Är 1 maj en socialistisk dag?

Kort svar: Ja och nej. Den 1 maj har firats sedan 700-talet som en högtidsdag, långt före socialismens. Sedan slutet av 1800-talet har 1 maj uppmärksammats främst av arbetarrörelsen och vänstern, även om det sedan 1939 är en allmän helgdag för alla svenskar.

Hos många finns det felaktiga föreställningen att symboler, ord och liknande kan ha en betydelse i sig – alltså att betydelsen är en och evig. Man menar att det går att finna den ”verkliga betydelsen” hos ett ord eller en symbol. Så är dock inte fallet. Ett tydligt exempel är hakkorset som betyder helt olika saker beroende på om det sitter på en skinnskalle i Sverige eller på en buss i Dehli.

På samma sätt är det med högtider och helgdagar. Motiven till varför vi firar en helgdag varierar mellan olika delar av landet, mellan olika samhällsklasser och mellan olika individer. Därför kan vi inte säga att en helgdag har en betydelse eller att första maj är en socialistisk dag.

Första maj har varit en festdag långt innan industrialismen och socialismen. Redan på 700-talet i det gamla Frankerriket firades första maj. Seden var då att kungen i samband med det stora vårtinget mönstrade de trupper som skulle dra i fält.

Från Frankrike spred sig festligheterna vid första maj till grannländerna och på 1000-talet kom den till England, ungefär samtidigt till Belgien och i Tyskland togs idén upp av Hansaförbundet.

Även i Sverige har första maj funnits med länge. Så här skriver Nordiska Museet:

Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade hög festgrad och föregicks av en vigilia (vaka) med fasta. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg.

I Sverige passade ett firande vid första maj väl ihop med firandet kring Uppsala där ting och köpestämma hölls kring valborg. Första maj räknades nästan som en nyårsdag då det i vårtid var dags att sadla om och ta nya tag. Ekonomin summerade, nya förtroendemän valdes och man planerade för framtiden. Ofta utfördes inget arbete och eftersom man inte heller gick i kyrkan så blev första maj en helt fri dag.

Första maj var alltså en högtidsdag då man var ledig långt innan arbetarrörelsen i slutet av 1800-talet började använda dagen för att föra fram sina krav. På socialistkonferensen i Paris 1889 beslutades att socialister över hela världen skulle använda första maj till att demonstrera för 8 timmars arbetsdag.

I Sverige genomfördes den första organiserade första maj-demonstrationen 1890 på flera platser i Sverige.

dscf0069.jpg

År 1938 beslutade riksdagen att göra första maj till helgdag. Eftersom dagen redan tidigare varit en ledig dag i praktiken bekräftade riksdagen bara faktum men  1 maj 1939 var första året då första maj var en helgdag på riktigt.

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag (s. 67-70)

Nordiska Museet – 1 maj

Andra bloggar om: , , , ,

Vem var Valborg och vad har hon med valborgsmässoafton att göra?

Kort svar: Valborg är ett av många katolska helgon. Hon firas den 1 maj (inte 30 april) eftersom hon begravdes det datumet  i slutet av 700-talet. Eftersom Valborgs dag inföll i skiftet mellan vinter och sommar kom en hel rad traditioner (ex. eldar och häxor) knytas till kvällen innan  – alltså 30 april (valborgsmässoafton)

Enligt legenden var Valborg en engelsk kungadotter. År 748 kom hon till Tyskland där hennes bror Wunnibald grundat klostret Heidenheim. På klostret blev Valborg en from abedissa tills hon dog 25 februari någon gång kring 780. Därför firas hennes namnsdag på kontinenten 25 februari. I helgonkalendern blev dock hennes dag första maj. Hennes namnsdag är också första maj i Sverige, Norge och Finland. I Sverige var det först 1901 som Valborg fördes in i almanackan och 1993 lades även Maj till som namn.

120px-walbkont1.jpgFrån början var 1 maj en av elva apostladagar då minnet av martyrerna Filippus och Jakob högtidlighölls. I Norge är Filip kvar som extranamn på första maj, medan vi i Sverige flyttat honom till den andra och de katolska länderna till tredje maj.

Kristendomens enda bidrag till valborgsfirandet är alltså namnet. I övrigt finns inga inslag av kristna seder och bruk. Istället har valborgsmässoafton varit ett sätt att fira sommarhalvårets början.

