Varför heter det palmsöndagen?

Kort svar: Palmsöndagen har fått sitt namn efter berättelserna i Nya testamentet om hur Jesus red in i Jerusalem och möttes av människor som viftade med palmkvistar.

Påsken är egentligen en högtid som är utdragen över flera månaders tid. Från fastlagen (fyrtiosex dagar före påskdagen) till pingst (femtio dagar efter påskdagen) via själva hödpunkten – påskdagen då kristna firar Jesus uppståndelse ifrån det döda.

Utformningen av påskens olika dagar är till allra största delen hämtade ifrån kristen tradition, även om det såklart även finns betydande icke-kristna inslag i påskfirandet. Den sista veckan som leder fram till finalen (påskdagen) kallas för stilla veckan eller dymmelveckan.

5602191069_0fa3189b60_b.jpg
Källa: Flickr

Stilla veckan börjar med palmsöndagen. Palmsöndagen har fått sitt namn eftersom man firar Jesus intåg i Jerusalem då folk som kommit för att fira påsk. Så här står det i Johannesevangeliet 12:12-13

Nästa dag, när de många som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem, tog de palmkvistar och gick ut för att möta honom. Och de ropade: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung.”

Just intåget i Jerusalem har central betydelse i den kristna traditionen – så stor betydelse att man läser texterna om intåget både den första söndagen i advent och på palmsöndagen. Så här skriver prästen Joel Ingmarsson:

På Första Advent firar vi att Jesus är Herren, Gud själv som blivit människa, och som kommer till oss ett nytt kyrkoår. Men på Palmsöndagen påminns vi om att intåget i Jerusalem har ett djupare syfte. Jesus rider inte in i staden bara för att folket ska bekräfta att han är en kung. Han rider in till Jerusalem som en inledning till den stora finalen i hans liv på jorden: han har kommer dit för att dömas, lida och dö.

I katolska länder tar folk med sig palmkvistar till kyrkan på palmsöndagen och de bärs i procession runt i städerna för att sedan sättas upp i hemmen till skydd mot sjukdomar och liknande. Eftersom Sverige inte har några palmer har det istället varit sälgkvistar som använts.

sälg

Sälgen ansågs ha magiska krafter att hela och det oroade kyrkan. Vid ett kyrkomöte i Örebro 1529 skrevs det:

Palm viges icke, ej heller brukas därtill att han skulle hava besynnerlig makt, der man skall sätta tröst till, utan till en åminnelse, att folk strödde palmkvistar i vägen för Kristus.

Andra bloggar om: , , , , , .

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad: 2012-03-30)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Lämna en kommentar