Kort svar: Att fettisdagen (eller semmeldagen) alltid är på en tisdag beror på att fastan alltid börjar på en onsdag (askonsdagen) eftersom fastan ska vara fyrtio (plus sex) dagar och avslutas med påskdagen (en söndag).
Att fettisdagen är på en tisdag hör man ju på namnet. Dagen är i stora delar av Sverige (möjligen den södra delarna undantagna) förknippade med semmelätning. Men hur kommer det sig att semmeldagen – som den kallats sedan förra seklets början – alltid infaller på en tisdag?
Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen. Fastlagen är den period om tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Eftersom påskfastans början på askonsdagen styrs av påskens datum styrs även fettisdagens datum av när påsken infaller från ett år till ett annat.
Men även om påskens datum varierar från år till år är påskdagen alltid en söndag. Påskfastan varar i fyrtio dagar (plus sex söndagar – då man inte fastade). Alltså är askonsdagen alltid fyrtiosex dagar före påsk. Eftersom fettisdagen alltid är dagen före askonsdagen infaller den alltid fyrtiosju dagar före påsk. Då påskdagen alltid är en söndag måste fastlagens sista dag – fettisdagen – alltid vara på en tisdag.
Under 1900-talet förekom det att man benämnda samtliga tisdagar under fastan för fettisdag och då blev ”sista fettisdagen” tisdagen som infaller under stilla veckan.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2010-02-13)
Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag
Högtider och traditioner 
Pingback: Fasta « smått & gott
En annan fråga kunde vara: ”Varför infaller den judiska påskdagen på en tisdag?”. Förklaringen är att judarna räknar efter månen i detta fall. Det är logiskt, att om man ska fly från Egypten om natten, så går det bäst vid fullmåne. Varför kristna firar närmaste söndag, vet jag inte. Man kan räkna olika fullmånar, vilket medför tre olika påskveckor vissa år, beroende på vilket samfund man tillhör.