Valborgsmässofirandet tros ha sina rötter i Tyskland och deras walpurgisnacht som firades 30 april. Walpurgisnacht var den dag då häxorna flög till till djävulen, enligt gammal tysk folktro. För att skrämma häxorna tände man eldar. Seden att tända eldar importerades sedan till trakterna kring Uppsala. I Sverige infaller ju som bekant häxsabbaten vid påskfirandet och därför har vi även påskeldar, även om de varit vanligare förr och då framförallt i västra Sverige.

Copyriot skriver:

Den årligen återkommande striden mellan vinterns och vårens krafter firades under första fullmånenatten mellan vårsoldagjämning och sommarsolstånd, med stora lokala variationer (och med motsvarigheter i andra vårhögtider som newroz och pesach).

Med kristendomen överfördes hyllandet av vårens gudinnor på helgonet Walburga, och en dualistisk uppdelning påfördes de mer sammansatta hedniska sederna.

De högtider som i firar har alltid mångbottnade rötter. Under århundraden har de förändrats och kommer så att fortsätta förändras i framtiden.

Skrivet av Mattias Axelsson 2007-04-30 (uppdaterad 2012-02-21)

Källor: Våra högtider av Ingemar Unge, Majstång och julgran av Vera Forsberg och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Andra bloggar om: , , , , .

Varför tänder man valborgsmässoeld den 30 april?

Kort svar: Valborgsmässoafton var förr vinterns sista dag och början på sommarhalvåret. Då trodde man att onda krafter var i rörelse. Därför tände man eldar för att skrämma ex. häxor. Dessutom var första maj dagen då djuren släpptes ut på bete och bönderna skyddade sin boskap från vilddjur genom att tända eldar.

Elden spelar en central roll i alla kultur eftersom den är nödvändig för kulturens överlevnad. Att tända eldar har sätts som en religiös handling i många olika religioner, t.ex. i katolska kyrkans påsknattsfirande. I Sverige har det främst varit vid två tillfällen som eldar har tänts i större skala – påskafton och valborgsmässoafton.

Eldar vid påsk och valborgmässa.Om man vill generalisera så kan man säga att påskeldar förekommer i Västergötland, Bohuslän, Halland, Dalsland och delar av Småland respektive Värmland, medan valborgsmässoeldar förekommer Uppland, Östergötland, Närke, Västmanland och delar av Småland och Västergötland.

Valborgsmässoeldarna har sitt ursprung just i Uppland. Carl von Linné skrev 1749 när han passerade gränsen mellan Uppland och Västmanland:

Eldar sågos på många ställen lysande långt ifrån vägen: ty lantmannen har för sed allt ifrån hedenhös att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken

Det första belägget för eldar på valborg är från Sko socken i Uppland 1711 även om seden förmodligen är betydligt äldre men då begränsad till Uppland. Det var först under 18- och 1900-talet som seden spred sig till närliggande landskap. Förmodligen var det från Tyskland som seden importerades till Sverige. Där trodde man att häxorna hade sin häxsabbat på valborgsmässoafton och därför tände man eldar för att skrämma häxorna.

Eldarna kan alltså ges ett religiöst motiv men frågan är om inte de praktiska förklaringarna är minst lika viktiga. Särskilt i Sverige då våren traditionellt ansågs vara kommen. Första maj var nämligen den dag som bönderna släppte ut sin boskap och de var därför tvungna att skydda dem från vilddjur. Genom att tända eldar och föra oväsen kunde man på så vis hålla boskapen fredad från vilddjur.

Valborgseldarna visar hur praktiska och och religiösa motiv ofta samverkar. Och hur traditionerna förändras.

Källa: Majstång och julgran av Vera Forsberg och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Andra bloggar om: , , , , ,

Vilket år tog förbudet mot nöjestillställningar på långfredagen bort?

Kort svar: Förbudet mot ”offentliga tillställningar” såsom biografvisningar på långfredagen upphörde år 1969.

Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog.

jesus-paa-korset

I Sverige var det först i slutet av 1700-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:

I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.

Så här skriver Bringéus:

Visserligen gjorde reformatorerna Stilla veckan till en predikovecka men först genom kalenderreformen 1772 kom långfredagen att ersätta skärtorsdagen som helgdag. Under inverkan av pietismes och herrnhutismens passionsfromhet blev det snabbt en av kyrkoårets största helgdagar.

