Vad är skillnaden mellan fasta och fastlag?

Kort svar: Fasta är en period då man låter bli att äta viss mat. Fastlag är dagarna före fastan då man istället festar och äter god mat i överflöd. Fasta och fastlag är alltså varandras motsatser.

Orden fastlag och fasta låter lika och kan därför lätt sammanblandas. Det skall de dock inte göras eftersom de är varandras direkt motsatser.

Vad är fastlag?

Fastlagen är de dagar som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”. Inför påskfastan är fastlagen tre dagar (söndag – tisdag) även om det ibland förekommer att man sträcker ut fastlagen till en vecka före.

Dagarna i fastlagan har kallats olika saker – fastlagssöndagen, fläsksöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

Det enda av fastlagsfirandet som egentligen levt kvar fram till 2000-talet är ätandet av semlor (som dock inte längre begränsas till fettisdagen eller ens fastlagen).

Vad är fasta?

Fastan är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns  i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man ex en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att påskfastan då såg mycket olika ut hos olika kristna grupper. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen och den tidrymden anknyter som nämns ovan till en mängd tillfällen i Bibeln som tagit just fyrtio dagar eller fyrtio år.

Dock, vilket kan vara viktigt att påpeka, så varar fastan inte fyrtio dagar i sträck. Söndagar är inte fastedagar så tiden från Askonsdagen till Påskdagen är alltså fyrtiosex dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar).

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2008-03-16 uppdaterad 2020-02-13)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”fastlag” SAOB (läst 2020-02-13)