kunde man äta – därför blev lutad fisk populärt (dock inte enbart till jul)
När Sverige blev kristet var det den katolska varianten av kristendomen som introducerades i landet. Med katolicismen följde en rad traditioner och helgdagar som svenskarna inte firat tidigare – bl.a. fastan inför påsk och fastan inför jul. Exakt när fastan inför jul började varierar – vissa säger advent medan andra säger lucia. I vilket fall som helst var dagarna och veckorna innan jul en tid då kött inte var tillåtet att äta.
Däremot kunde man äta fisk. Under årets kalla månader var det dock svårt att fånga färsk fisk på grund av isarna. Istället fick befolkningen nöja sig med insaltad eller torkad fisk och eftersom saltet var dyrt var det snarast den torkade varianten som dominerade.
Att ”luta fisken” innebär att man badar fisken i en basisk lösningen för att mjuka upp den. Ett gammal talesätt säger:
Tre dar i vatten, tre dar i lut, tre dar i lutvatten och sen vattnar man ut
Den process skulle påbörjas på Annadagen (9 december) för att lutfisken skulle vara perfekt konsistens på julaftonen. Traditionen att äta lutad fisk försvann alltså inte i och med reformationen. Istället flyttade den från fastan innan jul till själva julfirandet.
Skrivet av Mattias Axelsson
Högtider och traditioner 
Pingback: Granna Anna mä kanna | Kultursmakarna
Lutfisk är jul. Ingen jul utan lutfisk. Skinka bakad i ugn är jul. Ingen jul utan skinka bakad i ugn. Jul utan barn är jul utan julklappar. Med lutfisk och skinka är jul utan barm ändå jul.
Lite konstigt att skriva att katolicismen medförde traditioner och högtider som svenskar tidigare inte firat såsom fastorna inför jul och påsk. Det låter som om svenskarna före katolicismens firat jul och påsk utan att fasta. Det var väl inte främst fastorna som var nya utan att överhuvudtaget att fira jul och påsk.