Eftersom långfredagen skulle vara en sorgens dag var det förbjudet med ”offentliga tillställningar” under långfredagen, t.ex. fick biografer fick inte ha öppet.

Förbudet upphörde 1969

flera ställen internet kan man läsa att förbudet inte upphörde förrän 1973. Det är en uppgift som härrör från en äldre version av NE:s artikel om långfredagen. Bringeus skriver dock:

Fram till 1969 gällde förbudet mot anordnande av offentliga nöjestillställningar på långfredagen.

Efter kontakt med SF, Svenska Filminstitutet, Statens Biografbyrå och Riksdagsbiblioteket kan jag konstatera att Bringéus har rätt. Förbudet upphörde att gälla den 1 juni 1969. Förbudet mot att anordna offentliga tillställningar på juldagen, långfredagen och påskdagen reglerades i Allmänna ordningsstadgan, SFS 1956:617 §10.

Å juldagen, långfredagen och påskdagen efter klockan sex på morgonen må icke anordnas offentlig tillställning. Länsstyrelsen äger dock medgiva undantag för tillställning, vars innehåll och syfte kan anses förenligt med högtidens helgd.

Under mitten av seklet började förbudet successivt att ifrågasättas mer och mer. År 1956 kunde länsstyrelsen göra undantag för filmer som inte avvek från ”det kristna idealet”. Våren 1968 kom en socialdemokratisk motion att upphäva förbudet och trots motstånd ifrån de borgerliga partierna upphävdes förbudet 1969. Även etnologen Håkan Liby bekräftar året 1969 i en intervju med P4.

Man skulle faktiskt kunna peka på  ett år när ett officiellt förbud togs bort – 1969. Fram tills dess fanns det ett officiellt förbud som handlade om att restauranger, biografer och dansställen skulle inte hålla öppet

Den kristna tidnigen Dagen skrev i april 1969:

Förbudet mot nöjestillställningar på juldagen, långfredagen och påskdagen skall upphävas. Det nuvarande förbudet mot nöjestillställningar på dessa helgdagar finns i allmänna ordningsstadgan. En proposition om upphävandet läggs fram för riksdagen efter påsk, omtalar man på kommunikationsdepartementet.

Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen (samt juldagen och påskdagen) togs alltså bort 1969 och första gången som svenskar kunde dans och gå på bio på långfredagen var 27 mars 1970. Så här rapporterade Sydsvenskan 1970:

På trottoaren utanför dansrestaurangen stod demonstranterna. ”Nej till nöjen på långfredag!” förkunnade ett plakat. Reportern frågade pingstpastorn Bo Hörnberg varför Jönköpings frikyrkor protesterade. – Jesus korsfästes på den här dagen. Vem dansar på en begravningsdag? svarade pastorn.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2007-04-17, uppdaterad 2014-04-02)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Från fastande till festande på laddad dag” Sydsvenskan 2013-03-27

1969 blev det tillåtet att ha kul på Långfredagen” P4 Uppland 201-04-04

När tar påsken slut?

Kort svar: Påskhelgen tar slut efter annandag påsk, men för kristna fortsätter påsktiden fram till och med pingst.

Annandag påsk är en röd dag och den sista lediga dagen i samband med påskhelgen. Annandagar som helgdag finns sedan 2005 bara i anslutning till jul och påsk. Före 2005 var även annandag pingst helgdag, men blev av med sin helgstatus till förmån för nationaldagen 6 juni.

Påskliljor

Längre tillbaka i tiden var det till påsk, pingst och jul även knutet tredje- och fjärdedagar, men i samband med ”den stora helgdöden” 1772 så avskaffades samtliga tredje- och fjärdedagar (och även en rad andra helgdagar). Så påskhelgen är slut i och med att annandag påsk är slut.

Men för kristna är inte firandet över i och med att påskhelgen är slut. Efter påskdagen följer fyrtio dagar av glädje då Jesus visade sig för sina närmaste. Fyrtio dagar efter påskdagen infaller Kristi himmelsfärdsdag och femtio dagar efter är det pingst (av det grekiska pentekosté som betyder femtio). Därför brukar man säga att ”pingst är påsktidens sista högtid” och att påsken är slut i och med pingstdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-04-09, uppdaterad 2014-04-21)

Källa: Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm

Varför äter vi ägg till påsk?

dscf0063-1.JPG

Kort svar: Under påskfastan fick man inte äta ägg. Under perioden värpte hönorna många ägg. När fastan tog slut fanns många ägg att äta.

