Kort svar: Valborgsmässoafton började firas i Sverige under medeltiden och var en stor festdag med bl.a. eldar och tåg genom stiftsstäderna.
Helgonet Valborg, som har sin helgondag 1 maj, har aldrig varit någon särskilt viktigt person i den svenska festkalendern. Däremot var det länge en helgdagsafton eftersom 1 maj var en helgdag som apostladag för Filippos och Jakob och som sommarhalvårets första dag då ”byalaget valde ålderman och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper, gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader”. Som helgdagsafton blev 30 april en populär dag att festa loss på.
Valborgsmässoeldar
En tradition som numera starkt förknippas med valborgsmässoafton är eldarna. Dessa kom troligen till Sverige via tyska influenser för flera hundra år sedan. Det första belägget för valborgsmässoeldar är från Sko socken i Uppland 1711 men seden är förmodligen betydligt äldre än så. I den tyska traditionen trodde man att häxorna hade sin häxsabbat på just valborgsmässoafton och därför tände man eldar för att skrämma häxorna. Påskeldarna i västra Sverige har samma ursprung med tron på häxor och Blåkulla.
Att elda i skiftet april/maj hänger också ihop med att våren då traditionellt ansågs vara kommen i vissa delar av landet. Det var också då som bönderna släppte ut sin boskap och man var därför tvungna att skydda boskapen från vilddjur genom att tända eldar.
Från början var valborgsmässoeldarna en av många årseldar och dessutom ett lokalt fenomen i Uppland och de östra delarna av Sverige. Men under efterkrigstiden spred sig traditionen över landet där olika folkrörelseorganisationer samt offentliga institutioner arrangerade valborgsmässoeldar och fester.
Studentfirande och superi
Numera är har studentstäderna Uppsala och Lund en särskild roll i det offentliga valborgsmässofirandet. Där är 30 april årets stora festdag med studentaktiviteter och mycket fylla. Ursprunget till studentfirandet är ett medeltida firande i stiftsstäderna. Så här förklarar Nordiska museet
Parallellt med det folkliga firandet, fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.
Med urbaniseringen på 1800-talet kom valborgsmässoafton i de växande storstäderna bli synonymt med ett grovt supande, särskilt bland arbetarna. Så här skriver Nordiska museet:
I dagstidningar från 1880-talet kunde man några dagar efter valborg läsa om att arbetare låg berusade bakom buskar och träd på Djurgården och att polisen hade fullt upp med att ta hand om berusade personer.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-31
Litteratur:
Valborgsmässoafton | Lär dig mer om högtider | Nordiska museet
Högtider och traditioner 
