Vilken dag ska man gå påskkärring?
Traditionen med påskkärringar har ju sitt ursprung i 1600-talets tro på häxor. Enligt tron reste häxorna till ett gästabud med djävulen på en gård som oftast (men inte alltid) kallades Blåkulla. Resen påbörjades natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen och häxorna kom tillbaka på natten mellan påskafton och påskdagen.
Att barn klär ut sig i form av häxor (få av de attribut som dagens påskkärringar bär har dock någon som helst koppling till häxtron på 1600-talet) är en sed känd från 1860-talet, men det var först på 1900-talet som seden spreds i landet är belagt sedan åtminstone början av 1800-talet och seden var spridd under mitten av seklet. Dock är den troligt äldre ändå.
Om vi skall upprätthålla kopplingen mellan häxtron och dagens påskkärringar så är det egentligen vid två tillfällen som det skulle passa att “gå påskkärring” - skärtorsdagen och påskafton. Dymmelonsdagen har inte firats sedan 1700-talet så den känns inaktuell och påskdagen är en söndag.
Vilken av dagarna som används för att gå påskkärring är alltså olika, men klart knutet till olika delar av landet. Att gå påskkärring på påskafton är tydligt knutet till västra Sverige medan skärtorsdagen också finns i andra delar av landet. Så här skriver Bringéus:
Föreställningen om Blåkullafärden har i Västsverige främst förknippats med påskafton. Här kallades häxorna för påskkärringar. Möjligen är seden att hänga på folk figurer i form av kvast, grissla, raka och smörjehorn en utlöpare av det västsvenska bruket med s.k. påskbrev.
Vera Forsberg skriver så här:
På påskafton /../ klädde [man] ut sig till häxa och gav sig ut för att skrämma vänner och bekanta. /../ På sina håll tar barnen ut nöjet i förskott och gör sin påskgummerond redan på skärtorsdagen.
De landskap där påskkärringar först finns belagda är främst Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland och då är det i stort sett bara på påskaftonens kväll som man “gick påskkärring”.
Eftersom det är klart belagt vilken spridning påskeldarna har (Västergötland, Bohuslän, Halland, Dalsland och delar av Småland respektive Värmland) tror jag att det går att dra vissa slutsatser kring vilka delar av landet som man går påskkärring på påskafton. Påskeldarna användes ju för att skrämma häxorna och det är därför troligt att påskkärringarnas rond knyts till dessa i västra Sverige.
Källor: Majstång och julgran av Vera Forsberg och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.
Läs även andra bloggares åsikter om påsk, påskkärring, häxor, skärtorsdag, påskafton, påskeld, högtider
Carola sa,
18 mars , 2008 vid 9:57 är
Ursäkta, men jag har tappat tråden…varför firar vi påsk??? För Jesus avrättning och återuppståndelse, eller för att “häxorna” for till Blåkulla? Det är ju omöjligt att de två orsakerna har med varandra att göra……snälla kan jag få ett svar!
MVH
En traditionbunden förvirrad själ….
maxelson sa,
18 mars , 2008 vid 10:24 är
Visst. Jag ska skriva en post som heter “Varför firar vi påsk i Sverige?”
Edit: NU har jag skrivit artikeln om påskfirandets ursprung.
Annika sa,
19 mars , 2008 vid 11:19 är
Varför firar vi påsk? Jo för att Jesus dog på korset OCH för att häxorna for till blåkulla
Munkarna var itne så dumma dom, egentligen är alla våra s k kristna högtider, hedniska högtider, t ex julen är midvinterblot, sen har vi kvar gamla hednatradioner som valborgsmässoelden och dansen runt midsommarstången
påskriset är också hedniskt, man tog in ett ‘dött’ ris som sen fick värme o vatten och börja spira och blomma och då kom våren och med den fertiliteten
maxelson sa,
19 mars , 2008 vid 12:28 pm
Annika:
Egentligen finns det få belägg vare sig för att midvinterblotet skulle ha med vår jul att göra eller för att midsommarstången skulle ha förkristet ursprung.
Samma sak gäller förpåskriset.
maxelson sa,
19 mars , 2008 vid 12:35 pm
Borttaget.
Anni sa,
19 mars , 2008 vid 2:08 pm
Varför klär vi ut oss då? är det för att skrämma häxorna?!?
lilleskutt sa,
20 mars , 2008 vid 5:23 är
Hej!
Här i Finland verkar det som att finnarnas tradition är att gå på Palmsöndagen medan jag och andra finlandssvenska barn i min barndom gick på Påsklördag. Min frisörska (finsktalande) sade att de i hennes hem i österbotten också hade som tradition att gå på lördag. Intressant!