Ingen mat förknippas väl så med en högtid som ägg gör med påsk. Vid påsk fördubblar genomsnittssvensken sin äggkonsumtion från drygt kokta 2 ägg till drygt kokta 4 ägg.

Men varför äter vi egentligen ägg till påsk? Att ägg blivit påskens stora matsymbol hänger samman med den kristna påskfastan som löper under fyrtio dagar – från askonsdagen till påskafton.

Under den fyrtio dagar långa fastan var ägg en av de maträtter som inte fick ätas. Samtidigt som ingen åt ägg började hönorna värpa – våren är nämligen en tidpunkt då hönor lägger särskilt mycket ägg. Alla ägg som värptes lades alltså på hög och när fastan äntligen var över på påskdagen så fanns det mängder av ägg att frossa i. Maxén och Lindroth sammanfattar:

Vårt äggätande är alltså både en kvarleva från den katolska tiden och styrt av förutsättningarna i naturen

Ägget har sedan blivit en symbol för en massa olika saker. En del kristna tolkar ägget som den grav där Jesus låg och att knäcka skalet symboliserar hur Jesus uppstod från det döda. Lägg därtill att ägget har varit en symbol för liv i många olika samhällen. Carl von Linné hade t.ex. ett ägg på sitt adelsvapen och hade dessutom som motto ”allt liv kommer från ägget”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-04-08, uppdaterad 2013-02-23)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm

Andra bloggar om: , , , , .

Varifrån kommer traditionen med påskris?

hjalevadshus-2-021.jpg

Kort svar: Påskriset kommer – enligt de flesta historiker – ifrån en kristen tradition att piska med björkris på långfredagen för att minnas Jesus lidande. Dock finns det de som menar att traditionen går tillbaka på förkristna traditioner.

Tänker vi påskris idag tror jag att de flesta tänker kvistar satta i en kruka pyntade med färgglada fjädrar och prydnadsägg. Påskriset var dock från början inget som man prydde husen med utan något man piskade varandra med.

Enligt kristen tradition var det på långfredagen som Jesus avrättades på korset. Därför var långfredagen under lång tid en dag präglat av stort allvar. Fram till 1969 var offentliga nöjesarrangemang förbjudna i Sverige.

Dock var det först på 1600-talet om långfredag blev helgdag i Sverige. Före det så skiljde sig dagen inte mycket från andra dagar. Men från slutet av 1700-talet och en bra bit i på 1900-talet var långfredag en sorgens dag.

Ur långfredagens tema om lidande kan vi härleda påskriset. Förr så användes påskriset för den så kallade långfredagsrisningen. De äldsta uppgifter som finns kring långfredagsrisningen är från 1703 då den omtalas som ”en gammal sed” vilket gör att de flesta drar slutsatsen att påskrisning förekommit åtminstone på 1600-talet.

Risningen gick ut på att far i huset piskade upp barn och tjänstefolk för att påminna om Kristi lidande. Senare blev det en mer lekfull variant där rollern ombyttes och det snarare var barnen som piskade sina föräldrar.

Påskriset som dekoration började sedan att användas i Stockholm och andra delar av östra Svealand på 1800-talet, men det var först kring 1930 som det blev vanligt i resten av Sverige.

Uppenbart är att påskrisningen tolkats in i en kristen kontext, men frågan är om ursprunget är tidigare än kristendomen. Vera Forsberg skriver:

Bakom seden [påskrisning] ligger en uråldrig förkristen tradition att om våren slå varandra med ett grönskande ”livsspö” till lycka och frukstamhet.

Nils Arvid Bringeus skriver å andra sidan:

Att sedan har sitt ursprung i den kyrkliga liturgin – och inte kan tolkas som ett slags livsspö – är uppenbart.

Två helt skilda sätt att se på saken och kontroversen visar tydligt på hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är att härleda ursprunget till olika traditioner. För även om det skulle finnas belägg för att folk piskade varandra kring våren redan under antiken så är det egentligen ingenting som säger att påskrisningen i Sverige på 1700- och 1800-talet alls har med det att göra.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-04-07)

Källor: Majstång och julgran av Vera Forsberg och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.

Andra bloggar om: , , , , , , .